Besselfunktion

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inom matematiken är besselfunktionerna lösningarna till differentialekvationen

d2udx2+1xdudx+(1α2x2)u=0.

Denna ekvation uppkommer när man tittar på den radiella delen av Laplaces ekvation i cylindriska koordinater.

Definition

Besselfunktioner av första slaget, Mall:Math, för heltalsordningarna α = 0, 1, 2

Besselfunktionerna av första slaget definieras av:

Jα(x)=m=0(1)mm!Γ(m+α+1)(x2)2m+α.

Om n är ett heltal kan Besselfunktionerna definieras som integralen

Jn(x)=12π02πcos(ntxsint)dt.

En integral för alla värden på α är

Jα(x)=1π0πcos(ατxsinτ)dτsin(απ)π0exsinh(t)αtdt.
Besselfunktioner av det andra slaget, Yα(x), för heltalsordningarna α = 0, 1, 2

Differentialekvationen har två linjärt oberoende lösningar och därför behövs även Besselfunktioner av andra slaget:

Yα(x)=Jα(x)cos(απ)Jα(x)sin(απ).

Yα(x) är inte begränsad då x0, vilket gör att man ofta kan bortse från denna lösning av fysikaliska skäl. För heltal n måste Besselfunkttionen av andra slaget definieras som gränsvärdet

Yn(x)=limνnYν(x).

Gränsvärdet ges av uttrycket

Yn(x)=2π(γ+lnx2)Jn(x)1πk=0n1(nk1)!k!(x2)2kn1πk=0(1)kHk+Hk+nk!(n+k)!(x2)2k+n

där γ är Eulers konstant och Hn är det n:te harmoniska talet.

En integralrepresentation för Re(x) > 0 är

Yn(x)=1π0πsin(xsinθnθ)dθ1π0[ent+(1)nent]exsinhtdt.

Sfäriska Besselfuntioner

I samband med Laplaces ekvation i sfäriska koordinater uppkommer en liknande ekvation för den radiella delen:

d2udx2+2xdudx+(1n(n+1)x2)u=0.

Denna har de sfäriska Besselfunktionerna som lösningar.

jn(x)=π2xJn+1/2(x),
yn(x)=π2xYn+1/2(x)=(1)n+1π2xJn1/2(x).

Se vidare Klotytefunktion.

Hankelfunktioner

En annan viktig formulering av två linjärt oberoende lösningar på Bessels ekvation är Hankelfunktionerna Hα(1)(x) och Hα(2)(x) som definieras som

Hα(1)(x)=Jα(x)+iYα(x)
Hα(2)(x)=Jα(x)iYα(x)

där i är imaginära enheten. De är även kända som Besselfunktioner av tredje slaget. De är uppkallade efter Hermann Hankel.

Hankelfunktionerna kan uttryckas som

Hα(1)(x)=Jα(x)eαπiJα(x)isin(απ)
Hα(2)(x)=Jα(x)eαπiJα(x)isin(απ).

Om α är ett heltal måste gränsvädet räknas. Oberoende om α är ett heltal eller inte gäller följande relationer:

Hα(1)(x)=eαπiHα(1)(x)
Hα(2)(x)=eαπiHα(2)(x).

Modifierade Besselfunktioner

Ett viktigt specialfall av Besselfunktionerna är set då argumentet är rent imaginärt. I det fallet kallas funktionerna för modifierade Besselfunktioner (eller ibland för hyperboliska Besselfunktioner) av första och andra slaget, och definieras som

Iα(x)=iαJα(ix)=m=01m!Γ(m+α+1)(x2)2m+α
Kα(x)=π2Iα(x)Iα(x)sin(απ)

De är reellvärda för positiva reella argument x.

Om −π < arg(x) ≤ π/ är

Kα(x)=π2iα+1Hα(1)(ix),

och om −π/2 < arg(x) ≤ π är

Kα(x)=π2(i)α+1Hα(2)(ix).

För −π < arg(z) ≤ π/2 är

Jα(iz)=eαiπ2Iα(z)Yα(iz)=e(α+1)iπ2Iα(z)2πeαiπ2Kα(z)

Iα(x) och Kα(x) är två linjärt oberoende lösningar av modifierade Besselekvationen

x2d2ydx2+xdydx(x2+α2)y=0.

Två integralformler för Re(x) > 0 är

Iα(x)=1π0πexp(xcos(θ))cos(αθ)dθsin(απ)π0exp(xcoshtαt)dt
Kα(x)=0exp(xcosht)cosh(αt)dt.

Modifierade Besselfunktionerna K1/3 and K2/3 kan skrivas som de snabbt konvergerande integralerna

K13(ξ)=30exp[ξ(1+4x23)1+x23]dxK23(ξ)=1303+2x21+x23exp[ξ(1+4x23)1+x23]dx

Modifierade Besselfunktionerna av andra slaget har även kallats för:

Riccati-Besselfunktioner

Riccati-Besselfunktionerna definieras som

Sn(x)=xjn(x)=πx2Jn+12(x)
Cn(x)=xyn(x)=πx2Yn+12(x)
ξn(x)=xhn(1)(x)=πx2Hn+12(1)(x)=Sn(x)iCn(x)
ζn(x)=xhn(2)(x)=πx2Hn+12(2)(x)=Sn(x)+iCn(x).

De satisfierar differentialekvationen

x2d2ydx2+[x2n(n+1)]y=0.

Multiplikationsteorem

Besselfunktionerna satisfierar multiplikationsteoremet

λνJν(λz)=n=01n!((1λ2)z2)nJν+n(z)

där λ och ν är godtyckliga kompexa tal. Den analoga formeln för modifierade Besselfunktioner är

λνIν(λz)=n=01n!((λ21)z2)nIν+n(z)

och

λνKν(λz)=n=0(1)nn!((λ21)z2)nKν+n(z).

Egenskaper

Besselfunktionerna satisfierar de användbara rekursionerna

Jn+1(x)=2nxJn(x)Jn1(x)
Jn(x)=12(Jn1(x)Jn+1(x))
xJn(x)=nJn(x)xJn+1(x)
(xnJn(x))=xnJn1(x)
(xnJn(x))=xnJn+1(x).

För heltal α = n kan Jn definieras via Laurentserien

e(x2)(t1/t)=n=Jn(x)tn.

Andra liknande relationer för heltal n är

eizcos(ϕ)=n=inJn(z)einϕ,

och

eizsin(ϕ)=n=Jn(z)einϕ.

För ν > −1/2 och zC kan Besselfunktionerna definieras som integralerna

Jν(z)=(z2)νΓ(ν+12)π11eizs(1s2)ν12ds=2(z2)νπΓ(12ν)1sin(zu)(u21)ν+12du.

Besselfunktionerna satisfierar ortogonalitetsrelationen

0Jα(z)Jβ(z)dzz=2πsin(π2(αβ))α2β2.

En annan integral är

0eatJn(bt)dt=bna2+b2(a2+b2+a)n.

Relation till andra funktioner

Besselfunktionerna är relaterade till generaliserade hypergeometriska serier enligt

Jα(x)=(x2)αΓ(α+1)0F1(α+1;x24).

Besselfunktionerna är även relaterade till Laguerrepolynomen enligt

Jα(x)(x2)α=etΓ(α+1)k=0Lk(α)(x24t)(k+αk)tkk!

där t är ett godtyckligt tal.

Identiteter

K12(z)=π2ezz12,z>0;
I12(z)=2πzcosh(z);
I12(z)=2πzsinh(z);
Iν(z)=k=0zkk!Jν+k(z);
Jν(z)=k=0(1)kzkk!Iν+k(z);
Iν(λz)=λνk=0((λ21)z2)kk!Iν+k(z);
Iν(z1+z2)=k=Iνk(z1)Ik(z2)
Jν(z1±z2)=k=Jνk(z1)Jk(z2);
Iν(z)=z2ν(Iν1(z)Iν+1(z));
Jν(z)=z2ν(Jν1(z)+Jν+1(z));
Jν(z)=Jν1(z)Jν+1(z)2(ν0),J0(z)=J1(z);
Iν(z)=Iν1(z)+Iν+1(z)2,I0(z)=I1(z);
(12z)ν=Γ(ν)k=0Iν+2k(z)(ν+2k)(νk)=Γ(ν)k=0(1)kJν+2k(z)(ν+2k)(νk)
=Γ(ν+1)k=01k!(12z)kJν+k(z).

Se även

Externa länkar

Mall:Speciella funktioner

Mall:Auktoritetsdata

it:Armoniche cilindriche#Funzioni di Bessel