Maass vågform
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Inom matematiken är en Maass vågform en funktion i övre planhalvan som transformerar som en modulär form men behöver inte vara analytisk. De studerades först av Hans Maass 1949.
Definition
En Maass vågform är en kontinuerlig komplexvärd funktion f av τ = x + iy i övre planhalvan som satisfierar följande villkor:
- f är invariant under verkan av gruppen SL2(Z) i övre planhalvan
- f är en egenvektor av Laplaceoperatorn
- f växer högst som ett polynom vid spetsarna av SL2(Z).