Väteatomen

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mall:About Mall:Kvantfysik

Väteatomen är ett av få system för vilket det finns en exakt kvantmekanisk beskrivning. Systemet består av två laddade partiklar, den positivt laddade atomkärnan och en negativt laddad elektron. Lösningarna för väteatomen och vätelika system ligger till grund för mycket av vår kunskap och teori om atomer och molekyler samt även hur det periodiska systemet är uppbyggt.

Kvantmekanisk beskrivning

Den tidsoberoende, icke-relativistiska hamiltonoperatorn för ett vätelikt system består av den kinetiska energioperatorn och Coulombväxelverkan mellan den positivt laddade atomkärnan med laddningen Z och den negativt laddade elektronen. Om vi ignorerar eventuell inverkan från spinn och använder den reducerade massan μ, kan detta skrivas:

(22μ2Ze24πϵ0r)ψ(r,θ,ϕ)=Eψ(r,θ,ϕ)

som i sfäriska koordinater blir:

22μ[1r2r(r2ψr)+1r2sinθθ(sinθψθ)+1r2sin2θ2ψϕ2]Ze24πϵ0rψ=Eψ

Lösning

Denna partiella differentialekvation kan lösas med variabelseparation och kan skrivas som en radiell del och en vinkelberoende del,

ψnm=Rn(r)Ym(θ,φ)

där den radiella delen Rn(r) beror på huvudkvanttalet n och banrörelsemängdmomentkvanttalet och där klotytefunktionerrna Ym(θ,φ) innehåller allt vinkelberoende och beror på banrörelsemängdmomentkvanttalet och kvanttalet m.

Genom att sätta Z=1 (en proton för t. ex. väte), kan den normaliserade stationära rumsberoende delen av vågfunktionen, given i sfäriska koordinater, uttryckas som:

ψnm(r,θ,φ)=(2na0)3(n1)!2n[(n+)!]eρ/2ρLn12+1(ρ)Ym(θ,φ)

där:

ρ=2rna0,
a0 är Bohrradien,
Ln12+1(ρ) är generaliserade Laguerrepolynom av grad Mall:Nowrap, och

Energier

Energinivåerna för denna icke-relativistiska väteatom i vakuum ges av

En=(Z2μe432π2ϵ022)1n2=(Z222μaμ2)1n2=μc2Z2α22n2.

Kvanttal

Kvanttalen n, och m kan anta följande värden:

n=1,2,3,
=0,1,2,,n1
m=,,.

Orbitaler

Strukturer hos orbitaler.

Mall:Huvudartikel

De stationära lösningarna till Schrödingerekvationen för väteatomen

ψnlm=Rnl(r)Ylm(θ,ϕ)

kallas atomorbitaler och definieras av värdena på kvanttalen Mall:Mvar, Mall:Mvar, och Mall:Mvar, som motsvarar elektronens huvudenerginivå, rörelsemängdsmoment och röreselmängdsmomentets vektorkomponent (det magnetiska kvanttalet). Varje orbital kan ockuperas av två elektroner med olika spinnkvanttal Mall:Mvar (spinn upp och ner).

Dessa orbitaler betecknas ofta utifrån värdet på kvanttalet Mall:Mvar, som s-orbital, p-orbital, d-orbital och f-orbital som betecknar orbitaler med Mall:Math och Mall:Math. Dessa namn, tillsammans med värdet på Mall:Mvar, används för att beskriva elektronkonfigurationer hos atomer. De härstammar från hur man tidigt beskrev spektrallinjer från alkalimetaller som sharp, principal, diffuse, och fundamental. Orbitaler med Mall:Mvar > 3 namnges sedan i alfabetisk ordning (undantaget j), alltså (g, h, i, k, …). Till exempel betecknas grundtillståndet för väteatomen 1s eftersom n=1, ℓ=0 och m=0.

Orbitaler i fleratomiga system, kallas ofta för molekylorbitaler och är superpositioner av väteatomens orbitaler.

Lösning i p-rummet

Vågfunktionen i p-rummet (rörelsemängdsrummet) kan fås som Fouriertransformen av vågfunktionen i positionsrummet

ϕ(p,ϑp,φp)=(2π)3/2eipr/ψ(r,ϑ,φ)dV,

vilket ger [1]

ϕ(p,ϑp,φp)=2π(nl1)!(n+l)!n222l+2l!nlpl(n2p2+1)l+2Cnl1l+1(n2p21n2p2+1)Ylm(ϑp,φp),

där CNα(x) är Gegenbauerpolynom och p är i enheter av /a0*.

Referenser

Noter

Källor

  • Sakurai, J.J. & Napolitano, Jim (2011). Modern Quantum Mechanics. Addison-Wesley, Second Edition
  • Bransden, B.H & Joachain, C.J (2003). Physics of Atom and Molecules. Pearson Education Limited, Second edition.
  • Haken, H. & Wolf, H.C. (1983). Atomic and Quantum Physics. Springer Verlag.
  • Robinett, Richard W. (2006), Quantum Mechanics. Oxford University Press, Second edition.
  • Atkins, P.W. & Friedman, R.S. (1997). Molecular Quantum Mechanics. Oxford University Press, Third Edition

Externa länkar