Sannolikhetsrum

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ett sannolikhetsrum är inom sannolikhetsteori ett begrepp som samlar ihop begreppen utfall, händelse och sannolikhet. Sannolikhetsrum definierades av Andrej Kolmogorov under 1930-talet.

Definition

Låt Ω vara en icke-tom mängd och en sigma-algebra i Ω. En funktion :[0,1] är ett sannolikhetsmått eller sannolikhet på sigma-algebran om den besitter de två egenskaperna:

  • Funktionen är ett mått
  • (Ω)=1.

Ett sannolikhetsrum är en trippel (Ω,,). Ω är utfallsrummet och elementen i sigma-algebran kallas händelser.

Notera att ett sannolikhetsmått är en reellvärd mängdfunktion, eftersom den avbildar en mängd, AΩ, på ett reellt tal, (A) (sannolikheten för händelsen A).

Två händelser A och B kallas för varandras komplementhändelser om de är disjunkta och deras union är hela utfallsrummet.

Tillämpningar

Sannolikhetsrum är en effektiv struktur för att beskriva många praktiska sannolikhetsproblemen.

Klassiska sannolikhetsrum

Huvudartikel: Klassisk sannolikhetsdefinition

Man kan beskriva den klassiska sannolikhetsdefinitionen med ett sannoklikhetsrum. Då blir utfallsrummet

Ω={ω1,ω2,...,ωn},

där n och sannolikhetsmåttet är :𝒫(Ω)[0,1],

(A)=|A|n,

där |A| är kardinaliteten för mängden A.

Geometriska sannolikhetrum

Huvudartikel: Geometrisk sannolikhetsdefinition

Om (X,,μ) är ett måttrum där μ(X)< kan man definiera ett sannolikhetsmått μ:[0,1],

μ(A):=μ(A)μ(X).

Det geometriska sannolikhetsrummet för måttet μ är en trippel (X,,μ).

Ofta använder man 1-, 2- eller 3-dimensionella Lebesguemåttet i mängden.

Om |X|<, =𝒫(X) och μ=|| (kardinalitet som är ett mått), så är den geometriska sannolikheten samma som klassiska sannolikheten.

Sannolikhetsfördelningrum

Huvudartikel: Sannolikhetsfördelning

Man kan beskriva sannolikhetsfördelningar med ett sannoklikhetsrum. Låt (Ω,,) vara ett sannolikhetsrum och X:Ω en stokastisk variabel. Sannolikhetsfördelningrummet för X är

(,Bor,X),

där

X:=X#,

dvs utfallsrummet är reella talen, händelserna är Borelmängder och sannolikhetsmåttet är :s bildmått X# med avseende på X och kallas X:s sannolikhetsfördelning.

Förteckningar

Bara med måtteoretiska definitioner man kan definiera många naturlig förteckningar inom sannolikhetsteori.

Stokastisk variabel

Huvudartikel: Stokastisk variabel

En stokastisk variabel är en mätbar funktion med avseende på sannolikhetmåttet.

Mer precist, låt (Ω,,) vara ett sannolikhetsrum. En funktion X:Ω är en stokastisk variabel om

X1(B) för alla Borelmängder BBor.

Detta innebär att en funktion X är -mätbara.

Väntevärde

Huvudartikel: Väntevärde

Väntevärde för en stokastisk variabel är en måttintegral med avseende på sannolikhetmåttet.

Mer precist, om låt (Ω,,) vara ett sannolikhetsrum. Om X:Ω är en stokastisk variabel så är en väntevärde för X ett tal

𝔼(X):=ΩXd.

Här är d en måttintegral med avseende på måttet .

Varians och kovarians

Huvudartiklar: Varians och kovarians

Man kan definiera en varians och en kovarians om man vet väntevärdet.

Variansen för ett stokastisk variabel X:Ω, med 𝔼(X2)<, är talet

𝔻2(X):=𝔼(X𝔼(X))2,

och kovarians mellan två stokastiska variabeler X,Y:Ω är ett tal

Cov(X,Y):=𝔼[(X𝔼(X))(Y𝔼(Y))].

Konvergenssatser

Eftersom sannolikhetsmåttet är ett mått och stokastiska variabeler är mätbara får man alla konvergenssatser också för sannolikhetsrummet.

Händelsekonvergenssatsen:

  • Om A1A2A3... är händelser så är
(i=1Ai)=limi(Ai).
  • Om B1B2B3... är händelser så är
(i=1Bi)=limi(Bi).

Fatous lemma: om (Xn)n är stokastiska variabler får man att

𝔼(lim infnXn)lim infn𝔼(Xn).

Monotona konvergenssatsen: om (Xn)n är stokastiska variabler med ({X1X2...})=1 finns det limn𝔼(Xn) och

𝔼(limnXn)=limn𝔼(Xn).

Dominerade konvergenssatsen: om (Xn)n och X är stokastiska variabler med ({|Xn|X})=1 för alla n och 𝔼(X)< finns det limn𝔼(Xn) och

𝔼(limnXn)=limn𝔼(Xn).

Se även