Koppar(I)oxid

Koppar(I)Oxid eller röd kopparoxid är en kemisk förening mellan koppar och syre. Ämnet förekommer naturligt i mineralet kuprit.

Framställning

Koppar oxideras mycket långsamt i torr luft under normala förhållanden. Röd kopparoxid bildas vid exponering av ren syrgas eller vid uppvärmning.

$\mathrm{4}\mathrm{C}\mathrm{u}\mathrm{+}{\mathrm{O}}_{\mathrm{2}}\mathrm{\to }\mathrm{2}\mathrm{C}{\mathrm{u}}_{\mathrm{2}}\mathrm{O}$

Den kan också bildas genom reduktion av svart kopparoxid (CuO).

$\mathrm{2}\mathrm{C}\mathrm{u}\mathrm{O}\mathrm{+}\mathrm{C}\mathrm{O}\mathrm{\to }\mathrm{C}{\mathrm{u}}_{\mathrm{2}}\mathrm{O}\mathrm{+}\mathrm{C}{\mathrm{O}}_{\mathrm{2}}$

Silverpläterade kopparföremål kan drabbas av rödpest om pläteringen blir skadad. Det är röd kopparoxid som bildas genom en galvanisk reaktion med det ädlare silvret.

Egenskaper

Röd kopparoxid är olösligt i vatten och organiska lösningsmedel, däremot lösligt i ammoniak och starka syror varvid motsvarande kopparsalt bildas.

Koppar(I)oxid var det första ämne som upptäcktes ha halvledande egenskaper. Likriktare av kopparoxid-dioder var kommersiellt tillgängliga redan 1924, långt innan kisel-baserade halvledare blev dominerande.

Användning

Röd kopparoxid används som pigment, fungicid och i bottenfärg som ett alternativ till blymönja.

Se även

• Koppar(II)oxid