Produktmått

Från testwiki
Version från den 6 januari 2024 kl. 17.20 av imported>KitayamaBot (Referenser: borttag av portal)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Produktmått är inom matematiken en typ av mått som är en produkt av andra mått.

Produkt-sigma-algebra

Låt (Xi,i), iI, vara en familj av mätbara rum. Indexmängden I kan vara en godtycklig mängd - även ouppräknelig. Låt X vara en cartesisk produkt av mängderna Xi, dvs

X:=iIXi={(xi)iI:xiXi, iI}.

En mängd AX är en kon om det finns en ändlig mängd KAI och mängder AkXk, kKA, så att

A={(xi)iIX:xkAk, kKA}.

Med andra ord är konen en produkt:

A=iIYi

där

Yi:={Ai,iKA,Xi,iKA.

d.v.s. bara ett ändlig antal av Yi är icke-Xi.

En kon A={(xi)iIX:xkAk, kKA} är en mätbar kon om

Akk

för alla kKA.

Låt 𝒦 vara en familj av alla mätbara koner.

En produkt-sigma-algebra, , är en sigma-algebra genererad av alla mätbara koner. Mer precist, en produkt-sigma-algebra är

:=iIi=σ(𝒦).

Detta innebär att produkt-sigma-algebran är den minsta av de sigma-algebror som har alla mätbara koner som en del av sig.

När I={1,2,...,k} är en ändlig mängd betecknas ofta produkt sigma-algebran

12...k.

Produktmått

Man definierar produktmåttet med hjälp av mätbara koner.

Låt (Xi,i,μi), iI, vara en familj av sigma-ändliga måttrum. Man behöver sigma-ändlighet här eftersom produktmåttet inte är unikt med icke-sigma-ändliga måttrum.

För en kon

A={(xi)iIX:xkAk, kKA}.

definiera ett "mått"

τ(A):=kKAμk(Ak).

Den här funktionen τ:𝒦[0,] är sigma-additiv och τ()=0. Tyvärr är det inte ett mått eftersom mätbara koner 𝒦 inte bildar en sigma-algebra.

Å andra sidan det går att visa att 𝒦 bildar en algebra, dvs

  • X𝒦,
  • A𝒦XA𝒦 och
  • A,B𝒦AB𝒦.

Dessutom är produkt sigma-algebran genererad av en algebra 𝒦. Därför, med Carathéodorys utvidgningsats, innebär detta att det finns en unik utvidgning, μ:[0,], för funktionen τ som är ett mått, som kallas produktmåttet. Det är ofta betecknat

μ:=iIμi,

så att en trippel

(X,,μ)=( iIXi , iIi , iIμi )

är ett måttrum.

När I={1,2,...,k} är en ändlig mängd går det ofta att beteckna produktmåttet

μ1×μ2×...×μk.

Exempel

Lebesguemåttet i n, när n2, är inte ett produktmått. Intuitionen sägar att

n=1×...×1

men det är inte så för alla Lebesguemätbara mängder. Till exempel låt n=2 och N vara en icke-Lebesguemätbar mängd. Så att mängden

A:={0}×N

är 2-mätbar eftersom

2(A)=0.

Å andra sidan det är icke 1×1-mätbar eftersom

A[Leb][Leb] .

Så att

21×1.

Å andra sidan är Lebesguemåttet produktmåttet när man bara använder Borelmängder. Det går att visa att

Born=[Bor][Bor]...[Bor],

och för alla [Bor]-mätbara koner An

n(A)=(1×1×...×1)(A).

Så att

n|Born=[1|Bor]×[1|Bor]×...×[1|Bor],

eftersom produktmåttet är en unik utvidgning.

Fubinis sats

Mall:Huvudartikel

En viktig tillämpning för produktmåttet är Fubinis sats. Det sägar att man kan ändra integrerordningen. Låt (X,,μ) och (Y,𝒢,ν) vara sigma-ändliga måttrum och μ×ν vara produktmåttet.

Fubinis sats säger att om f:X×Y är integrerbar med avseende på produktmåttet μ×ν, dvs

|f|d(μ×ν)<,

så är

fd(μ×ν)=f(x,y)dμ(x)dν(y)=f(x,y)dν(y)dμ(x).

Se även

Referenser

  • P. Halmos, Measure theory, D. van Nostrand and Co., 1950.