Ny Orionis
Ny Orionis (ν Orionis, förkortat Ny Ori, ν Ori) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna[1] belägen i den norra delen av stjärnbilden Orion och ska inte förväxlas med den variabla stjärnan NU Orionis[2]. Den har en skenbar magnitud på 4,42[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,3[4] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 520 ljusår (ca 158 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Ny Orionis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B3 V,[5] eller en underjättestjärna av spektralklass B3 IV[6]. Den har en massa som är ca 6,7[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 4,3[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär knappt 2 000[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 17 900[8] K.
Ny Orionis är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna,[9] vilket innebär att endast absorptionslinjernas egenskaper hos en av stjärnorna kan särskiljas. De kretsar kring varandra med en omloppsperiod på 131,2 dygn med en excentricitet av 0,64.[10]
Referenser
Noter
- ↑ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ↑ Marett-Crosby, Michael (2013), Twenty-Five Astronomical Observations That Changed the World: And How To Make Them Yourself, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, p. 93, Mall:ISBN.
- ↑ Crawford, D. L.; et al. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220.
- ↑ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ↑ 5,0 5,1 Hohle, M. M.; et al. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349–360, arXiv:1003.2335, Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355.
- ↑ 6,0 6,1 Tetzlaff, N.; et al. (2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
- ↑ Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, Mall:ISBN.. The radius (R*) is given by::
- ↑ Gies, Douglas R.; Lambert, David L. (March 1992), "Carbon, nitrogen, and oxygen abundances in early B-type stars", Astrophysical Journal, Part 1, 387: 673–700, Bibcode:1992ApJ...387..673G, doi:10.1086/171116.
- ↑ Abt, Helmut A.; et al. (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
- ↑ Pourbaix, D.; et al. (2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy and Astrophysics, 424 (2): 727–732, arXiv:astro-ph/0406573, Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.