Triangelolikheten

Från testwiki
Version från den 6 januari 2024 kl. 17.02 av imported>KitayamaBot (Referenser: borttag av portal)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Exempel på triangelolikheten

Triangelolikheten [1] är en matematisk olikhet enligt vilken längden av en viss sida i en triangel är mindre än(eller lika med) summan av längderna av de övriga sidorna men större än(eller lika med) differensen mellan dessa sidor (brukar kallas den omvända triangelolikheten).

Den är giltig i en stor uppsättning rum, bland annat för de reella talen.

Normerat vektorrum

I ett normerat vektorrum V kan triangelolikheten skrivas

𝐱+𝐲𝐱+𝐲

för alla

𝐱,𝐲V

Likhet gäller om och endast om x och y är parallella.

Reella tallinjen

Den reella tallinjen är ett normerat vektorrum med absolutbeloppet som norm. Triangelolikheten för de reella talen skrivs därmed som

|x+y||x|+|y|

Här gäller likhet om x och y har samma tecken.

Komplexa talplanet

Inom komplex analys gäller olikheten

|z1+z2||z1|+|z2|

med likhet om

arg(z1)=arg(z2).

Dessutom (se följdsatsen nedan) gäller

|z1+z2|||z1||z2||

med likhet om

arg(z1)=arg(z2).

Metriska rum

Triangelolikheten ingår som ett av de definierande axiomen för metriken d i ett metriskt rum .

Den innebär att summan av avståndet mellan två punkter p och q alltid är mindre eller lika med summan av avstånden mellan punkt p och en godtycklig punkt r, samt avståndet från r till q:

d(p,q)d(p,r)+d(r,q)

där d(p, q) betecknar avståndet mellan p och q. Funktionen d(p, q) : → ℝ kallas metriken, eller avståndsfunktionen. Notera att det är avståndet mellan två objekt som definierar rummet och inte tvärt om.

Följdsats

Ur triangelolikheten följer att

|𝐱𝐲|𝐱𝐲

och

|d(p,r)d(r,q)|d(p,q)

vilket betyder att normen ||a|| och avståndsmåttet d(a,b) är Lipschitz-kontinuerliga och därmed även kontinuerliga.

Serier och integraler

Triangelolikheten har ett antal följdsatser.

Med induktion man kan visa att

|i=1nxi|i=1n|xi|

för xi ∈ ℝ och n ∈ ℕ.

För absolutkonvergenta serier, det vill säga för

i=1|xi|[0,)

finns en triangelolikhet:

|i=1xi|i=1|xi|.

För en integral, exempelvis Riemannintegralen, kan man med definitionen av supremum och infimum visa att det finns en triangelolikhet

|abf(x)dx|ab|f(x)|dx,

om f(x) är Riemannintegrerbar.

Se även

Referenser