Spektralsatsen

Från testwiki
Version från den 18 mars 2025 kl. 15.00 av imported>TureGabriel (growthexperiments-addlink-summary-summary:2|1|0)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Spektralsatsen är en samling satser inom linjär algebra. Satserna anger vilka linjära avbildningar som har en bas av ortonormerade egenvektorer och alltså kan diagonaliseras i denna bas, det vill säga huruvida matrisen A kan uttryckas som

A=UDU*

där D är en diagonalmatris och U är en unitär matris.

Satsen anger dels att vissa matriser är diagonaliserbara, dels att det inte är nödvändigt att beräkna en invers, vilket är fallet vid allmänna diagonaliseringar, då matrisen skrivs

A=TDT1.

Spektralsatser

Spektralsatsen finns i flera utföranden. Spektralsatsen för symmetriska avbildningar är oftast den enda som lärs ut i en grundkurs i linjär algebra.

Symmetriska avbildningar

Om V är ett ändligt-dimensionellt reellt inre produktrum gäller följande:

F:VV är en symmetrisk linjär avbildning F har en ortonormerad bas av egenvektorer till V.

Hermitska avbildningar

Om V är ett ändligt-dimensionellt komplext inre produktrum gäller följande:

F:VV är en hermitsk linjär avbildning F har en ortonormerad bas av egenvektorer till V och egenvärdena är reella.

Normala avbildningar

Om V är ett ändligt-dimensionellt komplext inre produktrum gäller följande:

F:VV är en normal linjär avbildning F har en ortonormerad bas av egenvektorer till V (men egenvärdena är i allmänhet inte reella).

Notera ekvivalensenMall:Särskiljning behövs: Normala linjära avbildningar är alltså exakt de avbildningar som kan diagonaliseras med en bas av ortonormerade egenvektorer.

Bevis

Symmetriska avbildningar

Spektralsatsen bevisas för en reell symmetrisk avbildning F genom matematisk induktion över dimensionen p för vektorrummet 𝔼p som F verkar på.

  • Visa att satsen gäller för p = 1.
Låt vektorn 𝐟 vara talet 1. Eftersom avbildningsmatrisen har dimensionen 1x1 och är reell avbildas 𝐟 på en reell multipel av sig själv, så egenvärdet är reellt.
𝐟 är alltså en normerad egenvektor till F och därmed den sökta basen till 𝔼1.
  • Anta vidare att satsen är sann för rum av dimensionen p. Visa då att satsen även är sann för rum av dimensionen p + 1.
Symmetriska matriser är hermitska, och hermitska matriser har endast reella egenvärden. Välj ett (reellt) egenvärde λ1 för F i rummet 𝔼p+1 och låt vektorn 𝐟1 vara en normerad egenvektor till denna.
Bilda mängden V som innehåller alla vektorer i 𝔼 som är ortogonala mot 𝐟1. Dimensionen för V blir alltså p. Låt V ha ortonormala basvektorer 𝐟'2,𝐟'3,𝐟'p+1. Notera att dessa inte nödvändigtvis är egenvektorer till F.
Fyll ut med 𝐟1 till en ON-bas för 𝔼p+1.
Transformationsmatrisen T blir då ortonormal, så T1=TT. Avbildningsmatrisen i den nya basen, Af=TATT, blir då symmetrisk eftersom AfT=(TATT)T=TATTT=TATT=Af.. Den får då formen (λ1000ab0abc).
V har dimension p och är symmetrisk existerar ortonormala egenvektorer 𝐟2,𝐟3,,𝐟p+1 till F begränsat till rummet V enligt induktionsantagandet.
Det betyder i sin tur att 𝐟1,𝐟2,,𝐟p,𝐟p+1 är en ortonormerad bas bestående av egenvektorer till F
  • Eftersom satsen är sann för dimensionen p=1 och om den är sann för ett rum av dimensionen p så är den även sann för rum av dimensionen p+1, är satsen sann för alla heltalsdimensioner.

Normala avbildningar

Schurs sats kan användas för att bevisa att en normal matris kan diagonaliseras med en unitär matris.

Låt A vara en normal matris. Det finns då, enligt Schurs sats, en unitär matris U så att A = UTUH, där T är en uppåt triangulär matris med A:s egenvärden på diagonalen. Man får då att:

AAH=UTTHUHAHA=UTHTUH.

A är normal och U inverterbar ger detta att TTH = THT. T är uppåt triangulär och TH är nedåt triangulär, så för att produkterna TTH och THT ska vara lika måste T vara diagonal.

Historia

Spektralsatsen utformades under början av 1800-talet av Augustin-Louis Cauchy.

Tillämpningar

Kvadratiska former

En kvadratisk form kan skrivas som en symmetrisk matris och kan därför diagonaliseras med en ortonormerad bas. Den blir då mer lätthanterlig. Spektralsatsen kan i vissa fall vara formulerad som att en kvadratisk form i ett euklidiskt rum har en kanonisk ortonormerad bas. Detta gör att spektralsatsen kan användas för att bestämma olika andragradsytors huvudaxlar.

Exempelvis kan den kvadratiska formen

k(x1,x2,x3)=x12+4x1x2+x22+6x2x3+x32

skrivas på matrisform som

k(𝐱)=(x1x2x3)(120213031)(x1x2x3)

och där egenvärdena är

1,113,1+13,

så att k i den nya basen kan skrivas

k(x1,x2,x3)=x12+(113)x22+(1+13)x32.

Referenser