Lexikografisk ordning

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Lexikografisk ordningsföljd är ett sätt att ordna mängder inom matematiken. Ett exempel på en lexikografiskt ordnad mängd är alfabetiskt ordnade uppslagsord i ett uppslagsverk. [1] Metoden att ordna mängder i lexikografisk ordning beskrevs matematiskt av Julius König och Richard Jules år 1905 [2] oberoende av varandra [3]. Den lexikografiskt ordnade mängden tas fram genom att definiera en relationproduktmängden av två partiellt ordnade mängder. Observera att konstruktionen nedan definierar en total ordning i de fall 1och 2både är totala ordningar.

Definition

  • Antag att 1 respektive 2 är partiella ordningar på 𝒮1 respektive 𝒮2. Relationen på produktmängden 𝒮1  ×  𝒮2 definieras genom att låta (x1,x2)(y1,y2) om och endast om

{x11y1,om x1y1x22y2,om x1=y1

Relationen är den lexikografiska ordningen på produktmängden 𝒮1  ×  𝒮2. [1]

  • Den lexikografiska ordningen kan också uttryckas som en naturlig ordning av Cartesiska produkten av ett antal ordnade mängder, definierad genom att jämföra termerna i ordning, dvs:

(a1,...an)<(b1,...,bn)aj<bj och ai=bi för i<j Mall:Källa behövs

Sats

Om 1 respektive 2 är partiella ordningar på 𝒮1 respektive 𝒮2 så är den lexikografiska ordningen en partiell ordning på produktmängden 𝒮1  ×  𝒮2.

Bevisgång

Att den lexikografiska ordningen är partiellt ordnad visas genom att de tre kriterierna för partiellt ordnade mängder (reflexivitet, antisymmetri och transitivitet) uppfylls både för antagandet x1=y1 och för antagandet x1y1.[1]

Exempel och tillämpningar

  • Om mängderna 𝒮1={1,2} och 𝒮2={1,2,3} båda har relationen ges den lexikografiska ordningen på produktmängden 𝒮1×𝒮2enligt (1,1), (1,2), (1,3), (2,1), (2,2), (2,3).[4]
  • I ett uppslagsverk används bokstävernas ordning i alfabetet för att bestämma ordningen mellan uppslagsorden, t.ex. kommer ab före ac, vilket är en lexikografisk ordning.[1]

Källor

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Ekenberg, L: "Logikens grunder", sidor 150-151. Natur och Kultur, 2001
  2. Quine, W.: "Set theory and it's logic", sidor 208-211. Belknap press, 1963
  3. van Heijenoort, J.: "From Frege to Gödel", sidor 142-149. Harvard University Press, 1967
  4. Ekenberg, L: "Logikens grunder", sidor 152 och 264. Natur och Kultur, 2001