Rationella tal
Rationella tal är inom matematiken tal som kan skrivas som en kvot (ett bråk) av två heltal:[1]
där heltalet T är bråkets täljare och heltalet N bråkets nämnare.
Mängden av rationella tal betecknas vanligtvis med Q eller ℚ (från engelskans quotient). Ett alternativt sätt att uppfatta denna mängd är som mängden av alla lösningar (x) till ekvationer Mall:Nowrap, där a och b är heltal och a är nollskilt.[2][3]
Räkneregler
Om elementen i mängden ℚ ses som lösningar till ekvationen Mall:Nowrap, går det att härleda räkneregler för bråktal.
- Bråket b/1 löser ekvationen Mall:Nowrap, det vill säga x = b. Eftersom ekvationen endast har en lösning, måste talen b/1 och b vara lika, det vill säga b/1 = b.
- Låt n vara ett nollskilt heltal. Bråket (nb)/(na) är en lösning till ekvationen Mall:Nowrap. Genom att bryta ut den gemensamma faktorn n, kan ekvationen omformas till Mall:Nowrap. Den enda möjligheten för denna ekvation att vara sann är om Mall:Nowrap, eftersom heltalet n är nollskilt. Men detta innebär att talet x – som ju var bråket (nb)/(na) – är lika med bråket b/a:
- Bråket b/a är en lösning till ekvationen Mall:Nowrap, och bråket d/c är en lösning till ekvationen Mall:Nowrap. Det skall visas att talet x + y är en lösning till ekvationen Mall:Nowrap, eftersom denna ekvation har en lösning som är bråket (bc + ad)/ac.
- För att göra detta multipliceras x-ekvationen med heltalet c och y-ekvationen med heltalet a och de två erhållna ekvationerna adderas: Mall:Nowrap. Denna nya ekvation omformas genom utbrytning av den gemensamma faktorn ac, vilket ger den sökta ekvationen Mall:Nowrap.
Egenskaper
- Sedd som en delmängd av de reella talen utgör de rationella talen en så kallad tät mängd; Detta innebär att det alltid finns ett annat rationellt tal mellan två rationella tal, och att varje reellt tal kan approximeras godtyckligt väl med ett rationellt tal.
- De rationella talen utgör vad som kallas en uppräknelig mängd, vilket innebär att det i viss mening finns lika många rationella tal som det finns heltal. Detta kan tyckas vara motsägelsefullt, eftersom mängden av alla heltal är en äkta delmängd av ℚ; Detta följer av den första räkneregeln för bråktal som vi härledde ovan: b/1 = b där b är ett heltal.
- Det faktum att man kan koppla samman varje rationellt tal med ett unikt heltal, och vice versa, gör att kardinaltalet för ℚ är lika med kardinaltalet för ℤ (mängden av alla heltal). På matematiskt språk säger man att det existerar en bijektiv avbildning mellan mängderna ℚ och ℤ.[1]