Besselfilter

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Besselfilter är inom elektronik och signalbehandling ett filter som är designat för att ha en så optimalt linjär fasgång som möjligt. Filtret har fått sitt namn efter Friedrich Wilhelm Bessel (1784–1846), som utvecklade den matematiska teori filtret är baserat på.

Ett Besselfilter har en branthet som understiger Butterworthfilter men i gengäld gör dess linjära fasgång att det fördröjer alla frekvenser lika mycket.

Överföringsfunktion

Överföringsfunktionen till ett n:te ordningens Besselfilter ges av:

H(s)=θn(0)θn(sω0)

där ω0 är en frekvens vald för att ge önskad gränsfrekvens och θn är det omvända Besselpolynomet av grad n.

De tre första ordningarnas polynom ser ut som följer:

n=1;s+1
n=2;s2+3s+3
n=3;s3+6s2+15s+15

Allmänt kan ett omvänt Besselpolynom skrivas:

Bn(s)=k=0naksk

där koefficienterna ges av:

ak=(2nk)!2nkk!(nk)!

Exempel

En koppling för realiserande av Besselfilter

Ett andra ordningens lågpassfilters överföringsfunktion kan allmänt skrivas:

H(s)=A01+ais+bis2

där Ao är filtrets dc-förstärkning som vi normaliserar till ett (vilket är samma som att Ra är borttaget i artikeln om bikvadratiska filter).

Om vi jämför med polynomen ovan får vi att, för n=2:

ai=1 

och

bi=1/3 .

Kvalitetsfaktorn Q är allmänt: Q=biai

Kopplingen bredvid realiserar:

H(s)=11+w0C1(R1+R2)s+w02R1R2C1C2s2

där alltså

a1=w0C1(R1+R2) 

och

b1=w02R1R2C1C2 

När man designar filtret så antar man lämpligtvis kondensatorerna och räknar sedan fram resistorerna.

Se även

Källor