Värmeindex
Värmeindex (HI), även humidex (teleskopord av humidity index, engelska för ”fuktighetsindex”), är ett index som kombinerar lufttemperatur och relativ fuktighet i ett försök att fastställa den upplevda temperaturen. Värmeindexet utarbetades av Robert G. Steadman år 1979.[1] Exempelvis, när temperaturen är 32 °C (90 °F), med mycket hög fuktighet, kan värmeindex vara omkring 41 °C (106 °F).
Den mänskliga kroppen kyler sig normalt genom att perspirera. Värme avlägsnas från kroppen genom avdunstning av denna perspiration. Emellertid minskar hög relativ fuktighet avdunstningshastigheten eftersom det högre ånginnehållet i den omgivande luften inte möjliggör den maximala mängden avdunstning från kroppen. Detta resulterar i ett lägre värmeavlägsnande från kroppen, därav känslan av att vara överhettad. Denna effekt är subjektiv; mätning har baserats på subjektiva beskrivningar av hur varmt subjektet känner en given temperatur och luftfuktighet. Detta resulterar i ett värmeindex som avser en kombination av temperatur och fuktighet till en annan.
Värmeindex är enbart tillämpbart på tillräckligt höga temperaturer, över cirka 25 °C (77 °F). För lägre temperaturer, under cirka 15 °C (59 °F), är vindstyrkan en större faktor än relativ fuktighet för upplevd temperatur, vilket gör att köldindex (vindavkylning) ger en bättre indikation.
Det högsta uppmätta värmeindexet, 78 °C (172 °F), uppmättes den 8 juli 2003 i Zahran i Saudiarabien, vilket motbevisade det ursprungliga antagandet att det högsta möjliga värmeindexet på jorden var 71 °C (160 °F).[2]
Beräkning
Den nedre formeln för värmeindex i grader Celsius och grader Fahrenheit har en noggrannhet om ±0,7 °C respektive ±1,3 °F. Den är tillämpbar för temperaturer om minst 26,7 °C eller 80 °F och en relativ fuktighet om minst 40 %. Variablen T är temperatur i °C eller °F och är relativ procentuell fuktighet.
| Parameter | °C | °F |
|---|---|---|
| c1 | −8,784 695 | −42,379 |
| c2 | 1,611 394 11 | 2,049 015 23 |
| c3 | 2,338 549 | 10,143 312 7 |
| c4 | −0,146 116 05 | −0,224 755 41 |
| c5 | −1,230 809 4 · 10−2 | −6,837 83 · 10−3 |
| c6 | −1,642 482 8 · 10−2 | −5,481 717 · 10−2 |
| c7 | 2,211 732 · 10−3 | 1,228 74 · 10−3 |
| c8 | 7,254 6 · 10−4 | 8,528 2 · 10−4 |
| c9 | −3,582 · 10−6 | −1,99 · 10−6 |
Tabell över värmeindexvärden
Värdena i den nedersta tabellen i grader Fahrenheit framställdes ursprungligen av National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Värdena har omvandlats till grader Celsius i den översta tabellen.
Mall:(! class="wikitable" align="right" Mall:!- |
- Legend
Mall:Legend Mall:Legend Mall:Legend Mall:Legend Mall:!)
Varningstabell
| Värmeindex | Beteckning | Anmärkning | ||
|---|---|---|---|---|
| °C | °F | |||
| Mall:Färglåda | 27…32 | 80…90 | Varning | Långvarig exponering och fysisk aktivitet kan leda till symtom på utmattning och värmekramp. |
| Mall:Färglåda | 32…41 | 90…105 | Extrem varning | Värmekramp och värmeslag är möjligt. |
| Mall:Färglåda | 41…54 | 105…130 | Fara | Värmekramp och värmeslag är sannolikt. |
| Mall:Färglåda | Över 54 | Över 130 | Extrem fara | Värmeslag är mycket troligt. |
Exponering i fullt solsken kan öka värmeindexvärden med upp till 8 °C (14 °F).[3]
Referenser
Noter
- ↑ The Assessment of Sultriness. Part I: A Temperature-Humidity Index Based on Human Physiology and Clothing Science, R. G. Steadman, Journal of Applied Meteorology, July 1979, Vol 18 No7, pp861-873 Mall:Doi
- ↑ Mall:Bokref
- ↑ Mall:Webbref
Tryckta källor
- Rothfusz, L. P. (1990): The heat index equation. NWS Southern Region Technical Attachment, SR/SSD 90-23, Fort Worth, Texas.
- Masterson, J. und Richardson, F. A. (1979): Humidex, A Method of Quantifying Human Discomfort Due to Excessive Heat and Humidity. Downsview, Ontario: Environment Canada.
Externa länkar
- Originalartikel om värmeindex Mall:En ikon
- Värmeindexdiagram (värmeindextabeller) på
weatherimages.orgMall:En ikon - Humidextabell i Internetartikeln Värmeindex av Helmholtz-Zentrum Geesthacht – Zentrum für Material- und Küstenforschung (HZG) Mall:De ikon