Sammansatt funktion

Från testwiki
Version från den 6 januari 2024 kl. 17.17 av imported>Kitayama
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En illustration av den sammansatta funktionen g ∘ f.

En sammansatt funktion är inom matematiken en funktion som kan bildas genom att sätta samman två funktioner. Tecknet , en mittplacerad ring som uttalas "boll", används för att ange sammansatt funktion. De flesta funktioner som förekommer kan beskrivas som sammansättningar av olika funktioner.

Definition

Vid två givna funktioner f och g definieras sammansättningen av f(x) och g(x) genom

fg(x)=f(g(x))

Här kallas funktionen g(x) den inre funktionen och funktionen f(x) den yttre funktionen.

Exempel

Exempel på sammansättning av två funktioner

Låt funktionerna f(x)=x2 och g(x)=x3 vara givna.

Vid sammansättning av f och g blir då den sammansatta funktionen fg(x)=(x3)2. Variabeln x i funktionen f(x) byts ut mot funktionen g(x).

Betraktas istället sammansättningen av g och f får vi gf(x)=x23 som den sammansatta funktionen. I detta exempel har istället förekomsterna av x i funktionen g(x) bytts ut mot funktionen f(x).

Eftersom till exempel fg(4)=(43)2=12=1 men gf(4)=423=163=13, är inte fg(x) samma funktion som gf(x). Med andra ord är inte en kommutativ operator.

Ett ytterligare exempel är fallet där f(x)=3x och g(x)=x3. I detta exempel är funktionerna varandras inverser. Dessa funktioner möjliggör följande sammansättningar: fg(x)=3(x3)=x och gf(x)=3x3=x.

Detta visar att sammansättningen av en funktion och dess invers är en funktion som lämnar argumentet oförändrat. Sammansättningen avbildar alltså den inre funktionens definitionsmängd på sig själv.

Referenser

  • Stewart James, "Calculus" 5th edition, (2003), s. 44-45
  • Böiers Lars-Christer, Persson Arne, Analys i en variabel, Tredje upplagan, (2010), Lund: Studentlitteratur, s.92-94