Rayleigh (enhet)
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Rayleigh (betecknas R[1]) är en fotometrisk enhet som används för att ange storleken på fotonflödet från en atmosfärspelare med tvärsnittsarean en kvadratmeter, det vill säga hur mycket fotoner (ljus) som emitteras från atmosfären i en pelare rakt ovanför en kvadratmeter jordyta. Enheten används för att ange stykan hos polarsken (norrsken och sydsken) och airglow. Ett fotonflöde på en rayleigh motsvarar att 1010 (tio miljarder) fotoner emitteras per sekund från en sådan pelare:
- ,
Enheten är uppkallad efter Robert Strutt, 4:e baron Rayleigh, som utförde de första mätningarna av airglow, och infördes 1956 av Donald M. Hunten, Franklin E. Roach och Joseph W. Chamberlain[2].
Referenser
- Avsnittet "The Rayleigh", ur Urban Brändström, 2003, The Auroral Large Imaging System – Design, operation and scientific results. , Institutet för rymdfysik, Kiruna. Mall:ISBN
- Joseph W. Chamberlain, 1995, Physics of the Aurora and Airglow, Appendix II: The Rayleigh: A Photometric Unit for the Aurora and Airglow. Mall:ISBN
Noter
- ↑ Ej att förväxla med enheten röntgen som också förkortas R
- ↑ D.M. Hunten, F.E. Roach, J.W. Chamberlain, 1956, A photometric unit for the airglow and aurora i Journal of Atmospheric and Terrestrial Physics. 8 (6), sid. 345–346.