Rogers–Ramanujans kedjebråk

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inom matematiken är Rogers–Ramanujans kedjebråk ett kedjebråk upptäckt av Rogers 1894 och oberoende av Srinivasa Ramanujan som är nära relaterad till Rogers–Ramanujan-identiteterna. Den kan skrivas i sluten form för flera olika argument.

Definition

Givet funktionerna i Rogers–Ramanujan-identiteterna,

G(q)=n=0qn2(q;q)n=1(q;q5)(q4;q5)=n=11(1q5n1)(1q5n4)=1+q+q2+q3+2q4+2q5+3q6+

och

H(q)=n=0qn2+n(q;q)n=1(q2;q5)(q3;q5)=n=11(1q5n2)(1q5n3)=1+q2+q3+q4+q5+2q6+2q7+


(Mall:OEIS2C och Mall:OEIS2C) där (a;q) betecknar den oändliga q-Pochhammersymbolen, då är Rogers–Ramanujans kedjebråk

R(q)=q11/60H(q)q1/60G(q)=q1/5n=1(1q5n1)(1q5n4)(1q5n2)(1q5n3)=q1/51+q1+q21+q31+

Modulära funktioner

Om q = e2πiτ , så är q1/60G(q) och q11/60H(q), såsom även deras kvot R(q), modulära funktioner av τ. Eftersom de har heltalskoefficienter, följer det av teorin komplex multiplikation att deras värden för imaginära kvadratisk irrationella τ är algebraiska tal som kan evalueras explicit.

Exempel

R(e2π)=e2π/51+e2π1+e4π1+=5+521+52


R(e2π5)=e2π/51+e2π51+e4π51+=51+(53/4(ϕ1)5/21)1/5ϕ

där ϕ är det gyllene snittet.

Relation till modulära former

Rogers–Ramanujans kedjebråk är relaterad till Dedekinds etafunktion, en modulär form av vikt 1/2, enligt[1]

1R(q)R(q)=η(τ/5)η(5τ)+1
1R5(q)R5(q)=(η(τ)η(5τ))6+11

Relation till j-invarianten

En formel för j-invarianten är

j(τ)=(x2+10x+5)3x

där

x=(5η(5τ)η(τ))6.

Genom att eliminera eta-kvoten kan j(τ) skrivas med hjälp av r=R(q) som

j(τ)=(1+228r5+494r10228r15+r20)3r5(1+11r5+r10)5


j(τ)1728=(1522r510005r1010005r20+522r25+r30)2r5(1+11r5+r10)5

där täljaren och nämnaren är polynominvarianter av ikosaedern. Genom att använda modulära ekvationerna mellan R(q) och R(q5) kan man bevisa att

j(5τ)=(112r5+14r10+12r15+r20)3r25(1+11r5+r10)

som faktiskt är j-invarianten av den elliptiska kurvan

y2+(1+r5)xy+r5y=x3+r5x2

parameteriserad av icke-spetspunkterna av den modulära kurvan X1(5).

Funktionalekvation

Vi använder beteckningen r(τ)=R(q)q = e2πiτ. Medan andra modulära former som j-invarianten satisfierar

j(1τ)=j(τ)

och Dedekinds etafunktion satisfierar

η(1τ)=iτη(τ)

innehåller funktionalekvationen för Rogers–Ramanujans kedjebråk[2] det gyllene snittet ϕ:

r(1τ)=1ϕr(τ)ϕ+r(τ)

Modulära ekvationer

Det finns flera intressanta modulära ekvationer mellan R(q) och R(qn). Några eleganta sådana för små primtal n är:[3]

Låt u = R(q) och v = R(q2). Då är vu2=(v+u2)uv2.


Låt u = R(q) och v = R(q3). Då är (vu3)(1+uv3)=3u2v2.


Låt u = R(q) och v = R(q5). Då är (12v+4v23v3+v4)v=(1+3v+4v2+2v3+v4)u5.


Låt u = R(q) och v = R(q11) Då är uv(1+11u5+u10)(1+11v5+v10)=(uv)12.


För n = 5, notera att 1+11v5+v10=(1+v+v2)(12v+4v23v3+v4)(1+3v+4v2+2v3+v4).

Andra resultat

Ramanujan upptäckte flera intressanta resultat om R(q).[4] Låt u=R(qa), v=R(qb) och ϕ vara det gyllene snittet.

Om ab=4π2 är (u+ϕ)(v+ϕ)=5ϕ.

Om 5ab=4π2 är (u5+ϕ5)(v5+ϕ5)=55ϕ5.

Potenserna av R(q) kan skrivas på intressanta sätt. För dess kub är

R3(q)=n=0q2n1q5n+2n=0q3n+11q5n+3n=0qn1q5n+1n=0q4n+31q5n+4

För dess femte potens, låt w=R(q)R2(q2), då är

R5(q)=w(1w1+w)2,R5(q2)=w2(1+w1w)

Referenser

Noter

  1. Duke, W. "Continued Fractions and Modular Functions", http://www.math.ucla.edu/~wdduke/preprints/bams4.pdf Mall:Wayback
  2. Duke, W. "Continued Fractions and Modular Functions" (p.9)
  3. Berndt, B. et al. "The Rogers–Ramanujan Continued Fraction", http://www.math.uiuc.edu/~berndt/articles/rrcf.pdf
  4. Berndt, B. et al. "The Rogers–Ramanujan Continued Fraction"

Källor

Externa länkar