Heine–Borels sats

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mall:Källor Heine-Borels sats eller Heine-Borels övertäckningssats är en matematisk sats om kompakta mängder uppkallad efter Eduard Heine och Émile Borel.

Heine-Borels sats har två formuleringar; en för ändligtdimensionella n-rum och en för allmänna metriska rum. Den första formuleringen säger att:

En delmängd Sn är kompakt om och endast om S är sluten och begränsad.

Inom reell analys används ibland den andra delen av satsen som definitionen på kompakt mängd, men i allmänna metriska rum gäller bara att kompakthet implicerar slutenhet och begränsning. Det finns istället en allmännare form av Heine-Borels sats:

En delmängd till ett metriskt rum är kompakt om och endast om mängden utgör ett fullständigt rum och är sluten och totalt begränsad.

Bevis

Bevis av den första formuleringen; Sn kompakt omm S sluten och begränsad. Implikationen att kompakthet ger slutenhet och begräsning visas för metriska rum. Kom ihåg definitionen för kompakt mängd; att varje öppen övertäckning av mängden har en ändlig delövertäckning som täcker mängden.

Kompakthet ger slutenhet

Låt ySc (komplementet till S). För alla xS existerar disjunkta omgivningar Bx som innehåller x och Byx som innehåller y. Det följer att alla Bx-mängder bildar en öppen övertäckning av S, SxSBx. S är kompakt, så det existerar en ändlig delövertäckning som täcker S av mängder Bx1,...,Bxn, så att G=k=1nByxk är en omgivning till y som inte ligger i S, så y kan inte vara en randpunkt till S. Då y valdes godtyckligt ger detta att S innehåller alla sina randpunkter och är därmed sluten.

Kompakthet ger begränsning

I allmänna metriska rum innebär att en mängd är begränsad supx,ySd(x,y)< där d är metrikenS. En öppen övertäckning till S är mängden av klot med radie 1 med mittpunkt i x, betecknad B1(x) för alla x i S. Denna övertäckning har då en ändlig delövertäckning B1(x1),...,B1(xN) som täcker S. Antag att x,yS och xB1(xi) och yB1(xj), som

d(x,y)d(x,xi)+d(xi,xj)+d(xj,y)<2+max1m,nNd(xm,xn)

x och y valdes godtyckligt ger detta att S är begränsad.

Slutenhet och begränsning ger kompakthet

Om en mängd Sn är begränsad kan den stängas in i en n-låda:

S[a1,b1]×[a2,b2]×...×[an,bn]

med ak<bk och ak,bkk. Kalla denna n-låda för T0. Man kan nu dela upp T0 i flera små dellådor genom att dela varje sida i två. Vi får då 2n dellådor.

Antag att T0 inte är kompakt, då givet en öppen övertäckning C av T0 måste finnas minst en dellåda till T0 som kräver oändligt många öppna mängder för att täckas, kalla denna låda T1. Fortsätt sedan med samma resonemang, dela upp T1 i 2n dellådor och plocka ut T2, osv. Man får då en följd av T-mängder

T0T1...Tk...

vars längd, projicerat på xj-axeln, går mot noll då n går mot oändligheten:

limnbjaj2n=0.

Då ger Cantors inkapslingssats: k=1Tk., dvs det finns en punkt pT0. Eftersom C täcker S finns en mängd AS så att pA. Då A är öppen finns ett n-klot B(p)A, så att för tillräckligt stora k gäller TkB(p)A, så att de oändligt många mängderna som behövs för att täcka Tk kan ersättas med endast en, vilket ger en motsägelse. Alltså är T0 kompakt.

S är alltså en sluten delmängd av en kompakt mängd, då resultatet nedan ger att S är kompakt.

Sluten delmängd till kompakt mängd är kompakt

Låt S vara en sluten delmängd till den kompakt mängden T i n. Låt CS vara en öppen övertäckning av S. Om CS också täcker T så existerar det en ändlig delövertäckning av CS som täcker T, anta därför att CS inte täcker T.

Sc=nS är då en öppen mängd som innehåller punkter i T som inte täcks av CS. Låt CT=CS{Sc} vara en öppen övertäckning av T. Eftersom T är kompakt så har CT en ändlig delövertäckning. Då Sc innehåller punkter i T som inte täcks av CS måste ScCT, så att CT=CS{Sc}, där CS måste vara en ändlig delövertäckning av CS eftersom Sc inte täcker SCS.