Radon-Nikodyms sats

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Radon-Nikodyms sats är ett resultat inom integrationsteori som säger att om (X,Σ) är en σ-algebra, μ är ett σ-ändligt mått på (X,Σ) och v är ett annat mått på X som uppfyller att ν(A)=0 för alla mätbara mängder A sådana att μ(A)=0, så finns en mätbar funktion med värdemängd i [0,∞) f sådan att

ν(E)=Ef dμ

för alla mätbara mängder E.

Terminologi och notation

Om måttet v uppfyller att ν(A)=0 närhelst μ(A)=0 sägs det vara absolutkontinuerligt med avseende på μ. Detta kan också skrivas ν ≪ μ. Slutsatsen i Radon-Nikodyms sats kan uttryckas som att dν=f dμ för någon funktion f. Funktionen f är inte i allmänhet entydigt bestämd men två olika val av f måste vara lika nästan överallt.

Funktionen f kallas ofta för Radon-Nikodym-derivatan av v med avseende på μ och kan skrivas dνdμ. (Formellt sett är det en klass av funktioner man betecknar på detta vis vars element parvis skiljer sig åt på en nollmängd.)

Radon-Nikodym-derivatans egenskaper

Radon-Nikodym-derivatan har kopplingar till den vanliga derivatan och delar flera av dess egenskaper.

  • Om ν ≪ μ ≪ λ så gäller att
dνdλ=dνdμdμdλ.
  • Om ν ≪ λ och μ ≪ λ så gäller att
d(ν+μ)dλ=dνdλ+dμ.
  • Om μ ≪ λ och g är en μ-integrerbar funktion gäller att
Xgdμ=Xgdμdλdλ.
  • Om μ ≪ ν ochd ν ≪ μ, så gäller att
dμdν=(dνdμ)1.


Antagandet om σ-ändlighet

Radon-Nikodyms sats är inte sann i allmänhet utan antagandet om att μ är σ-ändlig. Låt nämligen μ vara kardinalitetmåttet på de reella talen och låt m vara det vanliga Lebesgue-måttet. m är absolut-kontinuerligt med avseende på μ men det finns ingen funktion f så att

m(A)=Af dμ

för alla mätbara mängder A.


Referenser

  • G. B. Folland, Real Analysis: Modern Techniques and Their Applications, John Wiley and Sons 1999 Mall:ISBN