Trilinjära koordinater

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Figur 1.

Inom geometri betecknar (homogena) trilinjära koordinater tre tal, x:y:z, vilka anger en punkts relativa riktade vinkelräta avstånd till en triangels sidor.[1] De infördes av den tyske matematikern och fysikern Julius Plücker under 1829-1846.[2]

De trilinjära koordinaterna x:y:z är proportionella mot de faktiska avstånden till triangelsidorna, a, b och c (figur 1), med en proportioanlitetskonstant k så att: a:b:c=kx:ky:kz. Konstanten k kan vara ett godtyckligt reellt tal större än noll. k kan beräknas ur de givna koordinaterna x:y:z genom

k=2Δax+by+cz där Δ betecknar triangelns area.

Om man anger de faktiska avstånden talar man om exakta trilinjära koordinater[3]. Oavsett värdet på k är de trilinjära koordinaterna identiska så länge deras relativa storlek inte ändras: 2:1:0 är detsamma som 4:2:0 eller 100:50:0.

Är ettdera av talen i tripletten lika med noll ligger punkten på triangelsidan ifråga (avståndet till sidan är ju noll). Är två av dem lika med noll ligger punkten i det hörn i vilket de två sidorna möts. Alla tre kan självklart inte vara noll. Triangelhörnen A, B och C anges ofta som 1:0:0, 0:1:0 respektive 0:0:1 (exakt 2Δa:0:0[4] etc., där Δ är triangelns area).

Avstånden är riktade, vilket innebär att för alla punkter på "rätt" sida av triangelsidan har koordinaten i fråga ett positivt värde, medan den för punkter på "fel" sida har ett negativt värde. Är alla tre koordinaterna positiva ligger punkten inom triangeln, annars utanför. Alla tre koordinaterna kan inte vara negativa - någon av dem måste vara större än noll.

Förhållande till barycentriska koordinater

En punkt med de trilinjära koordinaterna x:y:z har de barycentriska koordinaterna ax:by:cz.[5]

Omvänt har därför en punkt med de barycentriska koordinaterna α:β:γ de trilinjära koodinaterna αa:βb:γc.

De homogena barycentriska koordinaterna α:β:γ motsvaras av de exakta trilinjära koordinaterna 2αa:2βb:2γc.[6]

Bevis
De barycentriska koordinaterna för punkten P är enligt definition α:β:γ=|BCP|:|ACP|:|ABP|=aa2:bb2:cc2=aa:bb:cc=ax:by:cy
Om α:β:γ är homogena är de alltså lika med aa2:bb2:cc2, och omvänt är de exakta trilinjära koordinaterna a:b:c=2αa:2βb:2γc.

Trilinjära koordinater för utvalda punkter

Om en punkt har de trilinjära koordinaterna x:y:z så har punktens isogonalkonjugat de trilinjära koordinaterna 1x:1y:1z. [7]

Den inskrivna cirkelns medelpunkt har ju samma avstånd (dess radie r) till triangelsidorna och har därför de trilinjära koordinaaterna 1:1:1 (eller exakt r:r:r).[8] De vidskrivna cirklarna till a, b och c har av samma skäl koordinaterna 1:1:1,1:1:1 respektive 1:1:1 (exakt ra:ra:ra etc.).

Triangelns tyngdpunkt (medianernas skärningspunkt) har de barycentriska koordinaterna 1:1:1[9] och har därför de trilinjära koordinaterna 1a:1b:1c eller bc:ac:ab[10].

Symmedianpunkten är isogonalkonjugat till triangelns tyngdpunkt och har därför de trilinjära koordinaterna a:b:c, eller via sinussatsen, sinA:sinB:sinC

Den omskrivna cirkelns medelpunkt har koordinaterna cosA:cosB:cosC[11] och ortocentrum, som är medelpunktens isogonalkonjugat, har alltså därför koordinaterna 1cosA:1cosB:1cosC=secA:secB:secC.

Mittpunkten på en triangelsida, exempelvis BC har koordinaterna 0:1b:1c=0:ac:ab (exakt 0:Δb:Δc, där Δ betecknar triangelns area).[8]

De exakta trilinjära koordinaterna för fotpunkten till höjden från exempelvis A till BC är 0:2ΔbcosC:2ΔccosB[8]. De trilinjära koordinaterna kan alltså anges som 0:cosC:cosB.

Se även

Referenser

  1. Trilinear coordinates/trilinjära koordinater i Stefan B. Lindström, 2013, Matematisk ordbok för högskolan: engelsk-svensk, svensk-engelsk, sid. 62. Mall:ISBN.
  2. Julius Plücher utvecklade systemet gradvis i Ueber ein neues Coordinatensystem (Crelle's Journal, band 5, sid. 1-26, 1829 - återpublicerad i Julius Plückers gesammelte wissenschaftliche Abhandlungen, band 1, sid. 124ff.), System der analytischen Geometrie (1835) och System der Geometrie des Raumes in neuer analytischer Behandlungsweise (1846).
  3. Mall:MathWorld
  4. Whitworth sid. 16
  5. Matthew Harvey, 2015, Geometry Illuminated: An Illustrated Introduction to Euclidean and Hyperbolic Plane Geometry, sid. 349. Mall:ISBN
  6. Mall:MathWorld
  7. Se artikeln om isogonalkonjugat för bevis.
  8. 8,0 8,1 8,2 Whitworth sid. 17.
  9. Mall:MathWorld
  10. Multipicera vardera av de förstnämnda med abc.
  11. Whitworth sid. 19.

Mall:Koordinater