Potens (geometri)

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Figur 1.
I det övre fallet ligger P utanför cirkeln och |PS1| och |PS2| har samma riktning – potensen är därför positiv, medan P i det nedre fallet ligger innanför cirkeln, varför |PS1| och |PS2| har motsatta riktningar, och potensen blir således negativ.

Inom plangeometrin betecknar potens, Π(P), förhållandet mellan en punkt P och en cirkel med radien r och medelpunkt i O sådant att (se figur 1):

Π(P)=|PO|2r2.

Punktens potens i förhållande till cirkeln är således positiv om punkten ligger utanför cirken (|PO|>r), noll om den ligger på cirkeln (|PO|=r) och negativ om den ligger innanför cirkeln (|PO|<r). Potensen är bara beroende av avståndet mellan punkten och cirkelns medelpunkt, samt cirkelns radie.

Om en linje genom punkten skär cirkeln i två punkter (S1 och S2) är, enligt korda- och sekantsatserna potensen

Π(P)=|PS1||PS2|

där |PS1| och |PS2| betecknar längden av de riktade sträckorna, sådan att |PS|=|SP| (det vill säga att om sträckorna har motsatt riktning, blir potensen negativ). Med enhetsvektorn v figur 1 kan dessa längder uttryckas som |PS1|=|PS1|v och |PS2|=|PS2|v i det övre fallet, samt |PS1|=|PS1|(v) och |PS2|=|PS2|v i det nedre fallet.

Om P ligger utanför cirkeln och en linje tangerar cirkeln i T är

Π(P)=|PT|2

i enlighet med tangent-sekantsatsen.

Begreppet "punktens potens i förhållande till cirkeln" ("Potenz des Punkts in Bezug auf den Kreis"), alternativt, "cirkelns potens i förhållande till punkten" ("Potenz des Kreises in Bezug auf den Punkt") infördes av den schweiziske matematikern Jakob Steiner i Einige geometrische Betrachtungen, 1826.[1]

Referenser

Noter

  1. Jakob Steiner, 1826, Einige geometrische betrachtungen, återutgiven 1901 av W. Engelmann, Leipzig, sid. 7.