Bly(II)sulfid

Från testwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mall:Kemibox Bly(II)sulfid är en förening av bly och svavel med formeln PbS. Den förekommer naturligt i mineralet blyglans.

Reaktioner

Blysulfid bildas när svavelväte eller sulfidjoner reagerar med blyjoner i en lösning.

Pb2+(aq)+H2S(g)PbS(s)+2 H+(ag)

Reaktionen fäller ut blysulfid i fast form vilket ofta ger lösningen en dramatisk färgskiftning från färglöst till svart. Detta gör att blyacetat kan användas som indikator på svavelväte och svaveljoner.

Användning

Blysulfid i form av mineralet blyglans används för att utvinna bly i två steg, oxidation och reduktion.

  1. 2 PbS+3 O22 PbO+2 SO2
  2. PbO+COPb+CO2

Blysulfid är ett av de första materialen som användes som halvledare och är fortfarande vanligt i infraröda detektorer. Vid rumstemperatur är PbS bara känsligt för korta våglängder mellan 1 och 2,5 μm, endast mycket varma föremål strålar med de våglängderna. Om sensorelementet kyls ner till -200 °C förskjuts spektrumet till mellan 2 och 4 μm. Blysulfid var vanligt i tidiga robotvapen med infraröd målsökare, men det har efter hand fasats ut till förmån för indium-antimon (InSb) och andra effektivare halvledare.

Blysulfid har tidigare använts som svart pigment, men de hälsovådliga effekterna av bly har gjort att bruket har minskat.

Källor

Mall:Enwp