Funktor

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mall:Wiktionary-box Inom kategoriteorin i matematik är en funktor en tillordning som på ett naturligt sätt till varje objekt i en kategori associerar något objekt i samma eller en annan kategori.

Inledning

En mycket vanlig konstruktion i matematiken är att man till en struktur av en viss typ associerar en annan struktur. Några exempel på sådana konstruktioner är:

  1. Till ett topologiskt rum associerar man dess homologigrupper
  2. Till en ring associerar man dess maximala fraktionsring
  3. Till en grupp associerar man dess centrum
  4. Till ett komplex associerar man dess homologikomplex
  5. Givet en abelsk grupp N, associerar man till varje abelsk M grupp gruppen av homomorfismer Hom(M,N)

Om en sådan association är sådan att avbildningar mellan två strukturer på ett naturligt sätt inducerar avbildningar mellan de associerade strukturerna, kallas associationen för en funktor. Mer allmänt kan man definiera funktorer mellan två kategorier Alla associationer i listan ovan är funktorer.

Kovariant och kontravariant funktor

En kovariant funktor är en funktor som bevarar ordningen på morfierna.

En kontravariant funktor är en funktor som kastar om ordningen på morfierna.

Om termen "funktor" används utan att variansen anges, så syftar termen oftast på en kovariant funktor.

Definitioner

Givet två kategorier C,D så är en (kovariant) funktor F ett par av tillordningar (F0,F1) där F0 avbildar objekt i C på objekt i D och F1 avbildar morfier i C på morfier i D sådan att följande är sant:

  • Om c,cC och ϕ:cc så gäller F1(ϕ):F0(c)F0(c)
  • Om ϕ2=ϕ1ϕ0F1(ϕ2)=F1(ϕ1)F1(ϕ0)

För en kontravariant funktor ersätts villkoren med:

  • Om c,cC och ϕ:cc så gäller F1(ϕ):F0(c)F0(c).
  • Om ϕ2=ϕ1ϕ0F1(ϕ2)=F1(ϕ0)F1(ϕ1)

Funktorer med extra egenskaper

Låt F:𝒞𝒟 vara en (kovariant) funktor och låt som brukligt Hom𝒞(X,Y) beteckna mängden av morfismer från objektet X till objektet Y i kategorin 𝒞 (dito för kategorin 𝒟). Funktorn F ger för varje par (X,Y) av objekt i 𝒞 en avbildning

FX,Y:Hom𝒞(X,Y)Hom𝒟(F(X),F(Y)).

Funktorn F sägs vara trogen om varje sådan FX,Y är injektiv. Den sägs vara full om varje sådan FX,Y är surjektiv. En funktor som är både trogen och full sägs vara fullt trogen.