Konvex mängd

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En konvex mängd
En icke-konvex mängd

En mängd i ett reellt eller komplext vektorrum är konvex om varje punkt längs en sträcka mellan två godtyckligt valda punkter i mängden också ligger i mängden. Man kan även uttrycka det som att alla andra punkter går att "se" från varje punkt i mängden.

Konvex mängd är ett begrepp som är vanligt förekommande inom optimeringsläran och olika grenar av mängdläran.

Definition

En mängd X i ett reellt eller komplext vektorrum sägs vara konvex om

x1,x2X

implicerar att

λx1+(1λ)x2Xλ[0,1]

Med andra ord ska linjestycket mellan x1 och x2 ligga i X. [1][2][3]

Egenskaper

Konvexkombinationer

Mall:Huvudartikel

Om x1,x2,...,xn är punkter i ett reellt eller komplext vektorrum är en konvexkombination av dessa punkter en punkt som kan skrivas som:

i=1nλixiλi>0; i=1,2,...,nmedi=1nλi=1

En mängd är konvex om och endast om den innehåller alla sina konvexkombinationer. [4]

Skärning mellan konvexa mängder

Snittet mellan ett ändligt antal konvexa mängder är också konvext.

Bevis

Låt C1,C2,...,Ck vara en samling konvexa mängder och låt mängden D definieras enligt nedan:

D=i=1k Ci

Då önskar man visa att för två godtyckliga punkter x1 och x2 i D så gäller att

λx1+(1λ)x2, λ[0,1]

också ligger i D.

Man vet att om x1,x2 är två element i D så är x1,x2 också två element i alla de konvexa mängderna C1,C2,...,Ck.

Således, eftersom C1,C2,...,Ck är konvexa, så ligger

λx1+(1λ)x2, λ[0,1]

i varje en av mängderna C1,C2,...,Ck.

Därför vet man att

λx1+(1λ)x2, λ[0,1]

ligger inom skärningen mellan C1,C2,...,Ck, dvs inom mängden D som då också är konvex. [5]

Konvext hölje

Mall:Huvudartikel För varje mängd X i ett reellt eller komplext vektorrum finns en minsta konvex mängd som innehåller mängden. Denna mängd kallas för X:s konvexa hölje. Det konvexa höljet till X kan ses som snittet av alla konvexa mängder som innehåller X, eller som mängden av alla konvexkombinationer av punkterna i X. [6]

Stjärnformighet

I en rak stjärna kan alla andra punkter ses från mitten, den är alltså stjärnkonvex, eller stjärnformig.

Mall:Huvudartikel Om C är ett godtyckligt reellt eller komplext vektorrum i ett ändligt antal dimensioner gäller det att C är stjärnkonvex om det finns något x0 i C sådant att konvexkombinationen av x0 och alla andra punkter i C ligger inom C.

Således vet man att en konvex mängd alltid är stjärnformig, men stjärnformiga mängder är inte alltid konvexa.

Tillämpningar

Konvexa mängder, tillsammans med konvexa funktioner används för att lösa flera typer av problem inom flera olika matematiska områden.

Simplexmetoden

Mall:Huvudartikel Simplexmetoden används för att lösa LP-problem vars allmänna form är:

min z=j=1ncjxj

med bivillkor enligt:

j=1naijxjbi ,1=1,...,m
xj0 ,j=1,...,n

Ovan så är cj koefficienten i målfunktionen för variabeln xj. aij är motsvarande koefficient i bivillkor i, och bi är motsvarande högerledskoefficient.

Sats
Bivillkoren och det tillåtna (konvexa) området för ett tvådimensionellt LP-problem.

Det tillåtna området (området som definieras av bivillkoren) i ett LP-problem utgör en konvex mängd.

Bevis

Låt x(1),x(2) vara två godtyckliga punkter som är tillåtna under samtliga bivillkor i. Detta kan skrivas som att

j=1naijxj(1)biochj=1naijxj(2)bi

Betrakta sedan en punkt på linjen mellan x(1),x(2) som är en konvexkombination av de båda punkterna, dvs en punkt

x=(1λ)x(1)+λx(2), med λ[0,1]

Multiplicera sedan de båda olikheterna ovan med (1λ) respektive λ och addera de båda. Detta ger:

(1λ)j=1naijxj(1)+λj=1naijxj(2)(1λ)bi+λbi=bi

och detta kan skrivas:

j=1naij[(1λ)xj(1)+λxj(2)]bi

Detta säger att även den godtyckliga punkten är tillåten med avseende på bivillkor i, och detta är definitionen på en konvex mängd. En slutsats som kan dras av detta är att mängden av alla lösningar till villkoret

j=1naijxjbi

då utgör en konvex mängd. Detta resonemang kan tillämpas på alla övriga bivillkor till det allmänna LP-problemet, vilket ger slutsatsen att det tillåtna området i ett LP-problem är en konvex mängd. [7]

Se även

Källor

  1. Bazaraa, M.S; Shetty, C.M: "Lecture Notes in Economics and Mathematical Systems - Foundations of Optimization", sidan 16. Springer-Verlag, 1976
  2. Ekeland, I; Temam, R: Convex Analysis and Variational Problems", sidan 3. North-Holland Publishing Company, 1976
  3. Lundgren, J; Rönnqvist, M; Värbrand, P: "Optimeringslära", sidor 28-36. Studentlitteratur, 2007
  4. Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 67-71. W.B. Saunders Company, 1970
  5. Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 68-69. W.B. Saunders Company, 1970
  6. Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 73-78. W.B. Saunders Company, 1970
  7. Lundgren, J; Rönnqvist, M; Värbrand, P: "Optimeringslära", sidor 89-90. Studentlitteratur, 2007

Externa länkar