Magnetflöde

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mall:Fysikalisk storhet Inom elektromagnetism är magnetflöde, även benämnt magnetiskt flöde, ΦB, ett begrepp som mäter hur mycket av ett magnetiskt fält passerar genom någon viss yta, och i vilken riktning[1]. Det är värt att notera att det inte finns något fysikaliskt flöde associerat med ett magnetiskt fält, men eftersom det magnetiska fältet beskrivs av ett vektorfält B(x), och eftersom vektorfält också används för att modellera fysikaliska flöden, kan vi välja att tala om magnetiska fält i termer av "flöden".

Vi definierar det magnetiska flödet ΦB som produkten av det magnetiska B-fältet (flödestätheten) och arean av någon yta. Låt S vara en yta med en riktning (utsida) given av en normal vektor n till varje punkt på ytan. Då blir det magnetiska flödet, ΦB, en integral över ytan S, där det magnetiska fältet genom små area element dA summeras.[1]

ΦB=SBndA=:SBdA

I den intuitiva bilden med fältlinjer, kan denna integral förstås i termer av att "räkna antalet fältlinjer som passerar genom en viss yta".[1]

Om det magnetiska fältet är konstant över ytan S så blir integralen ekvivalent med vanlig skalärprodukt.

ΦB=BA

En av maxwells ekvationer (Gauss lag för det magnetiska fältet) innebär att det magnetiska flödet genom en sluten yta S är noll.

SBdA=0

Magnetflöde mäts i enheten Wb (weber) eller Vs (volt-sekund).

Motivering

När en ledare rör sig över ett magnetfält påverkas elektronerna i ledaren med en Lorentzkraft; ledaren får ett överskott av elektroner på ena sidan. Då induceras en spänning i ledaren som är produkten av B-fältet och hastigheten som ledaren rör sig med samt ledarens längd:

e=Bvl

Elektronerna förskjuts till en viss del av ledaren – riktningen kan bestämmas med Lenz lag. Ledaren rör sig vinkelrätt mot magnetfältet med hastigheten v eller Δm/Δs

e=BΔmlΔs

Δm gånger längden l är lika med arean A.

eΔs=BA
Φ=es=BA

Se även

Källor

Externa länkar

SI enheter

Mall:SI