Sigma-algebra

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mall:Källor En σ-algebra (sigma-algebra) är ett matematiskt objekt som är av central betydelse för studier inom måtteori och integrationsteori.

Syftet med en sigma-algebra är att beskriva vilka delar av en given mängd X som går att mäta. En ofta använd strategi att lösa problem eller lära sig hur ett föremål är beskaffat, är att splittra upp det i mindre beståndsdelar för att därefter studera dessa separat. Det går det inte att splittra upp ett objekt i vilka delar som helst, utan dessa måste se ut på ett visst sätt. Den matematiska motsvarigheten till det sätt på vilket ett objekt får splittras, är en sigma-algebra. Genom att utesluta vissa "mycket konstiga" delmängder av X erhålls en sigma-algebra som är mycket lättare att hantera.

Formell beskrivning

En σ-algebra (sigma-algebra) över en mängd X är en familj 𝒜 av delmängder av X som är sådan att

  • 𝒜 är icke-tom: X𝒜
  • 𝒜 är sluten under komplementsbildning: E𝒜XE𝒜.
  • 𝒜 är sluten under uppräkneliga unioner. Det innebär att om mängderna {Ui}i=1 tillhör 𝒜, är deras union i=1Ui också ett element i 𝒜.

Om 𝒜 är en sigma-algebra i X kallas ofta paret (X,𝒜) ett mätbart rum.

En viktig detalj att notera är att elementen i en sigma-algebra på X utgörs av delmängder till X, inte punkter i X.

Om vi exempelvis låter X vara två-punkts mängden X = { 0, 1 }, så kan en sigma-algebra på X vara familjen { Ø, X }; I denna sigma-algebra är mängden X ett element.

Snitt och unioner av sigma-algebror

Låt A och B vara två sigma-algebror på mängden X.

  • Snittet AB är också en sigma-algebra på X. Den är en del-sigma-algebra av både A och B.
  • Unionen AB är inte nödvändigtvis en sigma-algebra på X.

Följande exempel visar att familjen AB inte behöver vara en sigma-algebra, bara för att familjerna A och B är det.

Tag mängden X = {0,1,2} och de två sigma-algebrorna A = { Ø, X, {0}, {1,2} } samt B = { Ø, X, {1}, {0,2} }. Unionen av dessa sigma-algebror är familjen
AB={,X,{0},{1},{1,2},{0,2}}.
Om detta vore en sigma-algebra så skulle unionen, {0,1}, av mängderna {0} och {1} vara ett element i familjen AB.

Sigma-algebra genererad av familj av delmängder

Låt C vara en godtycklig familj av delmängder till en mängd X. Det finns sigma-algebror, Fi, av olika storlekar som har familjen C som en del av sig:

CFi.

Den minsta av dessa sigma-algebror kallas sigma-algebran genererad av familjen C och betecknas σ(C); den är definierad som snittet av alla sigma-algebror som omfattar C:

σ(C)=iFi.

Exempel: Borel sigma-algebra

Ett exempel på en sigma-algebra som är genererad av en familj av delmängder ges av ett topologiskt rum (X,T): Objektet T är en familj av delmängder till X som besitter vissa egenskaper; för detaljer se artikeln Topologiskt rum. Sigma-algebran, σ(T), genererad av denna familj kallas Borel sigma-algebranX.

Exempel: Produkt sigma-algebra

Låt (X,F) och (Y,G) vara två mätbara rum. På den cartesiska produkten X×Y skall en sigma-algebra konstrueras baserad på de tillgängliga sigma-algebrorna F och G.

En första tanke kanske är att bilda familjen M bestående av alla produkter A×B, där A är ett element i F och B ett element i G:
F×G={A×B:AF,BG}
Denna familj behöver inte vara en sigma-algebra på X×Y bara för att F är en sigma-algebra på X och G är en sigma-algebra på Y, vilket följande exempel visar.
Låt F = { Ø, X } vara den triviala sigma-algebranX och G = { Ø, Y } den triviala sigma-algebran på Y. Produkten av dessa familjer är familjen
F×G={×,×Y,X×,X×Y}.
Om vi tar de två elementen A=×Y och B=X×, så måste deras union
AB={×Y,X×}
vara ett element i familjen om denna är en sigma-algebra på den cartesiska produkten X×Y.

Den korrekta definitionen av produkt-σ-algebran på X×Y är som den minsta sigma-algebra som innehåller familjen F×G ovan; den vanligast förekommande beteckningen för denna är FG=σ(F×G).

Sigma-algebra genererad av en avbildning

Låt f:XY vara en avbildning från det mätbara rummet (X,) till det mätbara rummet (Y,𝒢). Detta innebär att familjen f1(𝒢) är en delfamilj av sigma-algebran . Elementen i denna familj ser ut på följande sätt:

f1(G)={xX:f(x)G},G𝒢.

De utgör en sigma-algebra på mängden X – faktum är att detta är den minsta sigma-algebra på X som gör f till en mätbar avbildning.

Man kallar den för sigma-algebran genererad av avbildningen f och skriver σ(f):

σ(f)=f1(𝒢).

Sigma-algebra genererad av flera avbildningar

Låt f:XY och g:XY vara två avbildningar från det mätbara rummet (X,) till det mätbara rummet (Y,𝒢).

Unionen f1(𝒢)g1(𝒢) av det två sigma-algebrorna f1(𝒢) och g1(𝒢) är inte nödvändigtvis själv en sigma-algebra på X; det är däremot sigma-algebran

σ(f1(𝒢)g1(𝒢)).

Detta är den minsta sigma-algebra på X som gör både f och g till mätbara avbildningar. Man kallar detta för sigma-algebran genererad av avbildningarna f och g, och skriver

σ(f,g).

På samma sätt som ovan definierar man sigma-algebran σ(fi:iI) genererad av avbildningar fi:XY från det mätbara rummet (X,) till det mätbara rummet (Y,𝒢).

Doob-Dynkins lemma

Låt f och g vara två avbildningar från det mätbara rummet (X,) till det mätbara rummet (Y,𝒢):

f,g:XY.

Avbildningen g är mätbar med avseende på sigma-algebran genererad av f om, och endast om, det finns en mätbar avbildning F som "sammanbinder" avbildningarna f och g:

g=Ff,F:YY.

Skrivet på "matematiska":

gσ(f)F:g=Ff.

Bevis av Doob-Dynkins lemma

Antag att avbildningen g är mätbar med avseende på sigma-algebran genererad av avbildningen f:

g1(𝒢)f1(𝒢).

Varje element A𝒢 motsvaras då av ett element BA𝒢 som är sådant att

g1(A)=f1(BA).

Denna association definierar en mätbar avbildning, F:YY på mängden Y:

F1(A)=BA,A𝒢.

Denna avbildning "sammanbinder" de två avbildningarna f och g:

g1(A)=f1(F1(A))=(Ff)1(A),A𝒢.