Goormaghtighs förmodan

Från testwiki
Version från den 29 oktober 2017 kl. 12.35 av imported>NirmosBot2 (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Goormaghtighs förmodan är en förmodan inom talteori uppkallad efter den belgiske matematikern René Goormaghtigh. Förmodan säger att de enda heltalslösningarna till

xm1x1=yn1y1

som uppfyller x > y > 1 och m, n > 2 är

  • (xymn) = (5, 2, 3, 5) och
  • (xymn) = (90, 2, 3, 13).[1]

Detta kan också formuleras som att 31 och 8191 är de enda tal som skrivs med endast ettor (minst tre) i två olika baser.

31=25121=53151
8191=213121=9031901

De indiska matematikerna Ramachandran Balasubramanian och Tarlok Nath Shorey bevisade 1980 att det bara kan förekomma ett ändligt antal lösningar till ekvationen.[2] Däremot är problemet som helhet fortfarande olöst.[3]

Referenser

Noter

Källor

  • Baker och Wüstholz, “Logarithmic forms and group varieties”, Journal für die reine und angewandte Mathematik 442 (1993), 19–62.
  • Davenport, Lewis och Schinzel, “Equations of the form f(x) = g(y)”, Quarterly Journal of Mathematics: Oxford Journals, 12 (1961), 304–312.
  • Goormaghtigh, “L’Intermédiaire des Mathématiciens”, 24 (1917), 88.
  • Guy, Richard K., “Unsolved Problems in Number Theory”, Springer-Verlag (2004), 242, Mall:ISBN.
  • T. Nagell, ”The diophantine equation x2 + 7 = 2n” , Arkiv för Matematik 4 (1961), 185–187.
  • S. Ramanujan, “Question 464”, The Journal of the Indian Mathematical Society, 5 (1913), Collected Papers, Cambridge Univiversity Press (1927), 327.
  • N. Saradha och T. N. Shorey, “On the equation (x+1) . . . (x+k) = (y+1) . . . (y+mk)” , Indagationes Mathematicae, 3 (1992), 79–90.
  • T. N. Shorey, “On the equation a(xm −1)/(x−1) = b(yn −1)/(y −1) (II)”, Hardy Ramanujan Journal, 7 (1984), 1–10.
  • —, “Integers with identical digits”, Acta Arithmetica, 53 (1989), 187–205.