Delambres analogier

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Figur 1.

Delambres analogier, Delambres formler eller Delambres ekvationer, ibland kallade Gauss analogier , Gauss formler eller Gauss ekvationer, är en uppsättning formler inom sfärisk trigonometri. För en sfärisk triangel på en enhetssfär gäller (beteckningar enligt figur 1):

sinα+β2cosγ2=cosab2cosc2sinαβ2cosγ2=sinab2sinc2cosα+β2sinγ2=cosa+b2cosc2cosαβ2sinγ2=sina+b2sinc2

Motsvarande gäller även för övriga analoga kombinationer av hörnvinklar och sidor.

Utgående från ovanstående formler kan flera andra förhållanden inom den sfäriska trigonometrin visas, som exempelvis Napiers analogier.[1]

De plantrigonometriska motsvarigheterna kallas Mollweides formler eller Mollweides ekvationer:[2]

cosαβ2sinγ2=a+bcsinαβ2cosγ2=abc

Härledningar

Delambres analogier med hjälp av de sfäriska formlerna för halva vinkeln

Från den plana trigonometrin har vi att

sin(x+y)=sinxcosy+cosxsiny

vilket ger:

sinα+β2=sinα2cosβ2+cosα2sinβ2

Vi expanderar nu högerledet med hjälp av de sfäriska formlerna för halva vinkeln:

sinα2=sin(sb)sin(sc)sinbsinc och cosα2=sinssin(sa)sinbsinc
där s=a+b+c2

och motsvarande formler för β2 vilket ger:

sinα+β2=sin(sb)sin(sc)sinbsincsinssin(sb)sinasinc+sinssin(sa)sinbsincsin(sa)sin(sc)sinasinc==sin2(sb)sin(sc)sinssinasinbsin2c+sin2(sa)sin(sc)sinssinasinbsin2c==sin(sb)sincsin(sc)sinssinasinb+sin(sa)sincsin(sc)sinssinasinb==sin(sb)+sin(sa)sincsin(sc)sinssinasinb==sin(sb)+sin(sa)sinccosγ2(1)

Där vi i sista steget utnyttjade denna sfäriska formel för halva vinkeln:

cosγ2=sinssin(sc)sinasinb

Från den plana trigonometrin har vi också att

sinx+siny=2sinx+y2cosxy2

vilket ger oss

sin(sb)+sin(sa)=2sin(sb)+(sa)2cos(sb)(sa)2==2sin2sba2cosab2==2sinc2cosab2(2)

Där vi i sista steget utnyttjade

2sab2=2a+b+c2ab2=a+b+cab2=c2

Från den plana trigonometrin har vi slutligen formeln för sinus för dubbla vinkeln:

sinc=2sinc2cosc2(3)

Insättning av (2) och (3) i (1) ger oss:

sinα+β2=2sinc2cosab22sinc2cosc2cosγ2=cosab2cosc2cosγ2
sinα+β2cosγ2=cosab2cosc2Q.E.D.

De tre övriga analogierna visas analogt utgående från plantrigonometrins:

sin(xy)=sinxcosycosxsiny,
cos(x+y)=cosxcosysinxsiny respektive
cos(xy)=cosxcosy+sinxsiny

med användande av relevanta plantrigonometriska formler för de uttryck som uppstår samt, i två av fallen:

sinγ2=sin(sb)sin(sa)sinbsina

Delambres analogier med hjälp av Napiers analogier

Delambres analogier kan användas för att enkelt visa Napiers analogier men de kan också erhållas ur dessa. För det begränsade fallet att alla hörnvinklar och sidor är mindre än π2[3] har vi.

Den sfäriska cosinussatsen

cosc=cosacosb+sinasinbcosγ

den plantrigonomtriska satsen för cosinus för dubbla vinkeln

cosγ=cos2γ2sin2γ2

trigonometriska ettan

cos2γ2+sin2γ2=1

samt därefter

cos(xy)=cosxcosy+sinxsiny
cos(x+y)=cosxcosysinxsiny

ger oss:

1+cosc=1+cosacosb+sinasinbcosγ==cos2γ2+sin2γ2+cosacosb(cos2γ2+sin2γ2)+sinasinb(cos2γ2sin2γ2)==(1+cosacosb+sinasinb)cos2γ2+(1+cosacosbsinasinb)sin2γ2==(1+cos(ab))cos2γ2+(1+cos(a+b))sin2γ2

Vi har också från den plana trigonometrin att

1+cosx=2cos2x2

vilket nu appliceras trefalt på vårt uttryck:

2cos2c2=2cos2ab2cos2γ2+2cos2a+b2sin2γ2
cos2c2=cos2ab2cos2γ2+cos2a+b2sin2γ2
cos2c2cos2a+b2sin2γ2=cos2ab2cos2γ2cos2a+b2sin2γ2+1=cos2ab2cos2a+b2cot2γ2+1=tan2α+β2+1=1cos2α+β2

Där vi i näst sista steget utnyttjade Napiers analogi:

tanα+β2=cosab2cosa+b2cotγ2

och i sista att

cos2x=11+tan2x

Omflyttning ger oss:

cos2α+β2sin2γ2=cos2a+b2cos2c2

Då vi begränsat oss till vinklar och sidor som alla är mindre än π2 blir halva summan av två vinklar eller sidor också mindre än π2 och samtliga cosinusvärden är därför positiva, varför vi utan problem kan dra roten ur vårt uttryck och få:

cosα+β2sinγ2=cosa+b2cosc2

Härledningen av

cosαβ2sinγ2=sina+b2sinc2

görs analogt via

2sin2c2=2sin2ab2cos2γ2+2sin2a+b2sin2γ2

De två återstående analogierna fås genom multiplikation av de två vi visat och två av Napiers analogier.

cosα+β2sinγ2=cosa+b2cosc2

multiplicerad med

tanα+β2=cosab2cosa+b2cotγ2

ger

cosα+β2sinγ2tanα+β2=cosa+b2cosc2cosab2cosa+b2cotγ2
cosα+β2sinγ2sinα+β2cosα+β2=cosa+b2cosc2cosab2cosa+b2cosγ2sinγ2
sinα+β2cosγ2=cosab2cosc2

På samma sätt ger multiplikation av

cosαβ2sinγ2=sina+b2sinc2

med

tanαβ2=sinab2sina+b2cotγ2

till resultat

sinαβ2cosγ2=sinab2sinc2

Mollweides formler

Då storcirkelbågarna (triangelsidorna) i en sfärisk triangel görs allt mindre närmar dessa sig räta linjer och den sfäriska triangeln närmar sig en plan triangel. Då sinxx1 när x0 följer Mollweides formler ur de två av Delambres analogier som står till höger i artikelns inledning.

Men Mollweides formler kan även visas helt plantrigonometriskt med hjälp av den planära sinussatsen:

asinα=bsinβ=csinγ

Vi har:

abc=acbc=sinαsinγsinβsinγ=sinαsinβsinγ

De kända formlerna

sinαsinβ=2cosα+β2sinαβ2 och
sin2γ=2sinγcosγsinγ=2sinγ2cosγ2

ger:

abc=2cosα+β2sinαβ22sinγ2cosγ2

och α+β+γ=π och därefter cos(π2x)=sinx ger oss:

abc=2cosπγ2sinαβ22sinγ2cosγ2=2sinγ2sinαβ22sinγ2cosγ2=sinαβ2cosγ2

Den andra formeln visas analogt.

Historia

Jean-Baptiste Joseph Delambre publicerade sin upptäckt med ett geometriskt bevis i den franska astronomiska almanackan Connaissance des Temps för 1809, utgiven i april 1807.[4] Den 28 mars 1809, och oberoende av Delambre, publicerade Carl Friedrich Gauss analogierna utan bevis i Theoria motus corporum coelestium in sectionibus conicis solem ambientium[5][6].[7] I tyskspråkiga länder kallas de därför ofta för "Gauss analogier" (Gaußsche Gleichungen), trots att Delambre bevisligen har företräde.[8]

Carl Brandan Mollweide publicerade sina formler 1808 i Zusätze zur ebenen und sphärischen Trigonometrie.[9].

Referenser och noter

  1. Se Casey (2013) avsnitten 43-48 för andra exempel.
  2. Knut Lundmark, Astronomisk matematik - Sfärisk trigonometri, Teknisk tidskrift, 29 juli 1944, sid. 885-896 (888).
  3. Denna begränsning görs eftersom man annars bland annat måste visa att α+β>πa+b>π, vilket ligger utanför artikelns ändamål, men, visas detta gäller härledningen även för dessa fall.
  4. Le Bureau des Longitudes, 1807, Connaissance des temps ou des mouvements célestes: à l'usage des astronomes et des navigateurs pour l'an 1809, Paris. Formlerna på sid. 445. Utgivningsår och -månad enligt tilelsidan.
  5. C.F. Gauss, 1809, Theoria motus corporum coelestium in sectionibus conicis solem ambientium, F. Perthes & I.H. Besser, Hamburg, sid. 51. Förordet daterat Göttingen 28 mars 1809, sid. xi.
  6. C,F, Gauss, 1809, Theorie der Bewegung der Himmelskörper welche in Kegelschnitten die Sonne umlaufen, översättning till tyska av Carl Haase 1865 (eftertryck 2015), sid. 63 (122/444). PDF 26,7 MB.
  7. John Casey, 2013, A Treatise on Spherical Trigonometry, and Its Application to Geodesy and Astronomy, with Numerous Examples, avsnitt 42. Mall:ISBN.
  8. Johannes Tropfke, 1923, Geschichte der Elemantarmathematik, volym 5, sid 156. Nytryck 2011. Mall:ISBN.
  9. C. B. Mollweide, Zusätze zur ebenen und sphärischen Trigonometrie, Monatliche Correspondenz zur Beförderung der Erd- und Himmelskunde, november 1808, sid. 394–400 (formlerna på sid. 396 "Dadurch wird...").