Visa källa för Vatten

{{Olika betydelser}}
{{Kemibox
| Bild          = H2O - 2d.svg
| Bildtext      = 
| Bildbredd     = 240
| Vardagligt namn = Vatten
| Systematiskt namn = Diväteoxid
| Övriga namn   = Väteoxid, vätemonoxid
| Kemisk formel = [[Väte|H]]<sub>2</sub>[[Syre|O]]
| Utseende      = Genomskinlig vätska
| CAS-nummer    = 7732-18-5
| SMILES        = [OH2]
| Molmassa      = 18,015
| Densitet      = 0,9998396
| Löslighet     = 
| LöslighetTemp = 
| Löslighetref  = 
| Smältpunkt    = 0,00
| Smältextra    = 
| Smältref      = 
| Kokpunkt      = 99,98
| Kokextra      = 
| Kokref        = 
| Huvudfara     = Drunkning, [[vattenförgiftning]]
| NFPA704       = {{NFPA 704|Hälsa=0 |Eldfarlighet=0 |Reaktivitet=0 |Andra= }}
| LD50          = >90 g/kg
}}

'''Vatten''' är en på [[jorden]] allmänt förekommande [[kemisk förening]], bestående av [[väte]] och [[syre]], som är nödvändig för allt känt [[liv]].<ref>[http://www.un.org/waterforlifedecade/background.html United Nations]</ref> Det [[vetenskapliga namn]]et är ''divätemonoxid'' eller ''diväteoxid'' (se även [[diväteoxidbluffen]]). Det [[latin]]ska namnet ''aqua'' används ofta i bland annat innehållsförteckningar till kemiska och kosmetiska produkter.<ref>Enligt ''[[:en:International Nomenclature of Cosmetic Ingredients|INCI]]''[http://buyers.personalcarecouncil.org/jsp/BGSearchPage.jsp] {{Wayback|url=http://buyers.personalcarecouncil.org/jsp/BGSearchPage.jsp|date=20090201134052}})</ref>

[[Fil:Iceberg with hole near Sandersons Hope 2007-07-28 2.jpg|miniatyr|höger|300px|Vatten i tre [[aggregationstillstånd]]: Gas (osynlig vattenånga i luften), vätska (havsvatten och [[aerosol]] i molnen), fast form (i isberget).]]
[[Fil:Water molecule 3D.svg|miniatyr|stående|höger|Modell av en vattenmolekyl (H<sub>2</sub>O).]]

Till vardags menar man med "vatten" bara dess [[flytande]] [[aggregationstillstånd]], men vatten förekommer även i [[fast form]], som [[is]], och i [[gasform]], som [[vattenånga]]. Vatten täcker 70&nbsp;% av [[jordytan]]<ref>{{Webbref|url = https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo|titel = CIA- The world fact book|utgivare = [[Central Intelligence Agency]]|hämtdatum = 20 december 2008|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100105171656/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo|arkivdatum = 5 januari 2010}}</ref>. På jorden återfinns den största delen i [[akvifer]]er och 0,001&nbsp;% i [[atmosfär]]en som [[ånga]], [[moln]] (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och [[nederbörd]].<ref>[http://www.agu.org/sci_soc/mockler.html Water Vapor in the Climate System] {{Wayback|url=http://www.agu.org/sci_soc/mockler.html |date=20070320034158 }}, Special Report, [AGU], December 1995. [http://www.unep.org/dewa/assessments/ecosystems/water/vitalwater/ Vital Water] {{Wayback|url=http://www.unep.org/dewa/assessments/ecosystems/water/vitalwater/ |date=20080220070111 }} [[UNEP]].</ref> [[Ocean]]erna innehåller 97&nbsp;% av [[Ytvatten|ytvattnet]], [[glaciär]]er och [[Polaris (is)|polaris]]ar 2,4&nbsp;% och andra ytvattensamlingar, som [[flod]]er, [[sjöar]] och [[Damm (vattenansamling)|dammar]] 0,6&nbsp;%.

Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett [[vattenkretslopp]] som består av [[avdunstning]] eller [[transpiration]] ([[evapotranspiration]]), [[nederbörd]] och ytavrinning, som vanligtvis når [[hav]]et.

Rent, färskt [[dricksvatten]] är nödvändigt för [[människa]]n och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan alla världens delar.<ref name=lomborg>{{Bokref |författare=Lomborg, Björn |år=2001 |titel=The Skeptical Environmentalist |utgivare=[[Cambridge University Press]] |isbn=0521010683 |url=http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf |sid=22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130725173040/http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf |arkivdatum=2013-07-25 |hämtdatum=2010-03-04 }} {{Wayback|url=http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf |date=20130725173040 }}</ref><ref name=UN>{{Webbref |url=http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44 |titel=MDG Report 2008 |hämtdatum=2010-03-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180701192752/http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44 |arkivdatum=2018-07-01 }}</ref> Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och [[Bruttonationalprodukt|BNP]] per capita.<ref>[http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-9-public-services/ "Public Services"] {{Wayback|url=http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-9-public-services/ |date=20120407031727 }}, Gapminder video</ref> Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av [[jordens folkmängd]] kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år [[2025]].<ref>{{Tidskriftsref |författare = Kulshreshtha, S.N|datum = 1998|titel = A Global Outlook for Water Resources to the Year 2025|tidning = Water Resources Management|volym = 12|nummer = 3|sidor = 167–184|hämtdatum = 9 juni 2008|doi = 10.1023/A:1007957229865 |issn = 0920-4741 }}</ref> En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.<ref>[http://www.mckinsey.com/App_Media/Reports/Water/Charting_Our_Water_Future_Full_Report_001.pdf "Charting Our Water Future: Economic frameworks to inform decision-making"] {{Wayback|url=http://www.mckinsey.com/App_Media/Reports/Water/Charting_Our_Water_Future_Full_Report_001.pdf |date=20100705072816 }}</ref> Vatten spelar en viktig roll i [[världsekonomin]]. Det fungerar som ett [[lösningsmedel]] för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70&nbsp;procent av [[färskvatten|färskvattnet]] går till [[jordbruk]]et.<ref name=Baroni2007>{{Tidningsref |författare = Baroni, L.|författare2 = Cenci, L.; Tettamanti, M.; Berati, M.|datum = 2007|titel = Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems|tidning = European Journal of Clinical Nutrition|volym = 61|sidor = 279–286|doi = 10.1038/sj.ejcn.1602522|pmid = 17035955|nummer = 2}}</ref>

== Kemiska och fysikaliska egenskaper ==
[[Fil:3D model hydrogen bonds in water.svg|vänster|miniatyr|Modell som visar [[vätebindning]]ar (1) mellan [[vattenmolekyl]]er.]]
[[Fil:Water droplet blue bg05.jpg|höger|miniatyr|Vattendroppens nedslag orsakar en uppåtgående studs som fortfarande omges av [[kapillärvågor]].]]
[[Fil:Temperature dependence surface tension of water.svg|miniatyr|Ytspänning för vatten som funktion av temperaturen.]]
[[Fil:Spider web Luc Viatour.jpg|höger|miniatyr|[[Dagg]]droppar som ansluter sig till ett [[spindelnät]].]]
[[Fil:Capillarity.svg|höger|miniatyr|stående|Vattens [[kapillärkraft]] jämfört med [[kvicksilver]].]]

Vatten är en [[kemisk förening]] med den [[kemisk formel|kemiska formeln]] '''H<sub>2</sub>O'''. En [[vattenmolekyl]] består sålunda av två [[väte]]atomer i [[kovalent bindning]] till en [[syre]]atom. Inom [[kärnkraft]]sindustrin kallas vanligt vatten '''lättvatten''' för att skilja det från [[Tungt vatten|tungt]] och [[halvtungt vatten]]. Vatten förekommer på jorden i alla de tre vanliga [[aggregationstillstånd]]en: vattenånga och moln i himlen, [[havsvatten]] och [[isberg]] i polarhaven, [[glaciär]]er och [[flod]]er i bergen, och vätska i [[akvifer]]en i marken.

De viktigaste kemiska och fysikaliska egenskaperna hos vatten är:

* Vatten är en lukt- och smaklös vätska i [[standardtryck och -temperatur]]. Is och vattens färg har i sig självt en mycket svagt blå färgton, även om vattnet verkar färglöst i små mängder. Is verkar också färglöst, och vattenånga är i huvudsak osynlig som gas.<ref>{{Tidningsref|författare = Braun|förnamn = Charles L.|författare2 = Sergei N. Smirnov|titel = Why is water blue?|tidning = J. Chem. Educ.|volym = 70|nummer = 8|sidor = 612|datum = 1993|url = http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm|doi = 10.1021/ed070p612|hämtdatum = 2010-03-04|arkivurl = https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm|arkivdatum = 2012-04-03}}</ref>
* Vatten är [[transparens (optik)|transparent]] och således kan vattenväxter leva i vattnet eftersom [[solljus]]et kan nå dem. Bara starka [[ultravioletta strålar]] blir obetydligt absorberade.
* Då vattenmolekylen inte är linjär och syreatomen har en högre [[elektronegativitet]] än väteatomer har syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna är något positiva. Som ett resultat av detta är vatten en [[polär molekyl]] med ett [[elektrisk dipol|elektriskt]] [[Dipolmoment (elektrisk)|dipolmoment]]. Nätväxelverkan mellan dipolerna på varje molekyl kan orsaka en effektiv [[skineffekt]] på vattnets yta med andra substanser, eller luft vid ytan, den senare har gett upphov till vattnets höga [[ytspänning]]. Ytspänningen är temperaturberoende och minskar vid högre temperatur (se figur). Varmvatten väter bättre än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar till vattenmolekylens tendens att forma vätebindningar, vilka bidrar till vattnets speciella egenskaper.<ref>{{Bokref |efternamn = Campbell |förnamn = Neil A. |medförfattare = Brad Williamson; Robin J. Heyden |titel = Biology: Exploring Life |utgivare = Pearson Prentice Hall |datum = 2006 |utgivningsort = Boston, Massachusetts |url = http://www.phschool.com/el_marketing.html |isbn = 0-13-250882-6 }}</ref> Den polära naturen favoriserar även [[adhesion]] till andra material.
* Varje vätekärna är bunden till den centrala syreatomen genom ett elektronpar som delas mellan dem. Kemister kallar det delade elektronparet för en [[kovalent]] kemisk bindning. I H<sub>2</sub>O används bara två av de sex elektronerna på det yttre skalet av syreatomen till det här syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade i två obundna par. De fyra elektronparen som omger syret tenderar arrangera sig själva så långt bort från varandra som möjligt för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror. Det leder normalt till en tetraedrisk geometri i vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) är 109,5°. Då de två obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, har dessa en starkare bortstötning mot de två kovalent bundna paren, som effektivt trycker de två väteatomerna närmare varandra. Det leder till en förvrängd tetraedrisk disposition där H-O-H-vinkeln är 104,5°.<ref>{{Webbref |efternamn = Lower|förnamn = Stephen|titel = Water and its structure|url = http://www.chem1.com/acad/sci/aboutwater.html|datum = 2009-11-13|hämtdatum = 2 januari 2010}}</ref>
* Som ett resultat av samspelet mellan dessa egenskaper avser [[kapillärkraft]] vattnets tendens att röra sig uppför ett smalt rör mot [[gravitationskraften]]. Den egenskapen utnyttjar alla [[kärlväxter]] såsom [[träd]].
* Vatten är ett bra [[lösningsmedel]] och kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”. Ämnen som löser sig i vatten, exempelvis [[salter]], [[socker]]arter, [[syror]], [[alkalimetaller]] och några [[gas]]er, speciellt [[syre]] och [[koldioxid]], är kända som [[hydrofil]]a ämnen, medan de som inte löser upp sig i vatten, exempelvis fetter och oljor, är kända som [[hydrofob]]a ämnen. Inom kemin anger en förkortning ''aq'' att ett ämne är löst i vatten, till exempel <math>\mathrm{NO}_3^-\mathrm{(aq)}</math>
* Alla större komponenter i celler, [[protein]], [[DNA]] och [[polysackarid]]er löser sig också i vatten.
* Rent vatten har en låg [[konduktivitet]], vilken dock ökar påtagligt om man löser en liten mängd jonföreningar i vattnet, till exempel [[natriumklorid]].
* Vattnets [[kokpunkt]] beror (likt alla andra vätskors) på [[lufttryck]]et. Exempelvis kokar vatten på [[Mount Everest]]s topp vid 68&nbsp;°C, jämfört med 100&nbsp;°C vid [[havsytan]]. Omvänt kan vatten på stora djup i oceanerna, nära [[Geotermisk energi|geotermiska]] ventiler, uppnå temperaturer på flera hundra grader och ändå förbli flytande.
*Vattnets volym expanderar ungefär 1650 gånger när det övergår från vätskefas till ångfas vid normalt tryck. (Vattenånga har specifik volym 1,694 m<sup>3</sup>/kg vid 1 bar.<ref>{{Webbref|url=http://www.euromekanik.se/wp-content/uploads/angtabell.pdf|titel=Euromekanik ångtabell|hämtdatum=2019-04-09|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170919040952/http://www.euromekanik.se/wp-content/uploads/angtabell.pdf|arkivdatum=2017-09-19}}</ref>)
* Vatten har den näst högsta [[värmekapacitivitet]]en av alla kända ämnen, efter [[ammoniak]], och också hög [[ångbildningsvärme]] (40,65&nbsp;kJ·mol<sup>−1</sup>. Det är ett resultat av vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa två ovanliga egenskaper gör att vatten kan moderera jordens [[klimat]] genom att buffra stora temperaturskillnader.
* Vattnets maximala [[densitet]] uppnås vid 3,98&nbsp;°C.<ref>{{Bokref |författare = Kotz, J. C., Treichel, P., & Weaver, G. C. |år = 2005 |titel = Chemistry & Chemical Reactivity |utgivare = Thomson Brooks/Cole |isbn = 053439597X}}</ref> Vatten blir mindre tätt vid fryspunkten, och har då expanderat med 9&nbsp;%. Det resulterar i ett ovanligt fenomen, nämligen att vattnets fasta form, is, flyter ovanpå vatten, vilket gör att varelser kan leva i en delvis fryst vattenkropp då vattnet på botten har en temperatur på runt 4&nbsp;°C.

[[Fil:Label for dangerous goods - class 4.3.svg|höger|miniatyr|stående|[[ADR]]märkning för transporter av [[farligt gods]] som reagerar med vatten.]]

* Vatten är blandbart med många vätskor, såsom [[etanol]], i alla proportioner vilket gör att det är en homogen vätska. Å andra sidan är vatten och de flesta oljor oblandbara, vilket gör att det vanligtvis skapas lager med en ökande densitet mot botten. Som gas är vattenångan blandbar med luften.
* Vatten bildar en [[azeotrop]] med många andra ämnen.
* Vatten kan genom [[elektrolys]] sönderdelas till väte och syre.
* Som en oxid av väte skapas vatten när väte eller väteinnehållande föreningar bränner eller reagerar med syre eller syreinnehållande föreningar. Vatten är inte ett [[bränsle]], utan en slutprodukt av förbränningen av väte. Energin som krävs för att sönderdela vatten till väte och syre genom elektrolys är större än energin som släpps när väte och syre återförenas.<ref>{{Webbref |efternamn = Ball|förnamn = Philip|författarlänk = Philip Ball|titel = Burning water and other myths|url = http://www.nature.com/news/2007/070910/full/070910-13.html|verk = [[Nature]] News|datum = 14 September 2007|hämtdatum = 14 september 2007}}</ref>
* Ämnen som är mer [[elektropositivitet|elektropositiva]] än väte såsom [[litium]], [[natrium]], [[kalcium]], [[kalium]] och [[cesium]] förskjuter väte från vattnet vilket skapar [[hydroxid]]er och vätgas. Vätgas är lättantändlig, så när vatten reagerar med mer elektropositiva ämnen kan reaktionen bli våldsamt explosiv.

== Smak och lukt ==
Vatten kan lösa många olika ämnen, som ger vattnet olika smaker och lukter. Människor och djur har utvecklat smak- och luktsinnen som gör det möjligt för dem att utvärdera [[dricksvatten|dricksvattnets]] drickbarhet och undvika vatten som är alltför salt eller smutsigt. Människor har en tendens att föredra kallt vatten före ljummet vatten då kallt vatten förmodligen innehåller färre [[mikroorganism]]er.{{Källa behövs|datum=2010-03-11}} Smaken som annonseras på [[vattenkälla|källvatten]] eller [[mineralvatten]] kommer från de mineraler som är upplösta i det. Rent vatten är emellertid smak- och luktlöst.<ref name="NE">{{Webbref|titel=vatten - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vatten|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-03-14}}{{inloggning krävs}}</ref> Den annonserade renheten på käll- och mineralvatten åsyftar frånvaron av [[toxin]]er, föroreningar och mikrober.

== Etymologi ==
Ordet 'vatten' är ett [[Germanska språk|urgemanskt]] [[arvord]], från roten *''wintru'', som ytterst kan komma från den [[urindoeuropeiska]] roten *''uendru''. Från denna rot kan möjligen [[svenska]]ns ''vinter'' ha kommit (kunde ha betytt "regntid")<ref>{{Bokref|författare=Elof Hellquist|titel=Svensk etymologisk ordbok|utgivare=C. W. K. Gleerups förlag|utgivningsort=Lund|år=1922|sid=1130}}</ref>, [[engelska]]ns ''water'', ''wash'' med flera, [[tyska]]ns ''Wasser'', [[ryska]]ns ''voda'' och ''[[vodka]]'' ("litet vatten"). Från den urindoeuropeiska avledningen *''wed'' igenkänner man ord som [[grekiska]]ns ''hydro'' (vatten) och ''hydra''<ref name="etymonline.com">{{webbref|url=https://www.etymonline.com/search?q=hydro-|titel=Etymonline|språk=engelska|hämtdatum=21 oktober 2019}}</ref> och svenskans ''utter'' (från urindoeuropeiska ''*udroz'')<ref name="etymonline.com"/>. Från den urindoeuropeiska roten *''akwa-''<ref>{{webbref|url=https://www.etymonline.com/search?q=aqua|titel=Etymonline|språk=engelska|hämtdatum=21 oktober 2019}}</ref> känner man igen [[latin]]ets ''aqua'', besläktat med svenskans ''å''<ref>{{Bokref|författare=Elof Hellquist|titel=Svensk etymologisk ordbok|utgivare=C. W. K. Gleerups förlag|utgivningsort=Lund|år=1922|sid=1191}}</ref>.
* {{wiktionary}}

== Vattnets fördelning ==
=== Vatten i universum ===
En stor del av [[universum]]s vatten kan skapas som en biprodukt av [[stjärnbildning]]. När stjärnor föds ackompanjeras deras födsel av en stark utåtgående vind av gas och damm. När materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna som skapas och värmer gasen. Vattnet produceras snabbt i den varma, täta gasen.<ref>Gary Melnick, [[Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics]] och David Neufeld, [[Johns Hopkins University]] citerade i:
{{Tidningsref|titel=Discover of Water Vapor Near Orion Nebula Suggests Possible Origin of H20 in Solar System (sic)|url=http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html|datum=April 23, 1998|utgivare=The Harvard University Gazette|arkivurl=https://web.archive.org/web/20000116054013/http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html|arkivdatum=januari 16, 2000}}
{{Tidningsref|titel=Space Cloud Holds Enough Water to Fill Earth's Oceans 1 Million Times|url=http://www.jhu.edu/news_info/news/home98/apr98/clouds.html|datum=April 9, 1998|utgivare=Headlines@Hopkins, JHU}}
{{Tidningsref|titel=Water, Water Everywhere: Radio telescope finds water is common in universe|url=http://news.harvard.edu/gazette/1999/02.25/telescope.html|datum=February 25, 1999|utgivare=The Harvard University Gazette}}(linked 4/2007)
</ref>

Vatten har upptäckts i [[Interstellärt moln|interstellära moln]] i vår [[galax]], [[Vintergatan]]. Vatten existerar förmodligen i andra galaxer med, då dess komponenter, väte och syre, är bland de mest förekommande ämnena i universum. Interstellära moln kondenseras slutligen till [[Solsystemets uppkomst och utveckling#Solnebulosan|nebulosor]] och [[solsystem]] såsom vårt.

Vattenånga finns i:
* [[Merkurius]] atmosfär: 3,4&nbsp;%<ref name="planetary society">{{Webbref|url=http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html |titel=MESSENGER Scientists 'Astonished' to Find Water in Mercury's Thin Atmosphere |hämtdatum=5 juli 2008 |utgivare=Planetary Society |datum=2008-07-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080707035106/http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html |arkivdatum= 7 juli 2008 }}</ref> (dock är atmosfären extremt tunn varför den totala mängden vattenånga är liten)
* [[Venus]] atmosfär: 0,002&nbsp;%
* [[Jordens atmosfär]]: ~0,55&nbsp;% i övre atmosfären, vanligtvis 1–4&nbsp;% vid ytan
* [[Mars (planet)|Mars]] atmosfär: 0,03&nbsp;%
* [[Jupiter]]s atmosfär: 0,0004&nbsp;%
* [[Enceladus]] atmosfär: 91 ±3&nbsp;%<ref>{{tidskriftsref|författare=Hunter Waite, J. et al.|titel=Cassini Ion and Neutral Mass Spectrometer: Enceladus Plume Composition and Structure|tidskrift=[[Science]]|år=2006|volym=311|nummer=5766|sidor=1419-1422|doi=10.1126/science.1121290|url=http://www.lpl.arizona.edu/~yelle/eprints/Waite06a.pdf}}</ref> (atmosfären är dock extremt tunn)
* [[Exoplanet]]erna [[HD 189733 b]]<ref>[http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1642811,00.html Water Found on Distant Planet] {{Wayback|url=http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1642811,00.html |date=20070716081124 }} July 12, 2007 By Laura Blue, [[Time (tidskrift)|Time]]</ref> och [[HD 209458 b]]:s atmosfärer.<ref name="Space.com water">[http://www.space.com/scienceastronomy/070410_water_exoplanet.html Water Found in Extrasolar Planet's Atmosphere] – Space.com</ref>

Flytande vatten finns i:
* Jorden - 71&nbsp;% av ytan
* [[Månen]] – små mängder vatten påvisades 2008 inne i vulkaniska glaspärlor som togs från månen till jorden av [[Apollo 15]]-teamet [[1971]].<ref>[http://www.spiegel.de/wissenschaft/weltall/0,1518,564911,00.html Versteckt in Glasperlen: Auf dem Mond gibt es Wasser – Wissenschaft – [[Der Spiegel]] – Nachrichten]</ref><ref>[http://science.nasa.gov/headlines/y2009/24sep_moonwater.htm Water Molecules Found on the Moon] {{Wayback|url=http://science.nasa.gov/headlines/y2009/24sep_moonwater.htm |date=20090927092541 }}, NASA, September 24, 2009</ref>

Vissa bevis talar för att flytande vatten finns precis under ytan på [[Saturnus]] måne [[Enceladus]]<ref>{{webbref|url=https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2014-103|titel=NASA Space Assets Detect Ocean inside Saturn Moon|datum=3 april 2014|språk=engelska|hämtdatum=21 oktober 2019}}</ref> och på Jupiters måne [[Europa (måne)|Europa]]<ref>{{webbref|url=https://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2013-363|titel=Hubble Sees Evidence of Water Vapor at Jupiter Moon|datum=12 december 2013|språk=engelska|hämtdatum=21 oktober 2019}}</ref>, där det kan finnas en 100&nbsp;km djup ocean som täcker hela månen vilket skulle bli mer vatten än i alla jordens oceaner.{{Källa behövs|datum=2010-08-11}}

Vattenis finns i:
* Jorden - huvudsakligen som [[inlandsis]]ar
* Polarisar på Mars
* Månen
* [[Titan (måne)|Titan]]
* [[Europa (måne)|Europa]]
* [[Saturnus ringar]]<ref name="Sparrow">{{Bokref |efternamn = Sparrow |förnamn = Giles |titel = The Solar System |utgivare = Thunder Bay Press |datum = 2006 |sid =  |isbn = 1592235794 }}</ref>
* [[Enceladus]]
* [[Pluto]] och [[Charon]]<ref name="Sparrow"/>
* [[Komet]]er

Vattenis kan finnas på [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]] och [[Tethys (måne)|Tethys]].
{{Fördjupning|Hydrologi}}

=== Vatten och beboeliga områden ===

Det flytande vattnets existens, och i mindre grad dess gas- och fasta former är på jorden vitala för allt jordens liv. Jorden ligger i [[solsystemet]]s [[beboelig zon|beboeliga zon]]. Om den var något närmare eller längre bort från [[solen]] (runt 5&nbsp;% eller runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena som gör att alla tre formerna kan existera vara betydligt mindre gynnsamma.<ref>{{Bokref |kapitel = J. C. I. Dooge. "Integrated Management of Water Resources" |editor = Ehlers, E.; Krafft, T |titel = Understanding the Earth System: compartments, processes, and interactions |utgivare = Springer |år = 2001 |sid = 116}}</ref><ref>{{Webbref |titel = Habitable Zone|url = http://www.daviddarling.info/encyclopedia/H/habzone.html|utgivare = The Encyclopedia of Astrobiology, Astronomy and Spaceflight}}
</ref>

Jordens [[gravitation]] gör att den har en [[atmosfär]]. Vattenånga och koldioxid i atmosfären möjliggör tillsammans med ozonskiktet [[växthuseffekten]], som hjälper att bibehålla en relativt stadig yttemperatur. Om jordens massa hade varit mindre skulle en tunnare atmosfär leda till stora temperaturskillnader mellan [[ekvatorn]] och [[Geografisk pol|pol]]erna varpå vatten bara skulle existera i form av is vid polerna som på planeten [[Mars (planet)|Mars]].

Yttemperaturen på jorden har hållit sig relativt stadig genom [[geologisk tidsskala|de geologiska perioderna]] trots olika nivåer av inkommande solstrålning ([[solinstrålning]]). Det kan indikera att en dynamisk process styr jordens temperatur via en kombination av växthusgaser och den atmosfäriska [[albedo]]ns yta. Teorin är känd som [[gaiateorin]].

Vattnets tillstånd på en planet beror på omgivningens tryck, som bestäms av planetens gravitation. Om en planet är tillräckligt stor kan vattnet på den vara fast även vid höga temperaturer, på grund av det höga trycket som orsakas av gravitationen.<!-- Källan fungerar inte just nu [http://www.cnn.com/2007/TECH/space/05/16/odd.exoplanet.reut/index.html]-->

Det finns olika teorier om vattnets ursprung på jorden.

=== Vatten på jorden ===
[[Fil:Earth's_water_distribution.png|miniatyr|300px|En grafisk fördelning av vattens placering på jorden.]]
[[Fil:The Earth seen from Apollo 17.jpg|miniatyr|vänster|stående|Vatten täcker 71&nbsp;% av jordens yta. Oceanerna innehåller 97,2&nbsp;% av jordens vatten. [[Antarktis]] isar, som innehåller 70 % av all jordens färskvatten<ref>{{Webbref |url=http://web.mit.edu/12.000/www/m2012/finalwebsite/solution/glaciers.shtml |titel=Glacial Icebergs: Sources of Freshwater |hämtdatum=2018-05-30 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Massachusetts Institute of Technology |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>, syns längst ned. Kondenserat atmosfäriskt vatten kan ses som [[moln]], vilka är en del av jordens [[albedo]].]]

Läran om vattens rörelse, fördelning och kvalitet på jorden kallas [[hydrologi]]. Läran om vattnets fördelning kallas [[hydrografi]]. Läran om grundvattnets rörelse kallas [[hydrogeologi]], läran om glaciärer heter [[glaciologi]], om inlandsvatten [[limnologi]], samt om fördelningen av oceaner [[oceanografi]]. Ekologiska processer med hydrologi studeras inom [[ekohydrologi]]n.

Vattnets kollektiva massa ovan, under och på en planets yta kallas [[hydrosfär]]en. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, är {{nowrap|1 360 000 000 km<sup>3</sup>}}. Grundvatten och färskvatten är användbara, eller potentiellt användbara, för människor som vattenresurser. Flytande vatten finns i vattensamlingar såsom oceaner, hav, sjöar, floder, strömmar, kanaler och dammar. Majoriteten av världens vatten är [[havsvatten]]. Vatten finns även i atmosfären i fast, flytande och gasform. Det finns även grundvatten i [[akvifer]]er.

Vatten är viktigt i många geologiska processer. Grundvatten är allestädes närvarande i jordskorpan, och trycket på detta grundvattnet påverkar [[förkastning]]smönster. Vatten i [[manteln]] är ansvarigt för smältandet som skapar [[vulkan]]er på [[subduktionszon]]er. På jordens yta är vatten viktigt i både kemiska och fysikaliska [[vittring]]sprocesser. Vatten och – till en mindre men fortfarande märkbar grad – is är även ansvariga för en stor mängd sedimentförflyttning som sker på jordens yta. Avlagring av förflyttat [[Sediment (geologi)|sediment]] formar många sorters [[sedimentär bergart|sedimentära bergarter]], som skapar det geologiska registrerandet av [[jordens historia]].

Under vissa ljusförhållanden kan regn ge upphov till en [[regnbåge]].<ref>[http://ne.se/school/lang/regnb%C3%A5ge/291824 Regnbåge], [[Nationalencyklopedin]]. Hämtat 4 mars 2010.</ref>

==== Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv ====
Endast i det yttre [[planetsystem]]et, där [[Gasjätte|jätteplaneterna]] nu finns, var temperaturen och tätheten i [[Solsystemets uppkomst och utveckling#Solnebulosan|solnebulosan]] lämplig för att planeterna skulle få stora mängder vatten. Allt vatten samlades dock inte i dessa jätteplaneter, utan många mindre kroppar rika på is bildades också (se [[Kuiperbältet]]). Jordens vatten har möjligtvis delvis ett ursprung från dessa små kroppar, och har tillförts jorden i form av nedslag av [[komet]]er.

Det har stor betydelse för livet på jorden att vatten finns i fast och flytande form och som gas. Jordens massa, som den största av [[stenplanet]]erna i det inre [[planetsystem]]et, är här av stor betydelse.  Jordens massa ger ett [[tyngdacceleration|tyngdkraftsfält]] som är tillräckligt starkt för att hålla kvar en [[atmosfär]], vilket är förutsättningen för en jämn yttemperatur.

Även avståndet mellan jorden och solen är lagom för att vatten ska kunna förekomma i flytande form. Om jorden skulle ligga längre bort från solen skulle den vara kallare och allt vatten skulle vara is. Om jorden låg närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen vid polerna eller orsaka att vatten bara existerade som [[ånga]]. I det förra fallet skulle [[ocean]]ernas låga [[albedo]] göra att jorden absorberade mer energi från solen. I båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig som planeten [[Venus (planet)|Venus]]. (Se även [[antropiska principen]].)

==== Vattnets kretslopp ====
{{Huvudartikel|Vattnets kretslopp}}
[[Fil:Watercycleguess.jpg|300px|miniatyr|'''A''': Vattenlagringar i is och snö. '''B''': Nederbörd. '''C''': Smält snö rinner ner till strömmar. '''D''': Infiltration.<br />'''E''': Grundvattensutsläpp. '''F''': Grundvattenslagring.<br /> '''G''': Vattenlagring i oceaner. '''H''': Avdunstning. '''I''': Kondensering.<br /> '''J''': Vattenlagring i atmosfären. '''K''': [[Evapotranspiration]]<br /> '''L''': Sublimering '''M''': Ytavrinning. '''N''': Strömflöde. '''O''': Källa.<br /> '''P''': Färskvattenslagring.]]
[[Fil:Niagara falls - Winter - Prospect point view at night.jpg|mini|[[Niagarafallen]] ]]
Vattnet cirkulerar i ett ständigt utbyte mellan [[atmosfären|atmosfär]], markvatten, [[dagvatten]], grundvatten och växter. Alla områden som vattnet rör sig i kallas tillsammans för [[hydrosfär]]en.

Följande processer överför vatten mellan olika regioner: 
* [[avdunstning]] från oceaner och andra vattensamlingar till luften och [[transpiration]] från landväxter och djur till luften.
* [[nederbörd]], från vattenånga som kondenseras från luften och som faller till marken eller havet.
* [[ytavrinning]] från marken som vanligtvis når havet.

Den största delen av den vattenånga som befinner sig ovanför oceanerna återvänder till dessa, men vindar bär vattenånga över marken till samma grad som ytavrinning till havet, runt 10 biljoner ton om året. Ovan land bidrar avdunstning och transpiration med ytterligare 71 biljoner ton per år. Nederbörd, med 107 biljoner ton per år, har flera olika former: oftast [[regn]], [[snö]] och [[hagel]], samt i mindre mängder från [[dimma]] och [[dagg]]. Kondenserat vatten i luften kan även [[refraktion|bryta]] [[solstrålar]] för att bilda [[regnbåge|regnbågar]].

Ytavrinning ansamlas i [[avrinningsområde]]n som flyter till ned i floder. En matematisk modell som används för att simulera vatten eller strömflöden och räkna ut parametrar på vattenkvalitet kallas på engelska ''hydrological transport model'', fritt översatt "hydrologisk transportmodell". En del av vattnet används för konstbevattning i jordbruket. Floder och hav gör det möjligt att [[resa]] och handla. Genom [[erosion]] formar ytavrinningen omgivningen och skapar [[dal]]ar och [[floddelta]]n som ger bördig jord och jämnt underlag för att etablera befolkningscentra. En [[översvämning]] inträffar när ett landområde som ofta ligger lågt täcks med vatten, när en flod översvämmar dess flodbankar eller översvämningar från havet. [[Torka]] är en förlängd period i månader eller år när en region får vattenbrist. Det inträffar när en region under en längre period får under genomsnittet i nederbörd.

==== Sötvattenslagring ====
<div class="thumb tright"><div class="thumbinner" style="width:242px;"><div class="thumbimage" style="width:240px;">[[Fil:Bay of Fundy High Tide.jpg|120px]][[Fil:Bay of Fundy Low Tide.jpg|120px]]</div><div class="thumbcaption">Högvatten (vänster) och ebb (höger).</div></div></div>

En del avrinningsvatten blir i perioder kvar, exempelvis i sjöar. På hög höjd, under vintern, och långt i norr och syd, samlas snö i isar, snötäcken och glaciärer. Vatten infiltrerar även marken och går in i akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka till ytan i [[vattenkälla|vattenkällor]], eller mer spektakulärt i [[het källa|heta källor]] och [[gejser|gejsrar]]. Grundvatten extraheras även artificiellt i [[brunn]]ar. Vattenförvaringen är viktig, eftersom rent, färskt vatten är nödvändigt för människor och annat landbaserat liv. I många delar av världen finns det ont om färskvatten.

==== Havsvatten ====
Havsvatten innehåller 3,51&nbsp;% [[salt]] i genomsnitt, och mindre mängder av andra substanser. De fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig från färskvatten i några viktiga aspekter. Det fryser vid en lägre temperatur (runt −1,9&nbsp;°C) och dess densitet ökar med minskande temperatur ner till fryspunkten, istället för att nå maximal densitet vid en temperatur ovan fryspunkten (3,9&nbsp;°C). Salthalten i de större havens vatten varierar från nästan sötvatten i norra [[Östersjön]] till 4&nbsp;% i [[Röda havet]].

==== Tidvatten ====
{{huvudartikel|Tidvatten}}

[[Tidvatten]] är det cykliska stigandet och fallandet av jordens oceanytor som orsakas av [[tidvattenkrafter]] från [[månen]] och [[solen]]. Tidvatten orsakar förändringar i marina och [[estuarium|estuarie]]relaterade vattensamlingars djup och orsakar oscillerande strömmar kända som tidvattensströmmar. Förändringarna i tidvattnet på en given plats är resultatet av månens och solens förändrade positioner i förhållande till jorden tillsammans med [[corioliseffekten|effekterna av jordens rotation]] och den lokala [[batymetri]]n. Havsstränder som hamnar under vatten vid högvatten och som åter kommer fram vid ebb, i [[tidvattenszon]]en, är en viktig ekologisk miljö som tidvattnet skapat.

== Vattnets biologiska roll ==
[[Fil:Oasis in Lybia.JPG|miniatyr|vänster|En [[oas]] är en isolerad vattenkälla med [[vegetation]] i [[öken|öknen]].]]
[[Fil:Auto-and heterotrophs-sv.svg|miniatyr|höger|Översikt över [[fotosyntes]]en och cellandningen. Vatten (till höger), tillsammans med koldioxid (CO<sub>2</sub>), bildar syre och organiska föreningar (till vänster) som kan respireras till vatten och koldioxid.]]

Från en [[biologi]]sk synvinkel har vatten många speciella egenskaper som är nödvändiga för [[liv]] som särskiljer det från andra ämnen. Exempelvis tillåter vatten [[kolföreningar]] att reagera på sätt som gör reproducering möjligt, [[lösningsmedel|löser]] lätt andra ämnen och har hög [[ytspänning]]. Alla kända former av liv är beroende av vatten. Vatten är vitalt både som ett lösningsmedel i vilka många av kroppens ämnen löser sig och är en essentiell del av många [[metabolism|metaboliska]] processer i kroppen. Metabolism är summan av [[anabolism]] och [[katabolism]]. I anabolism tas vatten bort från molekyler (genom energi som kräver kemiska enzymreaktioner) för att odla större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider och proteiner för lagring av bränslen och information). I katabolism används vatten för att bryta band för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror och aminosyror att använda som bränslen för energi eller andra syften). Vatten är essentiellt och centralt i dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan vatten inte kunna fungera.

Vatten är även centralt i [[fotosyntesen]] och [[cellandningen]]. Fotosyntetiska celler använder solens energi för att skilja vattnets väte från syre. Väte kombineras med koldioxid (absorberas från luft eller vatten) för att bilda glukos, varvid syre frigörs. Alla levande celler använder sådana bränslen och oxiderar vätet och kolet som innehåller fångad solenergi och ombildar vatten och koldioxid i processen (cellandning).

[[Fil:Fasdiagram vatten.svg|miniatyr|vänster|Diagram som visar förhållandet mellan [[tryck]] och [[temperatur]] för vatten. Notera att bilden ej är skalenlig; [[trippelpunkt]]en uppnås vid 273,16&nbsp;K : 611,66&nbsp;Pa (0,01&nbsp;°C : 0,006&nbsp;atm).]]

Vatten är även centralt för syrabaserad neutralitet och enzymfunktioner. En syra, en vätejondonator (H<sup>+</sup>, som är en proton) kan neutraliseras av en bas, en protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH<sup>−</sup>) och bilda vatten. Vatten anses vara neutralt, med ett [[pH]] på 7. Vattenlösningar av [[Syra|syror]] har pH-värden under 7 medan de med [[bas (kemi)|baser]] har värden över 7.

[[Fil:Blue Linckia Starfish.JPG|miniatyr|höger|En del av ett [[korallrev]]s [[biodiversitet]].]]

Magsyra (HCl) används i matspjälkningen. Dess frätande effekter på [[matstrupe]]n under återinflödet kan temporärt neutraliseras av intagandet av en bas såsom [[aluminiumhydroxid]] för att bilda de neutrala molekylerna vatten och saltet aluminiumklorid.

Exempelvis innehåller en ''[[escherichia coli]]''-cell 70 procent vatten, människokroppen 55–60&nbsp;procent (kvinnor respektive män)<ref name="NE"></ref>, växter upp till 90&nbsp;procent och en färdigbildad [[Maneter|manet]] utgörs av 94–98&nbsp;procent vatten.

[[Hydrofob]]a ämnen, som till exempel [[oljor]], passar inte ihop med vatten. Detta, tillsammans med vattnets ytspänning, utnyttjas i [[cell]]ernas [[membran]], som består av [[lipid]]er och [[protein]]er, för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning gör små [[Vattendroppe|vattendroppar]] stabila vilket är avgörande för växternas [[transpiration]].

Livet på jorden har utvecklats med och anpassat sig till vattnets egenskaper. Lika överraskande som vattnets egenskaper kan tyckas vara är livets förmåga att anpassa sig till de ibland mycket extrema miljöer som vattnet ger upphov till. Djur och växter som endast lever i vatten kallas akvatiska.

=== Akvatiska livsformer ===
[[Fil:Diatoms through the microscope.jpg|miniatyr|vänster|Några marina [[kiselalger]] – en viktig [[fytoplankton]]grupp.]]

Jordens vatten är fyllda av liv. De tidigaste livsformerna uppkom i vattnet. Nästan alla fiskar lever uteslutande i vatten, och det finns många sorters marina däggdjur, såsom [[delfiner]] och [[valar]] som också lever i vatten. Några sorters djur, såsom [[amfibier]], tillbringar delar av sina liv i vatten och delar på land. Växter såsom [[kelp]] och [[alger]] växer i vattnet och är bas för några viktiga undervattenbaserade ekosystem. [[Plankton]] är basen i oceaners [[näringskedja|näringskedjor]].

Akvatiska djur måste få syrgas för att överleva, och det sker på olika sätt. Fiskar har [[gälar]] istället för [[lungor]], även om några fiskarter, såsom [[lungfiskar]], har både och. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, [[utter|uttrar]] och [[sälar]] har lungor och behöver därför gå upp till ytan emellanåt för att andas. Mindre livsformer kan absorbera syre genom skinnet.
{{-}}

== Vatten och människan ==
[[Fil:Trilliumlake.jpg|miniatyr|''Trillium Lake'' i [[Oregon]], [[USA]].]]

Civilisationen har historiskt sett blomstrat runt floder och större vattensamlingar; [[Mesopotamien]], som kallats "civilisationens vagga", låg mellan de två större floderna [[Tigris]] och [[Eufrat]]. Det [[Egypten|egyptiska]] antika samhället var helt beroende av [[Nilen]]. 

<br />
Stora [[Storstad|metropol]]er som [[Rotterdam]], [[London]], [[Montréal]], [[Paris]], [[New York]], [[Buenos Aires]], [[Shanghai]], [[Tokyo]], [[Chicago]] och [[Hongkong]] har sin framgång i den nära tillgången till vatten och den av det resulterande handelsexpansionen. Öar med säkra vattenhamnar, som [[Singapore]], har blomstrat av samma anledning. Ställen där vattentillgången är knappare, som [[Nordafrika]] och [[Mellanöstern]], är tillgången till rent dricksvatten en viktig faktor för utvecklingen.

Alla former av liv på jorden är beroende av vatten. Vatten har en viktig roll i kroppens [[metabolism]]. Stora mängder vatten går åt till [[matspjälkning]]en. Vissa [[bakterie]]r och [[växt]]er kan dock inta [[anabios|anabiotiska tillstånd]] under mycket långa perioder då de helt torkar ut för att sedan leva upp igen när vatten åter finns att tillgå.

Till skillnad från många andra djur har människan låg tolerans mot uttorkning. Redan tio procents vätskebrist kan vara livshotande. Kamelen och dromedaren tål upp till 30&nbsp;procents uttorkning, björndjur (phylum Tardigrada, knappt millimeterstora organismer) tål i ännu högre grad uttorkning.<br />
Det kan även vara farligt att dricka för mycket vatten. En överkonsumtion av vatten kan leda till [[hyponatremi]].

All inlagring av [[energi]] i [[skelettmuskel|musklerna]] sker med vatten. 1&nbsp;gram [[kolhydrat]], eller [[glykogen]], lagras med 2,7&nbsp;gram vatten, som sedan frigörs då energin förbrukas.

{| class="wikitable"
|+ Riktvärden för vattenbehov<ref>{{bokref|författare=Henrik Alvarez|titel=Energiteknik|utgivningsort=Lund|utgivare=Studentlitteratur|år=2006|id={{ISBN|91-44-04509-3}}}}</ref>
|-
| '''Mindre städer'''
| 300–500&nbsp;liter per invånare och dygn
|-
| '''Större städer med industrier,<br /> simbassänger etc'''
| 400–600&nbsp;liter per person och dygn
|-
| '''[[Hushåll]]'''
| 50-100&nbsp;liter per person och dygn
|-
| '''[[Bevattning]]'''
| 10&nbsp;liter per m² motsvarar 10&nbsp;mm regn. Bevattning är den mest vattenförbrukande verksamheten av alla.
|-
| '''Fossilt eldade [[Kondenskraftverk|ångkraftverk]]'''
| 100–120&nbsp;[[kubikmeter|m<sup>3</sup>]]/[[MWh]]
|-
| '''[[Kärnkraftverk]]'''
| 140–160&nbsp;m<sup>3</sup>/MWh. För kylning, havsvatten går bra, vattnet pumpas tillbaka.
|-
| '''[[Mejeri]]'''
| 4–6&nbsp;m<sup>3</sup>/m<sup>3</sup> mjölk
|-
| '''[[Bryggeri]]'''
| 5–20&nbsp;m<sup>3</sup>/m<sup>3</sup> öl
|-
| '''[[Massa- och pappersindustri|Framställning av papper]]'''
| 100–125&nbsp;m<sup>3</sup>/ton papper
|-
| '''Framställning av [[betong]]'''
| 125–150&nbsp;liter/m<sup>3</sup> betong
|}

=== Hälsa och förorening ===
[[Fil:Mwamongu water source.jpg|miniatyr|Vatten hämtas ur ett hål från en uttorkad flod i [[Tanzania]]. Det är alltid förorenat.]]

Vatten som är lämpligt för mänsklig konsumtion kallas dricksvatten. Vatten som inte är drickbart kan bli det genom [[filtrering]] eller [[destillering]], eller genom andra metoder (kemiska metoder eller värmebehandling som dödar bakterier). Emellanåt används termen "säkert vatten" för att beskriva dricksvatten med lägre kvalitetströskel (det vill säga, som kan användas av människor som har sämre tillgång till vattenreningsprocesser, och som gör mer nytta än skada). Vatten som inte är lämpligt för förtäring men som inte är direkt skadligt för människor för simning eller bad kallas emellanåt också säkert vatten, eller "badsäkert". [[Klor]] är ett hud- och slemhinneirriterande ämne som vanligtvis används för att göra vatten bad- och drickssäkert. Dess användning övervakas ofta av statliga förordningar. Vanligtvis används 1 del per miljon för dricksvatten, och 1–2 delar per miljon för badvatten.

Förekomsten av vatten som naturresurs är knapp i vissa områden på vår planet, och dess tillgänglighet blir då av stor social och ekonomisk angelägenhet. För närvarande dricker ungefär en miljard människor regelbundet ohälsosamt vatten. De flesta länder accepterade målet att halvera mängden personer över hela världen som inte har tillgång till säkert vatten och rening under [[G8-möte]]t 2003 till [[2015]].<ref>[http://www.g8.fr/evian/english/navigation/2003_g8_summit/summit_documents/water_-_a_g8_action_plan.html G8 "Action plan" decided upon at the 2003 Evian summit] {{Wayback|url=http://www.g8.fr/evian/english/navigation/2003_g8_summit/summit_documents/water_-_a_g8_action_plan.html |date=20030608042310 }}</ref> Även om det svåra målet skulle uppnås, kommer det fortfarande att finnas drygt en halv miljard människor utan tillgång till säkert dricksvatten och över en miljard utan tillgång till adekvat rening. Dålig vattenkvalitet och dålig rening är dödlig; ungefär fem miljoner dödsfall om året orsakas av förorenat dricksvatten. [[WHO]] uppskattar att säkert vatten skulle förebygga 1,4 miljoner barndödsfall från [[diarré]] varje år.<ref>[http://www.who.int/features/qa/70/en/ World Health Organization. Safe Water and Global Health.]</ref> <!-- Vatten är dock inte en ändlig resurs, utan snarare återcirkulerat som dricksvatten i nederbörd i kvantiteter många grader högre än mänsklig konsumtion. Därför är det den relativt lilla mängden vatten i reserver i jorden (runt 1&nbsp;% av vår vattentillgång, som fylls i akvifärer runt varje 1 till 10&nbsp;år) som är en oförnyelsebar källa, och det är , snarare, fördelningen av drickbart och irriterande vatten som är knapp, snarare än den faktiska mängden som existerar på jorden. Vattenfattiga länder importerar varor som den primära metoden att importera vatten (för att lämna tillräckligt till lokal mänsklig konsumtion), då tillverkningsprocessen använder runt 10 till 100 gånger produkters massor i vatten. -->

I utvecklingsländerna går fortfarande 90&nbsp;procent av allt [[avloppsvatten]] obehandlat ut i floder och andra vattendrag.<ref>{{Bokref |titel = Environmentally Sound Technology for Wastewater and Stormwater Management: An International Source Book |författare = UNEP International Environment |år = 2002 |utgivare = IWA Publishing |isbn = 1843390086 |oclc = 49204666}}</ref> Runt 50 länder, med drygt en tredjedel av världens befolkning, har ont om vatten, vissa av dessa i hög grad, och 17 av dessa länder använder mer vatten årligen än vad som kommer tillbaka genom vattnets naturliga kretslopp.<ref>{{Bokref |titel = Climate Change and Developing Countries |efternamn = Ravindranath |förnamn = Nijavalli H. |medförfattare = Jayant A. Sathaye |år = 2002 |utgivare = Springer |isbn = 1402001045 |oclc = 231965991}}</ref> Belastningen påverkar inte bara ytliga färskvattentäkter som floder och sjöar, utan bryter också ner grundvattensresurserna.

[[Organiska mikroföroreningar]] är föroreningar som förekommer i den akvatiska miljön i låga halter, ofta i mikro- eller nanogram per liter. Utsläpp från [[reningsverk]] benämns ofta som en källa till förekomsten av dessa ämnen.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=A review on the occurrence of micropollutants in the aquatic environment and their fate and removal during wastewater treatment|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969713015465|tidskrift=Science of The Total Environment|datum=2014-03-01|hämtdatum=2022-11-15|issn=0048-9697|sid=619–641|volym=473-474|doi=10.1016/j.scitotenv.2013.12.065|språk=en|förnamn=Yunlong|efternamn=Luo|förnamn2=Wenshan|efternamn2=Guo|förnamn3=Huu Hao|efternamn3=Ngo|förnamn4=Long Duc|efternamn4=Nghiem|förnamn5=Faisal Ibney|efternamn5=Hai|förnamn6=Jian|efternamn6=Zhang}}</ref> Organiska mikroföroreningar kan delas upp i olika kategorier baserat på deras ursprung. Till exempel [[läkemedelsrester]],<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Pharmaceuticals in the aquatic environments: Evidence of emerged threat and future challenges for marine organisms|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0141113618300722|tidskrift=Marine Environmental Research|datum=2018-09|hämtdatum=2022-11-15|sid=41–60|volym=140|doi=10.1016/j.marenvres.2018.05.001|språk=en|förnamn=Marica|efternamn=Mezzelani|förnamn2=Stefania|efternamn2=Gorbi|förnamn3=Francesco|efternamn3=Regoli}}</ref> rester från hygien- och kosmetikaprodukter (bland andra [[mikroplast]]er),<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Wastewater Treatment Works (WwTW) as a Source of Microplastics in the Aquatic Environment|url=https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.5b05416|tidskrift=Environmental Science & Technology|datum=2016-06-07|hämtdatum=2022-11-15|issn=0013-936X|sid=5800–5808|volym=50|nummer=11|doi=10.1021/acs.est.5b05416|språk=en|förnamn=Fionn|efternamn=Murphy|förnamn2=Ciaran|efternamn2=Ewins|förnamn3=Frederic|efternamn3=Carbonnier|förnamn4=Brian|efternamn4=Quinn}}</ref> [[Bekämpningsmedel|pesticider]],<ref>{{Bokref|titel=Low Dose Effects of Pesticides in the Aquatic Environment|url=https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/bk-2017-1249.ch012|utgivare=American Chemical Society|datum=2017-01|hämtdatum=2022-11-15|isbn=978-0-8412-3211-2|sid=167–187|volym=1249|doi=10.1021/bk-2017-1249.ch012|språk=en|förnamn=Nina|efternamn=Cedergreen|redaktör=Stephen O. Duke, Per Kudsk, Keith Solomon}}</ref> [[flamskyddsmedel]]<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Organophosphate flame retardants (OPFRs): A review on analytical methods and occurrence in wastewater and aquatic environment|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969718332558|tidskrift=Science of The Total Environment|datum=2019-02-01|hämtdatum=2022-11-15|issn=0048-9697|sid=247–263|volym=649|doi=10.1016/j.scitotenv.2018.08.286|språk=en|förnamn=Ioanna|efternamn=Pantelaki|förnamn2=Dimitra|efternamn2=Voutsa}}</ref> (bland andra perfluorerade alkylsyror [[Perfluoroktansulfonsyra|PFAS]])<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Fate and effects of poly- and perfluoroalkyl substances in the aquatic environment: A review: Fate and effects of polyfluoroalkyl and perfluoroalkyl substances|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/etc.2663|tidskrift=Environmental Toxicology and Chemistry|datum=2014-09|hämtdatum=2022-11-15|sid=1921–1929|volym=33|nummer=9|doi=10.1002/etc.2663|språk=en|förnamn=Lutz|efternamn=Ahrens|förnamn2=Mirco|efternamn2=Bundschuh}}</ref> och [[industrikemikalier]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Monitoring, modelling and environmental exposure assessment of industrial chemicals in the aquatic environment|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0045653500000369|tidskrift=Chemosphere|datum=2000-12-01|hämtdatum=2022-11-15|issn=0045-6535|sid=1799–1808|volym=41|nummer=11|doi=10.1016/S0045-6535(00)00036-9|språk=en|förnamn=M. S|efternamn=Holt|förnamn2=K|efternamn2=Fox|förnamn3=E|efternamn3=Grießbach|förnamn4=S|efternamn4=Johnsen|förnamn5=J|efternamn5=Kinnunen|förnamn6=A|efternamn6=Lecloux}}</ref>

Förekomsten av organiska mikroföroreningar i den akvatiska miljön kan få olika betydelse beroende på ämnesspecifika egenskaper, i vilken koncentration ämnet förekommer och vilken organism som exponeras för vattnet.<ref>{{Bokref|upplaga=Third edition|titel=Casarett & Doull's essentials of toxicology|url=https://www.worldcat.org/oclc/899727565|datum=2015|hämtdatum=2022-11-16|isbn=978-0-07-184708-7|oclc=899727565}}</ref> För olika typer av vatten finns etablerade toleransnivåer eller gränsvärden för olika ämnen och vilka koncentrationer av dessa som kan accepteras som säkra<ref>{{Webbref|titel=Candidate List of substances of very high concern for Authorisation - ECHA|url=https://echa.europa.eu/candidate-list-table|verk=echa.europa.eu|hämtdatum=2022-11-16|språk=en-GB}}</ref> i miljön eller i dricksvatten.

=== Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång ===
[[Fil:Access to drinking water in third world.svg|miniatyr|Andel av människorna i utvecklingsländer som hade tillgång till säkert dricksvatten 1970–2000 – en sammanställning av flera olika undersökningar.]]

Dricksvattentillgång är framför allt ett problem i torra och fattiga områden, men även i rikare och regnigare områden. I sistnämnda områden kan problemet lösas till höga kostnader. [[Bolmentunneln]], en 82&nbsp;km lång tunnel byggdes för att säkra Skånes tillgång till bra vatten. I Saudiarabien och Arabemiraten avsaltas havsvatten till dricksvatten, en mycket energikrävande och kostsam process.

Samtidigt har andelen människor med tillgång till vatten kraftigt ökat under 1900-talet och i industriländer finns ingen reell vattenbrist, vilken antyder att vattenproblemet framför allt är en fråga om ekonomi. En FN-rapport fastslog att det "finns tillräckligt med vatten för alla".<ref>UNESCO (2006), [http://unesdoc.unesco.org/images/0014/001444/144409E.pdf Water, a shared responsibility. The United Nations World Water Development Report 2]</ref>

Generellt kan man säga att Amerika (speciellt Sydamerika) har mer dricksvatten per invånare än Eurasien.<ref>[http://www.princeton.edu/~ina/infographics/water.html Informationsplansch om vattenbrist (Internation Networks Archive)]</ref> För specifika regioner gäller exempelvis:

* [[Asien]] har 60 procent av världens befolkning och 36 procent av världens vattentillgångar.
* [[Europa]] har 13 procent av världens befolkning och 8 procent av världens vattentillgångar.
* [[Afrika]] har 13 procent av världens befolkning och 11 procent av världens vattentillgångar.
* [[Nordamerika]] har 8 procent av världens befolkning och 15 procent av världens vattentillgångar.
* [[Sydamerika]] har 6 procent av världens befolkning och 26 procent av världens vattentillgångar.

Även inom turistindustrin är vatten en utomordentlig viktig tillgång , inte bara som vatten utan även som snö och is. En stor andel av turistresorna går till orter vid hav och sjöar eller till skidorter. I många kustländer och öriken utgör turismen en viktig inkomstkälla. Värdet på fritidsbostäder är betydligt högre om bostaden är sjö- eller havsnära.

=== Vatten i katastrofer ===
[[Fil:Humanitarian aid OCPA-2005-10-28-090517a.jpg|miniatyr|Sgt. Kornelia Rachwal från [[USA:s armé]] ger en ung pakistansk flicka vatten medan de flygs från Muzaffarabad till [[Islamabad]], [[Pakistan]], den [[19 oktober]], i efterföljderna av [[Jordbävningen i Kashmir 2005]].]]

Vatten orsakar också många människors död, i [[flodvåg]]or och [[översvämning]]ar. Då vatten väller fram i stora mängder kan det krossa allt i sin väg och spola bort även grundfasta hus. Flodvågor och översvämningar orsakas ofta av [[orkan]]er, [[jordbävning]], eller i mindre skala av våldsamma [[skyfall]].

[[Jordskred]] är en annan typ av [[naturkatastrof]] som ofta uppstår genom att sluttande lager av lera eller annan finkornig jordart mättats med vatten och därefter genomgått en drastisk minskning av sin stabilitet. Jordskred kan även utlösas då sluttande mark fått sin växtlighet borttagen, så att växternas rötter inte längre förmår ”armera” jorden.

Poröst och vittrat berg kan utsättas för frostsprängning vintertid, så att stenblock lossnar och faller ner på vägar och hus.

Varje år sker många dödsolyckor vid [[lavin]]er. Även hela byar har krossats och begravts vid sådana katastrofer vid ogynnsam väderlek som utlöst en lavin.

Vidare dör många genom [[drunkning]], vilket naturligtvis inte är att räkna som en naturkatastrof. Vid båt- och fartygshaverier drunknar ofta människor; människor faller överbord; andra drunknar under bad och simning.

Av de 10 naturkatastroferna med flest antal döda spelade vatten en stor roll i 7 av dem<ref>[[:en:List of natural disasters by death toll#Ten deadliest natural disasters]] på engelska Wikipedia</ref>.

=== Mänskliga användningsområden ===
{{Fördjupning|Vattenförsörjning}}
==== Jordbruk ====
[[Fil:SiphonTubes.JPG|miniatyr|[[Konstbevattning]] av odling.]]

Jordbrukets viktigaste användningsområde för vatten är [[konstbevattning]] som är viktigt för att producera tillräckligt med mat. Konstbevattning upptar 90&nbsp;procent av det använda vattnet i flera utvecklingsländer<ref>[http://www.wbcsd.org/includes/getTarget.asp?type=d&id=MTYyNTA WBCSD Water Faacts & Trends] {{Wayback|url=http://www.wbcsd.org/includes/getTarget.asp?type=d&id=MTYyNTA |date=20120301011840 }}</ref> och en stor del även i mer ekonomiskt utvecklade länder ([[USA]], 30&nbsp;procent av färskvattenanvändandet är konstbevattning).<ref name="Water Use in the United States">[http://nationalatlas.gov/articles/water/a_wateruse.html Water Use in the United States] {{Wayback|url=http://nationalatlas.gov/articles/water/a_wateruse.html |date=20090814045418 }}, National Atlas.gov</ref>

==== Vatten som en vetenskaplig standard ====
Den [[7 april]] [[1795]] definierades 1&nbsp;[[gram]] i [[Frankrike]] att vara samma som ”den absoluta vikten av en volym av rent vatten till samma mängd som en kub av en hundradels meter, och till temperaturen av smältande is.”<ref>''[http://smdsi.quartier-rural.org/histoire/18germ_3.htm Decree relating to the weights and measurements]''</ref> För praktiska syften krävdes dock en metallisk referensstandard som var tusen gånger tyngre, det vill säga [[kilogram]]et. Ansträngningar gjordes därför att precist bestämma massan av en [[liter]] vatten. Trots den förordade definitionen av gramspecificerat vatten vid 0&nbsp;°C – en väldigt reproducerbar ''temperatur'' – valde vetenskapsmännen att omdefiniera standarden och att göra mätningarna vid den temperatur då vatten har högst densitet, det vill säga 4&nbsp;°C.<ref>''[http://histoire.du.metre.free.fr/fr/index.htm here L'Histoire Du Mètre, La Détermination De L'Unité De Poids]''</ref>

[[Internationella måttenhetssystemet]]s [[Kelvin]]skala är baserad på vattnets [[trippelpunkt]], definierat som exakt 273,16&nbsp;K eller 0,01&nbsp;°C. Skalan är en mer exakt utveckling av Celsius-skalan, som ursprungligen definierades enligt vattnets [[kokpunkt]] (100&nbsp;°C) och [[smältpunkt]] (0&nbsp;°C).

Naturligt vatten består huvudsakligen av [[isotop]]erna väte-1 och syre-16, men det finns även små mängder av tyngre isotoper såsom väte-2 ([[deuterium]]) och väte-3 ([[tritium]]). Mängden deuteriumoxid eller [[tungt vatten]] är väldigt liten, men påverkar ändå vattnets egenskaper. Vatten från floder och sjöar tenderar innehålla mindre deuterium än havsvatten. Därför är standardvatten definierat enligt [[Vienna Standard Mean Ocean Water]]-specifikationen.

==== Dricksvatten ====
{{Huvudartikel|Dricksvatten}}

[[Fil:2006 Global Water Availability.svg|miniatyr|höger|Vattenkvalitet: Del av befolkningen som använder förbättrade vattenkällor efter land.]]

Människokroppen består till mellan 55 och 78&nbsp;procent av vatten, beroende på kroppsstorleken.<ref>[http://www.madsci.org/posts/archives/2000-05/958588306.An.r.html Re: What percentage of the human body is composed of water?] Jeffrey Utz, M.D., The MadSci Network</ref> För att fungera ordentligt behöver kroppen tillföras mellan en och sju liter vatten per dag för att undvika uttorkning ([[dehydrering]]). Den exakta mängden beror på hur aktiv man är, temperatur, luftfuktighet och andra faktorer. Mängden vatten i kroppen styrs av [[osmoreglering]]en.

Den största delen vatten får man i sig genom mat och dryck. Det går inte exakt att fastställa hur mycket vatten en välmående person behöver, även om en vanlig uppskattning är att sex till sju glas (runt 2&nbsp;liter) dagligen är minimum för att hydreringen skall fungera ordentligt.<ref>{{Webbref|url=http://www.bbc.co.uk/health/healthy_living/nutrition/drinks_water.shtml |titel=Healthy Water Living |utgivare=BBC |hämtdatum=1 februari 2007 |arkivurl=https://archive.is/20120524191657/http://www.bbc.co.uk/health/treatments/healthy_living/nutrition/index.shtml |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref> Medicinska skrifter förespråkar en mindre mängd, vanligtvis 1&nbsp;liter vatten för en genomsnittlig man, oräknat extra behov beroende på vätskeförlust vid varmt väder eller träning.<ref name=Rhoades_2003>{{Bokref |författare = Rhoades RA, Tanner GA |titel = Medical Physiology |utgivare = Lippincott Williams & Wilkins |upplaga = 2nd |utgivningsort = Baltimore |år = 2003 |isbn = 0781719364 |oclc = 50554808}}</ref>

För den som har friska njurar är det svårt att dricka för mycket vatten, men speciellt i varmt fuktigt väder och vid träning är det farligt att dricka för lite. Personer kan dricka betydligt mer vatten än vad som behövs under träning vilket i förlängningen ger en viss risk för [[vattenförgiftning]], som kan vara dödligt. Rekommendationen att en person borde dricka åtta glas vatten om dagen saknar vetenskapligt stöd.<ref>[http://ajpregu.physiology.org/cgi/content/full/283/5/R993 "Drink at least eight glasses of water a day." Really? Is there scientific evidence for "8 × 8"?] {{Wayback|url=http://ajpregu.physiology.org/cgi/content/full/283/5/R993 |date=20100420204226 }} av Heinz Valdin, Department of Physiology, Dartmouth Medical School, Lebanon, [[New Hampshire]]</ref>

[[Fil:DIN_4844-2_D-P005.svg|miniatyr|höger|stående|[[Farosymbol]] för ''Inget dricksvatten''.]]

En äldre rekommendation för vattenintag, från 1945 av "Food and Nutrition Board" av [[United States National Research Council]] säger: "An ordinary standard for diverse persons is 1 milliliter for each calorie of food. Most of this quantity is contained in prepared foods." (Fritt översatt: En vanlig standard för olika personer är en milliliter vatten för varje kalori mat. Den största delen av detta kommer från tillagad mat.)<ref>{{Bokref |titel = Food and Nutrition Board, National Academy of Sciences. Recommended Dietary Allowances. |utgivare = National Research Council, Reprint and Circular Series, No. 122 |år = 1945 |sid = 3–18}}</ref> De senaste dietiska referenserna för intag av vatten av dem är allmänt rekommenderat (inklusive från mat): 2,7 liter vatten för kvinnor och 3,7 liter för män.<ref>[http://www.iom.edu/report.asp?id=18495 Dietary Reference Intakes: Water, Potassium, Sodium, Chloride, and Sulfate] {{Wayback|url=http://www.iom.edu/report.asp?id=18495 |date=20051218142112 }}, Food and Nutrition Board</ref> Speciellt [[gravid]]a och [[amning|ammande]] kvinnor behöver mer vätska för att inte bli dehydrerade. Enligt [[Institute of Medicine]] - som rekommenderar att kvinnor i genomsnitt får i sig 2,2&nbsp;liter och män 3&nbsp;liter, rekommenderas det vara 2,4&nbsp;liter för gravida kvinnor och 3&nbsp;liter för ammande kvinnor då en speciellt stor mängd vätska förloras under amning.<ref>[http://www.mayoclinic.com/health/water/NU00283 Water: How much should you drink every day? – MayoClinic.com]</ref> Noterbart är att normalt sett kommer runt 20&nbsp;procent av vattenintaget från mat, medan resten kommer från att dricka vatten och drycker. Vatten lämnar kroppen på flera sätt; genom [[urin]] och [[avföring]], [[svett]]ning, och utandning av vattenånga när man andas. Med fysisk ansträngning och värmeexponering ökar vätskeförlusten och det dagliga behovet av vätskeintag ökar.

Människor behöver relativt rent vatten. Vanliga orenheter är bland annat metallsalter och oxider (däribland [[koppar]], [[järn]], [[kalcium]] och [[bly]])<ref>"Conquering Chemistry" 4th Ed. Published 2008</ref> och/eller skadliga [[bakterier]] såsom ''[[Vibrio]]''. Några lösningar är accepterade och till och med önskade för att förhöja smaken och tillföra kroppen behövda [[elektrolyt]]er.<ref>{{Bokref |efternamn = Maton |förnamn = Anthea |författarlänk =  |medförfattare = Jean Hopkins, Charles William McLaughlin, Susan Johnson, Maryanna Quon Warner, David LaHart, Jill D. Wright |titel = Human Biology and Health |utgivare = Prentice Hall |datum = 1993 |utgivningsort = Englewood Cliffs, New Jersey, USA |isbn = 0-13-981176-1 |oclc = 32308337 }}</ref>

Den enskilt största färskvattenkällan som innehåller drickbart vatten är [[Bajkalsjön]] i [[Sibirien]], som har väldigt låg salt- och kalciumhalt och därför är väldigt ren.

==== Hygien ====
Vattnets förmåga att göra [[solvatisering]]ar och [[emulsion]]er används vid tvättning. Många industriella processer använder reaktioner där i vatten upplösta kemikalier används, suspension av fasta ämnen i vattenslam eller att använda vatten för att lösa upp och extrahera ämnen.

==== Kemiska användningsområden ====
Vatten används ofta i kemiska reaktioner som ett lösningsmedel eller reaktant och mer sällan som löst ämne eller katalysator. I oorganiska reaktioner är vatten ett vanligt lösningsmedel, som löser upp många jonföreningar. I organiska reaktioner är vatten mindre vanligt som reagerande lösningsmedel, då det inte löser reaktanterna så bra och är [[amfolyt]]iskt och [[nukleofil]]t. Icke desto mindre är dessa egenskaper emellanåt önskvärda. Likväl har en ökning av [[Diels–Alderreaktion]]er av vatten observerats. [[Superkritisk vätska]] har nyligen blivit ett ämne att forska i. Syremättat superkritiskt vatten förbränner organiska föroreningar effektivt.

==== Som en värmeutbytesvätska ====

Vatten och ånga används som medel för värmeutbyte i olika värmeutbytessystem, på grund av tillgängligheten och den höga [[Specifik värmekapacitet|värmekapacitet]]en, både för nedkylning och upphettning. Kallt vatten kan även vara naturligt tillgängligt från en sjö eller från havet. Att kondensera [[ånga]] är ett speciellt effektivt upphettningssystem på grund av den höga värmen vid förångning. En nackdel är att vatten och ånga är relativt frätande. I nästan alla elektriska [[kraftverk]] används vatten för nedkylning, vilket förångar och driver [[turbin|ångturbiner]]. I USA är nedkylande kraftverk ett stort användningsområde för vatten.<ref name="Water Use in the United States"/>

Inom kärnkraftsindustrin används vatten som [[Moderator (fysik)|moderator]]. I en [[tryckvattenreaktor]] är vatten både nedkylare och moderator. Det ger ett passivt säkerhetsmått, eftersom borttagning av vatten från reaktorn även saktar ner kärnreaktionen.

=== Vatten som konstnärlig inspiration ===
Människan har sannolikt alltid haft en stark dragning till vatten. För att ha god tillgång på dricksvatten, vatten till matlagning och rengöring, och för att få tag i fisk, har det varit bekvämt att bo nära vatten. Floder, sjöar och hav har dessutom erbjudit människan ett bekvämt sätt att transportera både sig själv och sina tillhörigheter.

Poeter har i alla tider skrivit och besjungit vatten, såväl källor, bäckar, sjöar och hav som regn, dimma, moln och regnbågar; konstnärer har målat vatten; musiker har komponerat med vatten som inspiration. I nutid är det dessutom exklusivt att bo strandnära, för att det är rofyllt att se ut över vatten och vågors spel.{{Källa behövs|datum=2011-03-11}}

=== Färg på vatten ===
Rent vatten ser färglöst ut i små mängder. Att havet ser blått ut har framförallt två orsaker, som bidrar i olika mån beroende på omständigheterna.  Den ena faktorn är reflekterat ljus från en blå himmel.  Den andra faktorn är vattnets egen färg, som är svagt blå.  En liten mängd vatten ser färglös ut, men tittar man genom många meter vatten syns den blå färgen.<ref>[http://amasci.com/miscon/miscon4.html#watclr BAD PHYSICS: Misconceptions spread by K-6 Grade School Textbooks<!-- Bot generated title -->]</ref> Den blå färgen hos vattnet beror på att rött ljus absorberas av [[vibration]]er i vatten[[molekyl]]erna, till skillnad från de flesta andra färger vi ser som beror ljusets växelverkan med [[elektron]]ers [[excitation]].<ref>{{tidskriftsref|medförfattare = Braun, C. L. and Smirnov, S. N.|år = 1994|url = http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm|titel = Why is water blue?|verk = Journal Chemical Education|volym = 70|sida = 612|hämtdatum = 2010-03-04|arkivurl = https://www.webcitation.org/66eKvCZUa?url=http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm|arkivdatum = 2012-04-03}}</ref> I tropikerna där vattnet är klart syns vattnets färg speciellt tydligt på sandstränder där vattnet är grunt och sanden är vit. Anledningen till att havsvatten kan ha andra färger är att vattnet inte är rent eller att det är bemängt med plankton. Den grönbruna färg som havet har i till exempel Nordatlanten beror på att alger ger vattnet denna nyans.

== Vatten i kulturen ==
=== Religion ===
[[Fil:BaptismMoreheadMPostWolcottA.jpg|miniatyr|Medlemmar av en [[Baptism|baptistkyrka]] från [[Kentucky]] i USA döps i augusti 1940.]]

Flera skapelsemyter låter själva skapelsen föregås av ett världshav, en "urocean", däribland den bibliska i [[Moseboken]]. Även [[syndaflod]] är ett i många föreställningar återkommande tema.<ref name="NE"></ref>

Vatten anses vara en renare i de flesta religioner. Större religioner som innehåller rituell tvagning är bland andra [[kristendom]], [[hinduism]], [[rastafari]], [[islam]], [[shinto]], [[daoism]] och [[judendom]]. Nedsänkning av en person i vatten är ett centralt [[sakrament]] i kristendomen (där det kallas [[dop]])<ref>{{Webbref|titel=dop - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dop|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-03-14}}{{inloggning krävs}}</ref>. Det är det även i fler religioner, däribland judendomen (''[[mikvah]]'')<ref>{{Webbref|titel=mikvah {{!}} Judaism {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/mikvah|verk=www.britannica.com|hämtdatum=2022-03-14|språk=en}}</ref> och [[sikhism]]en (''[[Amrit Sanskar]]'')<ref>{{Webbref|titel=Amrit Sanskar (Ceremony of Khande di Pahul)|url=https://www.allaboutsikhs.com/sikh-way-of-life/sikh-ceremonies/amrit-sanskar-ceremony-of-khande-di-pahul/|verk=Gateway to Sikhism|datum=1999-11-30|hämtdatum=2022-03-14|språk=en-US}}</ref>. Dessutom förekommer rituella bad i rent vatten för de döda i flera religioner, till exempel i judendomen och islam.

I islam görs de fem dagliga bönerna i många fall efter att ha tvättat delar av kroppen med rent vatten (''[[Wudu (islam)|wudu]]'').<ref>{{Webbref|titel=wudu - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wudu|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-03-14}}{{inloggning krävs}}</ref> I shinto används vatten i nästan alla ritualer för att rengöra en person eller ett område (exempelvis i ritualen ''[[misogi]]''). Vatten omnämns 442 gånger i [[Bibeln]] i [[New International Version]] och 363 gånger i [[King James Bible]]. I [[Andra Petrusbrevet]]s tredje kapitel vers 5 (2 Peter 3:5) står det "De bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord."

=== Filosofi ===
Den antike grekiske filosofen [[Empedokles]] menade att vatten är ett av de fyra [[klassiska element]]en tillsammans med eld, jord och luft, och ansåg det vara universums grundämne. Vatten ansågs vara kallt och fuktigt. Inom [[humoralpatologi]]n associerades vatten med [[flegmatisk|flegma]]. Vatten var också ett av de [[De fem elementen (wu xing)|fem elementen]] inom [[kinesisk filosofi]], tillsammans med jord, eld, trä och metall.

Vatten är även använt som en förebild i vissa delar av traditionell och populär asiatisk filosofi. James Legges översättning av ''[[Tao Te Ching]]'' från [[1891]] fastslår att ”Den högsta förträffligheten är liksom vatten. Vattnets förträfflighet visar sig i att det gynnar alla ting, och att det intar, utan att sträva (efter motsatsen), den låga ställning som alla människor ogillar. Därför är dess väg nära [[Tao]]”, och ”Det finns ingenting i världen mjukare och svagare än vatten, och ändå, när det kommer till att attackera saker som är fasta och starka finns det inget som kan överträffa det – för det finns inget (så verkningsfullt) som kan ersätta [vattnet]."<ref>[http://www.sacred-texts.com/tao/taote.htm Internet Sacred Text Archive Home]</ref>

=== Litteratur ===
Vatten används inom litteraturen som en symbol för rening. Ett enkelt exempel är en flods avgörande betydelse i [[As I Lay Dying (bok)|As I Lay Dying]] av [[William Faulkner]] och dränkandet av [[Ofelia]] i ''[[Hamlet]]''. [[Sherlock Holmes]] konstaterade att "från en droppe vatten kan en logiker dra slutsatsen om [[Atlanten]] eller [[Niagarafallen]], utan att ha sett eller hört av den ena eller den andre."<ref>[[Arthur Conan Doyle]], ''[[A Study in Scarlet]]'', Kapitel 2 2, "The Science of Deduction"</ref>

”Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift” enligt boken ''[[En hvar sin egen professor]]'' av [[Falstaff, fakir]] ([[Axel Wallengren]], 1865–1896).

== Se även ==
* [[Hav]]
* [[Is]]
* [[Snö]]
* [[Regn]]
* [[Sjö]]
* [[Tungt vatten]]
* [[Vattenånga]]
* [[Vattenrätt]]
* [[Tritierat vatten]]
* [[Fossilt vatten]]
* [[Virtuellt vatten]]
* [[Vattenkraft]]

== Referenser ==
<references />

== Externa länkar ==
* {{commons|Category:Water}}
* Fysikum om [https://web.archive.org/web/20130518060232/http://www.physto.se/forskning/nyheter/News090826.php Vatten den märkligaste vätskan]

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Miljö]]
[[Kategori:Syreföreningar]]
[[Kategori:Väteföreningar]]
[[Kategori:Drycker]]
[[Kategori:Naturresurser]]
[[Kategori:Lösningsmedel]]
[[Kategori:Vatten| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]