Epsilon Scorpii
Epsilon Scorpii (ε Scorpii, förkortat Epsilon Sco, ε Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i mitten av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud på ungefär 2,3[1] vilket gör den till den femte ljusaste medlemmen i stjärnbilden och är tillräckligt ljusstark för att kunna ses med blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar under Hipparcosuppdraget befinner den sig på ett avstånd av ca 63,7 ljusår (19,5 parsek)[2] från solen.
Nomenklatur
Patrick Moore presenterade namnet Wei för ε Scorpii, men det verkar vara en feltolkning.[3] Wěi (尾), som betyder svansen, var ursprungligen namnet på en kinesisk asterism eller Xiù bestående av stjärnorna ε, μ 1 - 2, ζ 1 - 2, η, θ, ι, κ, υ och λ Scorpii.[4]
Egenskaper
ε Scorpii tillhör spektralklass K1 III,[5] vilket tyder på att den har förbrukat vätet i dess kärna och utvecklats till en jättestjärna. Interferometrimätning av vinkeldiametern hos ε Scorpii visar, efter korrigering för randfördunkling, 5,99 ± 0,06 mas,[6] som vid dess uppskattade avstånd motsvarar en fysisk radie av nästan 13 gånger solens radie.[7]
Den genererar för närvarande energi genom kärnfusion av helium i sin kärna, som, med tanke på stjärnans sammansättning, placerar den längs en evolutionär gren betecknad som den röda klumpen.[8] Stjärnans yttre atmosfär har en effektiv temperatur på 4 560 K,[9] vilken ger den orangefärgade färgen som karakteriserar en kall stjärna av typ K.
ε Scorpii klassificeras som en misstänkt variabel stjärna,[10] även om en studie av Hipparcos fotometri visade en variation av högst 0,01-0,02 magnitud.[8] Den är en källa för röntgenstrålning med en intensitet på (1,5-1,6)×1020 W.[11][12]
Källor
Referenser
- ↑ Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168
- ↑ an Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ↑ Moore, P. (1983), The Guinness Book of Astronomy: Facts (2nd ed.), Middlesex, UK: Guinness Superlatives Limited, p. 242
- ↑ Ridpath, Ian, Star Tales.
- ↑ Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, Bibcode:2006AJ....132..161G, arXiv:astro-ph/0603770 Freely accessible, doi:10.1086/504637
- ↑ Richichi, A.; Percheron, I.; Khristoforova, M. (February 2005), "CHARM2: An updated Catalog of High Angular Resolution Measurements", Astronomy and Astrophysics, 431: 773–777, Bibcode:2005A&A...431..773R, doi:10.1051/0004-6361:20042039
- ↑ Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, Mall:ISBN. The radius (R*) is given by::
- ↑ 8,0 8,1 Adelman, Saul J. (2001), "On the Photometric Variability of Red Clump Giants", Baltic Astronomy, 10: 593–597, Bibcode:2001BaltA..10..593A
- ↑ McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527
- ↑ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetC - ↑ Schroeder, K.-P.; Huensch, M.; Schmitt, J. H. M. M. (July 1988), "X-ray activity and evolutionary status of late-type giants", Astronomy and Astrophysics, 335: 591–595, Bibcode:1998A&A...335..591S
- ↑ Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G