Cayleys sats

Från testwiki
Version från den 14 oktober 2020 kl. 12.14 av 2001:6b0:1:1041:289e:1a27:22ac:e5ad (diskussion) (Jag har fixat en felstavning)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Cayleys sats är en matematisk sats inom gruppteori uppkallad efter Arthur Cayley som säger att varje grupp är isomorf med någon permutationsgrupp.[1] En följd av Cayleys sats är att allt som gäller för permutationsgrupper gäller för grupper i allmänhet.

Bevis

Beviset för Cayleys sats går ut på att det finns en undergrupp till den symmetriska gruppenG, betecknad SG, som är isomorf med G.

Tag ett aG och definiera en avbildning fa:GG som fa(g)=ag för alla gG. Bilda H={fa:aG}, som är en delmängd till SG. H är en grupp med funktionssammansättning som gruppoperation:

fafb(g)=fa(fb(g))=fa(bg)=abg=fab(g)

dvs, fafb=fab. Det neutrala elementet εSG ligger i H eftersom ε=f1G. Inversen till fa ges av fa1. Detta ger att H är en grupp, specifikt en delgrupp till SG.

Gruppen H är i själva verket isomorf med G, ty ϕ:GH definierad som ϕ(a)=fa är en isomorfi:

ϕ är injektiv, ty om ϕ(a)=ϕ(b) är fa=fb som ger fa(1G)=fb(1G)a=b.
Att ϕ är surjektiv följer ur definitionen.
Att ϕ är en grupphomomorfi, dvs att ϕ(a)ϕ(b)=ϕ(ab) följer ur fafb=fab.

De tre egenskaperna ovan ger att ϕ är en isomorfi. Alltså är gruppen G isomorf med permutationsgruppen H, vilket bevisar Cayleys sats.

Generalisering

Cayleys sats kan generaliseras. Om H är en delgrupp till G med index [G:H]=n så finns en homomorfi φ:GSn där Sn är den symmetriska gruppen med n element sådan att ϕ:s kärna är en delgrupp till H. Med H={1} fås den ursprungliga satsen.

Bevis

Låt a vara ett element i G och låt X vara mängden av vänstersidoklasser till H i G. Definiera en funktion φa:XX genom

φa(g)=agH

för alla gG. Funktionen φa är då en permutation av X och avbildningen φ:XSX definierad genom

φ(a)=φa

är en homomorfi, då det gäller att

φ(ab)=φab=φaφb=φ(a)φ(b).

Gruppen Sx är isomorf med Sn, då vi från förutsättningarna vet att X har n element. Alltså är avbildningen en homomorfi.

Låt nu specifikt a vara ett element i kärnan till φ. Då är agH=gH för alla g, och speciellt är aH=H vilket ger att aH. Alltså gäller att ϕ:s kärna är en delgrupp till H, vilket skulle visas.

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor