Tsiolkovskijs raketekvation

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tsiolkovskijs raketekvation, uppkallad efter Konstantin Tsiolkovskij som var en av flera som självständigt formulerade ekvationen, behandlar funktionen hos en raket: en farkost som kan accelerera sig själv genom att stöta ifrån sig delar av sin egen massa (reaktionsmassa) i hög fart i motsatt håll.

Raketekvationen lyder som följer: för varje raketmanöver, eller sekvens av raketmanövrar gäller:

Δv=velnm0m1

eller

m1=m0eΔv/ve

som är likvärdigt med:

m0=m1eΔv/ve

där m0 är den ursprungliga massan, m1 är massan efter manövern/manövrarna, och ve är hastigheten hos raketens avgas i relation till raketen.

1m1m0=1eΔv/ve är den del av ursprungsmassan som används som reaktionsmassa.

Historik

Raketekvationen härleddes självständigt av Konstantin Tsiolkovskij mot slutet av 1800-talet och är allmänt förknippad med hans namn. Dock visar en nyligen upptäckt pamflett "A Treatise on the Motion of Rockets" av William Moore[1] att den tidigaste kända härledningen gjordes 1813 vid Royal Military Academy i Woolwich i England. Ekvationen tillämpades då för vapenforskning.

Härledning

Betrakta följande system:

I denna härledning syftar "raketen" på raketen samt allt icke-förbrukat bränsle.

Newtons andra lag relaterar sambandet mellan alla externa krafter (Fi) till förändringen i rörelsemoment för hela systemet enligt följande:

Fi=limΔt0P2P1Δt

där P1är rörelsemängden för raketen vid tiden t=0:

P1=(m+Δm)V

och P2 är rörelsemänden för raketen och det förbrukade bränslet vid tiden t=Δt:

P2=m(V+ΔV)+ΔmVe

och där, ur en observatörs perspektiv:

V är raketens hastighet vid tiden t=0
V+ΔVär raketens hastighet vid tiden t=Δt
Ve är hastigheten av den massa som utgör det förbrända bränslet under tiden Δt
m+Δm är raketens massa vid tiden t=0
m är raketens massa vid tiden t=Δt

Hastigheten av det förbrända bränslet Ve i observatörens perspektiv är relaterat till hastigheten av det förbrända bränslet raketens perspektiv ve genom (eftersom det förbrända bränslets hastighet är i negativ riktning)

Ve=Vve

Löser vi detta får vi:

P2P1=mΔVveΔm

och, genom att skriva dm=Δm, Mall:Ej stavfel skjuta ut en positiv Δm resulterar i minskad massa,

Fi=mdVdt+vedmdt

I och med att det inte finns några externa krafter har vi Fi=0 (Bevarande av rörelsemänd) och

mdVdt=vedmdt

Om vi antar att veär konstant, så kan uttrycket ovan integreras:

ΔV=velnm0m1

där m0 är den initiala massan, bränslet inkluderat, m1är den slutgiltiga massan och veär hastigheten av det förbrända bränslet ur raketens perspektiv.

Referenser

  1. Johnson W., "Contents and commentary on William Moore's a treatise on the motion of rockets and an essay on naval gunnery", International Journal of Impact Engineering, band 16, nummer 3, juni 1995, sid. 499-521

Mall:Omloppsbana