Visa källa för Tredje Johannesbrevet

{{Bibelbok|
|bibelbok = Tredje Johannesbrevet
|bild = P074-Act-27.14-21-VII.jpg
|bildtext = <math>\mathfrak{P}</math><sup>74</sup> från 600-talet. Handskriften innehåller bland annat delar av Tredje Johannesbrevet.
|bild2 = 
|bildtext2 = 
|bibeldel = [[Nya testamentet]]
|tanakhdel = 
|kyrkor = 
|författare = Presbytern Johannes, [[Aposteln Johannes|Johannes, Sebedaios son]] eller okänd
|datering = 95–100
|språk = [[koine| grekiska]]
|fynd = [[Codex Sinaiticus]], [[Codex Vaticanus]], 300-talet
|genre = Nytestamentligt brev<br/>katolskt brev
|kapitel = 1
|tid =
|personer = 
}} 
'''Tredje Johannesbrevet''' ([[Klassisk grekiska|grekiska]]: Ιωάννου γ’)<ref>{{Harvnb|Lockett|2016|p=108–111}}</ref> är en [[Bok|skrift]] som ingår i [[Nya testamentet]]s brevlitteratur. Det tillhör, tillsammans med [[Första Johannesbrevet]], [[Andra Johannesbrevet]], [[Jakobsbrevet]], [[Första Petrusbrevet]], [[Andra Petrusbrevet]] och [[Judasbrevet]], de sju så kallade [[katolska breven]], trots att det inte har en allmän (katolsk) adressat utan är riktat till en bestämd person.<ref name="Hartman 75">{{Harvnb|Hartman|1989|p=75}}</ref> Brevet är Nya testamentets kortaste skrift, endast 15 verser långt, och utformat som ett verkligt brev ställt till en viss församlingsledare vid namn Gaius.<ref name="Brown 138"/> Brevskrivaren berömmer honom för hans sätt att ta emot utifrån kommande missionärer och säger sig vid ett personligt besök vilja påtala det felaktiga, skamliga handlingssättet hos en man vid namn Diotrefes. Enligt vad han fått höra, vill Diotrefes inte lyssna på hans budskap och vill hindra andra från att göra detsamma och till och med utesluta dem som gör detta ur församlingen.<ref name="Hartman 83">{{Harvnb|Hartman|1989|p=83}}</ref><ref name="Brown 141"/>

Tredje Johannesbrevet är anonymt och uppger inte vem som är författaren,<ref name="Olsson 270">{{Harvnb|Olsson|2008|p=270}}</ref> utan det sägs vara skrivet av ”den gamle” och vara riktat till en i övrigt okänd Gaius (3 Joh 1).<ref name="Brown 138">{{Harvnb|Brown|2016|p=138}}</ref><ref name="Brown 141"/><ref name="Hartman 83"/> Sedan mitten av 200-talet har det sammankopplats med [[Johannes (apostel)|Johannes, Sebedaios son]], som enligt [[Evangelium_(bok)#De_fyra_kanoniska_evangelierna|de fyra bibliska evangelierna]] var en av de [[Kristendomens apostlar|tolv lärjungar]] som ingick i [[Jesus]] närmaste krets.<ref name="van der Watt 472">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=472}}</ref> Modern forskning tillskriver däremot oftast Tredje Johannesbrevet någon inom den [[Johanneisk teologi|johanneiska traditionen]],<ref name="van der Watt 476"/> ibland någon av de senare redaktörerna av [[Johannesevangeliet]] och ofta den presbyter Johannes, som omtalas i kyrkohistorien.<ref name="Powell 495">{{Harvnb|Powell|2009|p=495}}</ref> De flesta forskare menar att Tredje Johannesbrevet tillkom ungefär samtidigt som de två andra [[Johannesbreven]], omkring 95–100.<ref name="NE">{{Harvnb|Nationalencyklopedins|nätupplaga|p=}}</ref><ref name="Powell 497">{{Harvnb|Powell|2009|p=497}}</ref><ref name="van der Watt 472"/>

==Brevets adressat==
''För en mer utförlig genomgång, se [[Johannesbreven]]'', [[Johannesbreven#Innehåll och mottagare|Innehåll och mottagare]]

I motsats till [[Första Johannesbrevet]] men i likhet med [[Andra Johannesbrevet]] är Tredje Johannesbrevet utformat som ett verkligt antikt grekiskt-romerskt brev.<ref name="Brown 138"/><ref name="Perkins 986">{{Harvnb|Perkins|1989|p=986}}</ref><ref name="Schnelle 2010 34">{{Harvnb|Schnelle|2010|p=34}}</ref> Brevet kan betraktas som ett församlingsbrev i form av ett privatbrev ställt till en enskild medlem av församlingen, Gaius.<ref name="Schnelle 2010 34"/> Tredje Johannesbrevet och [[Pastoralbreven]] utgör Nya testamentets enda privata brev.<ref>{{Harvnb|Olsson|2008|p=31}}</ref> Det faktum att brevet trots allt kom att bevaras, talar för att brevskrivaren ändå avsåg att brevet skulle vara offentligt.<ref name="Schnelle 2010 34"/>

Den grekiska originaltexten består av endast 219 ord, vilket gör brevet till Nya testamentets kortaste skrift.<ref name="Brumberg-Kraus 529">{{Harvnb|Brumberg-Kraus|2011|p=529}}</ref><ref>{{Harvnb|Painter|2002|p=35}}</ref><ref name="Painter 2002 52">{{Harvnb|Painter|2002|p=52}}</ref>

I brevet prisas det älskvärda (tillgivna) beteendet hos två av ”den gamles” kolleger, Gaius och Demetrios. En tredje gestalt, en församlingsbroder vid namn Diotrefes, verkar ha avvisat ”den gamles” ledarskap.<ref name="Brumberg-Kraus 529"/> Liksom i de två andra Johannesbreven, föreligger det en schism i Tredje Johannesbrevet med en grupp motståndare som hotar brevmottagarnas och deras församlingars identitet och grundläggande normer.<ref name="van der Watt 474">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=474}}</ref>

==Brevets innehåll== 
Tredje Johannesbrevet har sannolikt samma författare som Andra Johannesbrevet. När det gäller stil, format och längd liknar breven varandra, men innehållsmässigt avviker de högst påtagligt från varandra. I Tredje Johannesbrevet förekommer ingen kritik av moralisk likgiltighet eller felaktig kristologi, endast av komplicerade kyrkliga relationer som handlar om konkurrerande ledarskap.<ref name="Brown 141">{{Harvnb|Brown|2016|p=141}}</ref>

Brevet inleds med en hälsning från ”den gamle” till hans käre Gaius (3 Joh 1).<ref name="Powell 494">{{Harvnb|Powell|2009|p=494}}</ref> ”Den gamle” önskar Gaius såväl fysisk som andlig hälsa, en förening av kropp och själ (3 Joh 2),<ref name="ref_1">{{Harvnb|Brown|2016|p=141–142}}</ref><ref name="Powell 494"/> och han gläds över att Gaius lever i sanningen (3 Joh 3–4).<ref name="ref_1"/> ”Den gamle” berömmer Gaius för allt denne gör för de missionärer som kommer från ”den gamles” församling till Gaius församling (3 Joh 5–6),<ref name="Powell 494"/> och han ombeds att hjälpa dem ytterligare (3 Joh 7–8).<ref name="Brown 142">{{Harvnb|Brown|2016|p=142}}</ref> ”Den gamle” har skrivit till Gaius församling men en kyrkoledare vid namn Diotrefes ”söker ta ledningen där” och har vägrat att ta emot de utsända missionärerna, inklusive dem som har skickats ut av ”den gamle”.<ref name="Brown 141"/> Diotrefes utmanar ”den gamles” auktoritet,<ref name="Powell 494"/> och denne har uppenbarligen inte tillräcklig auktoritet för att själv kunna agera direkt mot Diotrefes.<ref name="Brown 142"/> ”Den gamle” hävdar att Diotrefes på ett skamfullt sätt förtalar dem, vägrar ta emot bröderna, och också hindrar andra att göra det (3 Joh 9–10).<ref name="Brown 142"/> ”Den gamle skriver till Gaius för att be denne att ta ett större ansvar för dessa missionärer,<ref>{{Harvnb|Brown|2016|p=141}}</ref><ref name="van der Watt 474">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=474}}</ref> och han uppmanar honom att inte ta efter det onda utan det goda (3 Joh 11).<ref>{{Harvnb|Powell|2009|p=494–495}}</ref> ”Den gamle” vittnar om och ger sitt stöd åt en viss Demetrios (3 Joh 12), och brevet kan betraktas som ett rekommendationsbrev till stöd för just denne Demetrios.<ref name="Brown 142"/> Brevet avslutas med en förhoppning om att ”den gamle” och Gaius ska få möjlighet att mötas och talas vid personligen (3 Joh 13–15).<ref>{{Harvnb|Brown|2016|p=142–143}}</ref><ref name="Powell 495"/>

==Författare och bakgrund==
[[Fil:John the Evangelist.jpg|160px|miniatyr|[[Johannes (apostel)|Evangelisten Johannes]] i en målning av [[Domenichino|Domenico Zampieri]], från början av 1600-talet. Enligt den kristna traditionen skrev denne Johannes bland annat Tredje Johannesbrevet, något få moderna forskare anser vara fallet.<ref name="Olsson 274"/>]]
''För en mer utförlig genomgång, se [[Johannesbreven]]'', [[Johannesbreven#Författare och bakgrund|Författare och bakgrund]]

Liksom Andra Johannesbrevet, uppges Tredje Johannesbrevet vara skrivet av en anonym person som benämner sig ”den gamle”<ref name="Hartman 83"/> ([[Klassisk grekiska|grekiska]]: ὁ πρεσβύτερος, ''ho presbyteros'', vilket ibland på svenska också översätts till Presbytern).<ref>{{Harvnb|Olsson|2008|p=17}}</ref>

Även om vissa tidiga kyrkofäder som Origenes menar att alla inte erkände Tredje Johannesbrevet (eller Andra),<ref name="Kyrkohistoria 6:25:10">Eusebios, ''Kyrkohistoria'' 6:25:10.</ref> var den allmänna uppfattningen fram till uppkomsten av den kritiska bibelvetenskapen att [[Aposteln Johannes|Johannes, Sebedaios son]] har skrivit Johannesevangeliet och alla tre [[Johannesbreven]].<ref name="Brumberg-Kraus 529"/> De flesta forskare numera menar att författaren av Johannesevangeliet inte skrev något av Johannesbreven.<ref name="Brumberg-Kraus 529"/>

Den kristna traditionen vittnar om att Jesu lärjunge [[Aposteln Johannes|Johannes, Sebedaios son]] skrev inte bara [[Johannesevangeliet]] och [[Johannesbreven]] utan också [[Uppenbarelseboken|Johannes uppenbarelse]].<ref name="Olsson 273">{{Harvnb|Olsson|2008|p=273}}</ref> Biskop [[Irenaeus av Lyon]] är den förste som påstår något sådant omkring år 180, och han skriver då att både Första och Andra Johannesbreven har skrivits av denne Johannes.<ref name="Painter 2002 4142">{{Harvnb|Painter|2002|p=41–42}}</ref><ref name="Painter 2002 4849">{{Harvnb|Painter|2002|p=48–49}}</ref><ref name="Olsson 264">{{Harvnb|Olsson|2008|p=264}}</ref> Först i mitten av 200-talet omnämns Tredje Johannesbrevet,<ref name="van der Watt 472"/> och då med reservationen att inte alla erkänner att det och Andra Johannesbrevet är äkta.<ref name="Kyrkohistoria 6:25:10"/><ref name="Painter 2002 43">{{Harvnb|Painter|2002|p=43}}</ref> I modern tid har emellertid uppfattningen om att lärjungen Johannes skrivit Johannesbreven kommit att ifrågasättas, och få bibelforskare övertygas av denna hypotes i dag.<ref name="Olsson 274">{{Harvnb|Olsson|2008|p=274}}</ref>

Det finns ingen enighet inom forskarvärlden gällande vem eller vilka som har skrivit breven; i stället finns ett antal förslag på författare.<ref name="van der Watt 476"/> Frågan om vem som skrev Johannesbreven är ett av de mer omdebatterade problemen inom den johanneiska forskningen.<ref name="van der Watt 476">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=476}}</ref> Den dominerande uppfattningen är att åtminstone Andra och Tredje Johannesbreven skrevs av samma person,<ref name="Perkins 986"/><ref>{{Harvnb|Schnelle|1998|p=447}}</ref> och för det mesta anses också Första Johannesbrevet ha skrivits av samma person.<ref>{{Harvnb|Ehrman|2013|p=199}}</ref><ref>{{Harvnb|Akin|2001|p=26}}</ref><ref name="Olsson 266">{{Harvnb|Olsson|2008|p=266}}</ref> Vissa argumenterar för att evangelisten Johannes eller lärjungen Johannes skrivit även breven. Men det vanliga är att man antar att de skrevs av någon inom den johanneiska församlingen, kanske någon av dem som redigerade Johannesevangeliet eller någon okänd församlingsäldste. Som en trolig kandidat framhålls ofta den presbyter Johannes från [[Mindre Asien]] som [[Papias]] nämner omkring år 130,<ref name="Kyrkohistoria 3:39:4">Eusebios, ''Kyrkohistoria'' 3:39:4.</ref><ref name="van der Watt 476"/><ref>{{Harvnb|Schnelle|1998|p=441}}</ref> men detta låter sig inte bevisas.<ref name="Olsson 273">{{Harvnb|Olsson|2008|p=273}}</ref>

Utifrån föreställningen att båda de mindre breven (Andra och Tredje Johannesbreven) skrevs av samma person, drar [[Birger Olsson]] slutsatsen att denne var en erfaren skribent med någon form av utbildning i retorik och med kännedom om hur brev skrivs.<ref name="Olsson 271">{{Harvnb|Olsson|2008|p=271}}</ref> Som den skicklige retoriker han var, blandade han judiska, grekiska och johanneiska former.<ref name="Olsson 272">{{Harvnb|Olsson|2008|p=272}}</ref> Olsson menar att eftersom breven visar prov på inte enbart en grekisk språkdräkt utan också grekiska tankeformer, skulle en lärjunge till ”den gamle” ha kunnat utforma dem. Om breven har skrivits av en sekreterare till den gamle skulle det möjligen också kunna förklara varför avsändaren inte uppgav sitt rätta namn, utan att i stället Presbytern (alltså ”den gamle”) sägs ha skrivit dem.<ref name="Olsson 272"/> [[Mindre Asien]], och mer specifikt [[Efesos]], är det vanligaste förslaget på var breven skrevs.<ref>{{Harvnb|Schnelle|1998|p=448}}</ref>

==Datering==
''För en mer utförlig genomgång, se [[Johannesbreven]]'', [[Johannesbreven#Datering |Datering]]

Alla de tre Johannesbreven antas ha skrivits vid ungefär samma tid,<ref name="Hartman 83"/> och de dateras normalt inom ett intervall av högst 10 år.<ref name="van der Watt 472"/> [[Johannesevangeliet]] och [[Johannesbreven]] antas ha skrivits ungefär samtidigt och i ett likartat sammanhang och de tar upp liknande frågeställningar.<ref name="Painter 2010 347">{{Harvnb|Painter|2010|p=347}}</ref> Eftersom ingen vet i vilken ordning breven skrevs,<ref name="Olsson 13">{{Harvnb|Olsson|2008|p=13}}</ref><ref name="van der Watt 473">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=473}}</ref> och eftersom de är så starkt knutna till Johannesevangeliets tillkomst,<ref name="van der Watt 472"/> brukar de dateras till ungefär samma tid, omkring den tid då slutredaktionen av Johannesevangeliet antas ha skett,<ref name="van der Watt 472"/> ungefär år 100 eller mitten av 90-talet.<ref name="van der Watt 472"/> Tredje Johannesbrevet brukar följaktligen dateras till ungefär 95–100.<ref name="NE"/>

==Referenser==
=== Noter ===
<references/>

=== Tryckta källor ===
{{kolumner}}
* {{bokref |efternamn=Akin|förnamn=Daniel L. |författarlänk=Daniel L. Akin |titel=The New American Commentary. 38, 1, 2, 3 John |år=2001 |utgivare=Broadman & Holman |utgivningsort=Nashville, Tenn. |språk=engelska |isbn=0-8054-0138-5 |libris=8515574 }}
* {{bokref |efternamn=Brown |förnamn=Raymond E. |författarlänk=Raymond E. Brown |titel= An Introduction to the New Testament: The Abridged Edition |utgåva=1. ed. 1997|serie= The Anchor Yale Bible Reference Library |år=2016 |utgivare= Yale University Press |utgivningsort=New Haven & London |språk=engelska |isbn= 9780300173123}}
* {{bokref |efternamn= Brumberg-Kraus |förnamn= Jonathan |kapitel= The Third Letter of John |sid = 529–531|redaktör=Levine Amy-Jill, Brettler Marc Zvi |titel=The Jewish annotated New Testament: New Revised Standard Version Bible translation |år=2011 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=Oxford |språk=engelska |isbn=978-0-19-529770-6 |libris=13325474 }}
* {{bokref |efternamn=Ehrman |förnamn=Bart D. |författarlänk=Bart D. Ehrman|titel=Forgery and Counterforgery: The Use of Literary Deceit in Early Christian Polemics |år=2013 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=New York |språk=engelska |isbn=9780199928033 |libris=13926777 }}
* {{bokref |efternamn= Hartman |förnamn= Lars |kapitel= Nytestamentlig isagogik |sid = 11–132|redaktör= [[Birger Gerhardsson]] |titel=En bok om Nya testamentet |utgåva=5., [rev. och utök.] uppl. |år=1989 |utgivare=Liber |utgivningsort=Malmö |författarlänk= Lars Hartman |språk=svenska |isbn=91-40-61019-5 |libris=7272298 }}
* {{bokref |efternamn= Lockett |förnamn= Darian R. |författarlänk=Darian R. Lockett |titel= Letters from the Pillar Apostles: The Formation of the Catholic Epistles as a Canonical Collection |år=2016 |utgivare= Pickwick Publications |utgivningsort= Eugene, Or. |språk=engelska |isbn=978-1620327562 |libris=}}
* {{bokref |efternamn=Olsson |förnamn=Birger |författarlänk=Birger Olsson |titel=Johannesbreven |serie=Kommentar till Nya testamentet, 99-0313035-X ; 19 |år=2008 |utgivare=EFS-förlaget |utgivningsort=Stockholm |språk=svenska |isbn=978-91-7085-104-9 |libris=11061059 }}
* {{bokref|efternamn= Painter |förnamn= John|författarlänk=John Painter |titel= 1, 2, and 3 John |redaktör= Daniel J. Harrington |år=2002|utgivare= The Liturgical Press |utgivningsort= Collegeville/Minnesota |språk=engelska |isbn= 9780814659731}}
* {{bokref|efternamn= Painter |förnamn= John |kapitel= Johannine Literature: The Gospel and Letters of John |sid = 344–372 |redaktör= David Edward Aune |titel=The Blackwell Companion to the New Testament |serie=Blackwell Companions to Religion |år=2010 |utgivare=Wiley-Blackwell |utgivningsort=Malden, MA |språk=engelska |isbn=9781405108256 |libris=11890228 }}
* {{bokref |efternamn= Perkins |förnamn= Pheme|kapitel= The Johannine Epistles|sid = 986–995|redaktör= Raymond E. Brown; [[Joseph A. Fitzmyer]]; [[Roland E. Murphy]]|titel=The New Jerome Biblical commentary |utgåva=[2. ed.] |år=1989 |utgivare=G. Chapman |utgivningsort=London |språk=engelska |isbn=0-225-66588-3 |libris=4715543 }}
* {{bokref |efternamn=Powell |förnamn=Mark Allan |författarlänk=Mark Allan Powell |titel= Introducing the New Testament: A Historical, Literary, and Theological Survey |år=2009 |utgivare=Baker Academic |utgivningsort=Grand Rapids, Mich. |språk=engelska |isbn=9780801028687 |libris=11832198 }}
* {{bokref |efternamn=Schnelle |förnamn=Udo |titel=The History and Theology of the New Testament Writings |år=1998 |utgivare=Fortress Press |utgivningsort=Minneapolis, MN |språk=engelska |isbn=0-8006-2952-3 |libris=5666575 }}
* {{bokref |efternamn=Schnelle |förnamn=Udo |titel= Die Johannesbriefe |serie= Theologischer Handkommentar zum Neuen Testament; 17 |år=2010 |utgivare=Evangelische Verlagsanstalt |utgivningsort=Leipzig |språk=tyska |isbn=978-3-374-02756-9 |libris=}}
* {{bokref |efternamn= van der Watt |förnamn= Jan G. |kapitel= 1, 2 and 3 John |sid = 1:472–477|redaktör=Coogan Michael David |titel=The Oxford Encyclopedia of the Books of the Bible |Vol=1|år=2011 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=New York |språk=engelska |isbn=9780195377378 |libris=14795941 }}
{{kolumner-slut}}

=== Internetkällor ===
* {{Citation |last= [[Nationalencyklopedin]]s|first = 
|year =nätupplaga|title = [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannesbreven Johannesbreven]}} Läst 22 augusti 2017

== Externa länkar ==
* {{Wikisource|Kategori:Tredje Johannesbrevet}}

{{Nya Testamentet}}
{{Katolska breven}}

{{Rekommenderad}}
{{utmärkt artikelserie|huvudartikel=nej|serie=Katolska breven}}

{{STANDARDSORTERING:Johannesbrevet 3}}
[[Kategori:Nya testamentet]]
[[Kategori:Johannes (apostel)]]