Kubisk reciprocitet

Från testwiki
Version från den 13 mars 2020 kl. 15.40 av imported>Harka (stavn)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inom elementär och algebraisk talteori är kubisk reciprocitet en samling satser om lösbarheten av kongruensen x3 ≡ p (mod q); ordet "reciprocitet" kommer från den viktigaste satsen, som säger att om p och q är primtal i ringen av Eisensteinheltal, båda relativt prima till 3, är

kongruensen x3p (mod q) lösbar om och bara om x3q (mod p) är.

Heltal

En kubisk rest (mod p) är ett godtyckligt tal som är en tredje potens av ett heltal (mod p). Om x3a (mod p) saknar heltalslösningar kallas a för en kubisk ickerest (mod p).[1]

Såsom ofta inom talteori är det enklast att arbeta med primtal, så i denna sektion är alla p, q, etcetera positiva udda primtal.[1]

Det första att notera då man arbetar med ringen Z av heltal är att om primtalet q är ≡ 2 (mod 3) varje tal en kubisk rest (mod q). Låt q = 3n + 2; eftersom 0 = 03 är en kubisk rest, anta att x inte är delbar med q. Då är enligt Fermats lilla sats

xq=x3n+2x(modq) and xq1=x3n+11(modq), så 
x=1xxqxq1=x3n+2x3n+1=x6n+3=(x2n+1)3(modq)

är en kubisk rest (mod q).

Härmed är det enda intressanta fallet det då p ≡ 1 (mod 3).

Euler

För relativt prima heltal m och n, definiera den rationella kubiska restsymbolen som

[mn]3={+1 om m är en kubisk rest (modn)1 om m är en kubisk ickerest (modn).

En sats av Fermat[2][3] säger att varje primtal p ≡ 1 (mod 3) är summan av en kvadrat och tre gånger en kvadrat: p = a2 + 3b2 och att (förutom tecknen a och b) är denna representation unik.

Baserat på detta gjorde Euler[4][5] följande förmodanden:

[2p]3=1 om och bara om3|b[3p]3=1 om och bara om9|b; eller 9|(a±b)[5p]3=1 om och bara om 15|b; eller 3|b and 5|a; or 15|(a±b); or 15|(2a±b)[6p]3=1 om och bara om 9|b; eller 9|(a±2b).

Gauss

Gauss[6][7] bevisade att om   p=3n+1=14(L2+27M2),  är   L(n!)31(modp),    från vilket  [Lp]3=[Mp]3=1 följer ganska lätt.

Se även

Källor

  1. 1,0 1,1 cf. Gauss, BQ § 2
  2. Gauss, DA, Art. 182
  3. Cox, Ex. 1.4–1.5
  4. Euler, Tractatus, §§ 407–401
  5. Lemmermeyer, p. 222–223
  6. Gauss, DA footnote to art. 358
  7. Lemmermeyer, Ex. 7.9

Externa länkar