Visa källa för Tidsaxel över den avlägsna framtiden

[[Fil:Red Giant Earth warm.jpg|miniatyr|En bild på hur [[jorden]] kan se ut 5-7 miljarder år in i framtiden. Detta efter att [[solen]] har utvecklats till en [[röd jätte]].]]
Detta är en '''[[tidsaxel]] över den avlägsna [[framtid]]en'''. Medan förutsägelser om framtiden aldrig kan vara säkra<ref>{{bokref | författare=Rescher, Nicholas  | författarlänk =Nicholas Rescher | titel = Predicting the future: An introduction to the theory of forecasting  | år = 1998 | utgivare = State University of New York Press | isbn = 0-7914-3553-9}}</ref> har den nuvarande vetenskapliga förståelsen inom olika områden möjliggjort att beräkna förlopp för de [[Avlägsen framtid|mest avlägsna framtida händelserna]] som skall skisseras, om så bara i de bredaste dragen. Dessa områden omfattar [[astrofysik]], som har visat hur [[planet]]er och [[Stjärna|stjärnor]] bildas, interagerar och dör; [[partikelfysik]], som har visat hur [[materia]] beter sig på de minsta skalorna; [[evolutionsbiologi]], som förutsäger hur [[liv]]et kommer att utvecklas med tiden, och [[plattektonik]], som visar hur [[kontinent]]er skiftar plats under [[årtusende]]n.

Alla förutsägelser om [[Jordens framtid|jordens]], [[Solsystemets framtid|solsystemets]] och [[universums framtid]] måste ta hänsyn till [[termodynamikens andra huvudsats]], enligt vilken [[entropi]], eller en förlust av [[energi]]n som finns tillgänglig för att utföra arbete, ökar med tiden. Stjärnor måste så småningom uttömma sitt utbud av [[väte]]bränsle och brinna ut. Närkontakt med olika astronomiska objekts [[gravitationsfält]] kommer att slunga ut planeter från deras solsystem, och solsystem från galaxer.<ref name="five ages" /> Så småningom kommer materia i sig att försvinna under påverkan av radioaktivt sönderfall, då även de mest stabila materialen i subatomära partiklar sönderfaller.<ref name="dying" /> Aktuella uppgifter tyder på att [[Platt universum|universum är platt]], och därmed inte kommer att [[Big Crunch|kollapsa in i sig självt]] efter en ändlig tid, och den oändliga framtiden möjliggör potentiellt förekomsten av ett antal massiva osannolika händelser, som till exempel bildandet av en [[Boltzmannhjärna]].<ref name="linde" />

Tidsaxlarna som visas nedan täcker händelser från ungefär åttatusen år från [[nutid]] till den mest avlägsna framtiden. Ett antal alternativa framtida händelser är listade för frågor som alltjämt är olösta, exempelvis huruvida [[Mänskligt utdöende|mänskligheten kommer att dö ut]], om [[Protonsönderfall|protoner kommer att sönderfalla]], eller huruvida jorden kommer att överleva solens expansion till en [[röd jätte]].

== Nyckel ==
{| class="wikitable"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | Händelse som bestäms via
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| [[Astronomi]] och [[astrofysik]]
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| [[Geologi]] och [[planetologi]]
|-
| style="background: #CEFF00;" | [[Fil:Butterfly icon (Noun Project).svg|16px|alt=Biologi|Biologi]]
| [[Biologi]]
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=Partikelfysik|Partikelfysik]]
| [[Partikelfysik]]
|-
| style="background: #e0ffff;" | [[Fil:Pi-CM.svg|16px|alt=Matematik|Matematik]]
| [[Matematik]]
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| [[Teknik]] och [[kultur]]
|}

== Jorden, solsystemet och universums framtid ==
{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" | Händelse
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 10&nbsp;000
| Om en spricka i "ispluggen" i [[Wilkes Subglacial Basin]] under de närmaste århundradena skulle utgöra en fara för [[Östantarktis|det östantarktiska istäcket]], kommer det ta uppemot så här lång tid innan täcket helt och hållet smälter. [[Havsnivå]]n kommer att stiga 3 till 4 [[meter]].<ref>{{tidningsref|efternamn=Mengel|förnamn=M.|författare2=A. Levermann |rubrik=Ice plug prevents irreversible discharge from East Antarctica|journal=Nature Climate Change|datum=4 maj 2014|url=http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/nnuvarande/full/nclimate2226.html}}</ref> (En av de potentiella [[Långsiktiga effekter av global uppvärmning|långsiktiga effekterna av global uppvärmning]], som är separat från det närmare hotet från [[Västantarktis istäcke]].)
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 25&nbsp;000
| De norra polarkalotterna på [[Mars (planet)|Mars]] kan krympa eftersom planeten når en värmehöjdpunkt under det ≈&nbsp;50&nbsp;000 år långa [[Aspidal precession|periheliumprecessionsaspekten]] av dess [[Milanković-cykler]].<ref>{{tidningsref |efternamn=Schorghofer |förnamn=Norbert |rubrik=Temperature response of Mars to Milankovitch cycles |journal=Geophysical Research Letters |datum=23 september 2008 |volym=35 |issue=18 |doi=10.1029/2008GL034954 |url=http://www.ifa.hawaii.edu/~norb1/Papers/2008-milank.pdf |bibcode=2008GeoRL..3518201S |arkivurl=http://arquivo.pt/wayback/20160516014028/http://www.ifa.hawaii.edu/~norb1/Papers/2008-milank.pdf |arkivdatum=16 maj 2016 }}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Beech|förnamn=Martin|titel=Terraforming: The Creating of Habitable Worlds|år=2009|utgivare=Springer|pages=138–142}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 36&nbsp;000
| Den lilla [[röd dvärg|röda dvärg]]stjärnan [[Ross 248]] kommer att passera inom 3,024 ljusår från jorden, och blir den närmaste stjärnan till solen.<ref name="Matthews1993" /> Den kommer sedan att avlägsna sig igen, vilket efter omkring 8&nbsp;000 år först gör [[Alfa Centauri]] igen och sedan [[Gliese 445]] till de närmaste stjärnorna.<ref name="Matthews1993">
{{tidningsref | tidskrift = [[Quarterly Journal of the Royal Astronomical Society]] | efternamn = Matthews | förnamn = R. A. J. | rubrik = The Close Approach of Stars in the Solar Neighborhood| volym = 35 | nummer = 1 | sida = 1 | datum = våren 1994| bibcode = 1994QJRAS..35....1M}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 50&nbsp;000
| Den nuvarande [[interglacial]]en slutar,<ref name="Berger2002">
{{tidningsref | författare = Berger, A | författare2 = Loutre, MF | efternamn-author-amp = yes | rubrik = Climate: an exceptionally long interglacial ahead? | tidskrift = Science | volym = 297 | nummer = 5585 | år = 2002 | sida = 1287–1288 | doi = 10.1126/science.1076120|pmid=12193773}}</ref> och en ny [[glacial]] inom den innevarande [[istiden]] börjar på jorden. Detta under förutsättning att effekterna av [[antropogen global uppvärmning]] är begränsade. Glaciärisarna breder åter ut sig i Nordeuropa, Sibirien, Kanada och norra USA.

[[Niagarafallen]] kommer att ha eroderat bort de kvarvarande 32&nbsp;km till [[Eriesjön]] och upphör att existera.<ref name="Niagara Parks">
{{webbref|titel=Niagara Falls Geology Facts & Figures |url=http://www.niagaraparks.com/media/geology-facts-figures.html |utgivare=[[Niagara Parks]] |hämtdatum=29 april 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110719093559/http://www.niagaraparks.com/media/geology-facts-figures.html |arkivdatum=19 juli 2011 }}</ref>

[[Issjö]]arna i den [[Kanadensiska skölden]] suddas ut av [[postglacial landhöjning]] och erosion.<ref>{{bokref|efternamn=Bastedo|förnamn=Jamie|titel=Shield Country: The Life and Times of the Oldest Piece of the Planet|år=1994|utgivare=Arctic Institute of North America of the University of Calgary|page=202}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 50&nbsp;000
| Längden på [[Julianskt datum|dygnet som används för astronomisk tidtagning]] når ungefär 86&nbsp;401 [[Internationella måttenhetssystemet|SI]]-sekunder, på grund av månens [[tidvattenkrafter|tidvattenbromsning]] av jordens rotation. Med dagens tidmätningssystem kommer en [[skottsekund]] att behöva läggas {{ej stavfel|till till}} varje dygn.<ref name="arxiv1106_3141">
{{tidskriftsref |efternamn1=Finkleman |förnamn1=David |efternamn2=Allen |förnamn2=Steve |efternamn3=Seago |förnamn3=John |efternamn4=Seaman |förnamn4=Rob |efternamn5=Seidelmann |förnamn5=P. Kenneth |rubrik=The Future of Time: UTC and the Leap Second |url=https://arxiv.org/abs/1106.3141 |tidskrift=American Scientist |volym=99 |nummer=4 |sid=312 |datum=juli–augusti 2011 |bibcode=2011arXiv1106.3141F }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 100&nbsp;000
| Stjärnors [[egenrörelse]] över hela [[himmelssfären]], som är resultatet av deras förflyttning genom Vintergatan, gör många av de nuvarande [[stjärnbild]]erna oigenkännliga.<ref name="Tapping 2005">
{{webbref|titel=The Unfixed Stars |efternamn=Tapping |förnamn=Ken |utgivare=[[National Research Council Canada]] |url=http://www.nrc-cnrc.gc.ca/eng/education/astronomy/tapping/2005/2005-08-31.html |år=2005 |hämtdatum=29 december 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110708075519/http://www.nrc-cnrc.gc.ca/eng/education/astronomy/tapping/2005/2005-08-31.html |arkivdatum=8 juli 2011 }}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 100&nbsp;000{{anmärkning|name=prob| Tidsangivelsen representerar när denna händelse mest troligt redan har inträffat. Den kan ha ägt rum tidigare.}}
| Jorden kommer troligen ha genomgått ett [[supervulkan]]iskt utbrott som är stort nog att eruptera 400&nbsp;km<sup>3</sup> [[magma]].<ref name="toba" />
|-
| style="background: #CEFF00;" | [[Fil:Butterfly icon (Noun Project).svg|16px|alt=Biologi|Biologi]]
| 100&nbsp;000
|Inhemska nordamerikanska [[daggmask]]ar, såsom [[Megascolecidae]], kommer naturligt att ha spritt sig norrut genom USA:s [[övre mellanvästern]] till den kanadensiska gränsen. Detta området har då återhämtat sig från [[Laurentiska istäcket]]-glaciationen (38°N till 49°N). Spridningen sker med en migrationhastighet på 10 meter/år.<ref>{{bokref|efternamn1=Schaetzl|förnamn1=Randall J.|efternamn2=Anderson|förnamn2=Sharon|titel=Soils: Genesis and Geomorphology|år=2005|utgivare=Cambridge University Press|page=105}}</ref> (Dock har [[icke-inhemska daggmaskar i Nordamerika]] redan införts av människor på en mycket kortare tidsperiod, vilket orsakade en chock för det regionala ekosystemet.)
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| +&nbsp;100&nbsp;000
| Som en av de [[Långsiktiga effekter av global uppvärmning|långsiktiga effekterna av den globala uppvärmningen]] kommer 10&nbsp;procent av [[Växthusgas|antropogent koldioxid]] fortfarande att finnas kvar i en stabiliserad atmosfär.<ref>{{bokref |titel=The Long Thaw: How Humans Are Changing the Next 100&nbsp;000 Years of Earth's Climate |författare=David Archer |år=2009 |page=123 |utgivare=[[Princeton University Press]] |isbn=978-0-691-13654-7}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 250&nbsp;000
| [[Lōʻihi Seamount|Lōʻihi]], den yngsta vulkanen i [[undervattenskedjan Hawaii-Emperor]], reser sig över havsytan och blir en ny [[vulkanö]].
<ref name="havo">
{{webbref | titel = Frequently Asked Questions | utgivare = Hawai'i Volcanoes National Park | år = 2011 | url = http://www.nps.gov/havo/faqs.htm | hämtdatum =22 oktober 2011}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 100&nbsp;000{{anmärkning|name=prob}}
| Den [[röd hyperjätte|röda hyperjätte]]stjärnan [[VY Canis Majoris]] kommer troligen att ha exploderat i en [[hypernova]].<ref name="Monnier Tuthill Lopez 1999">
{{tidningsref | rubrik = The Last Gasps of VY Canis Majoris: Aperture Synthesis and Adaptive Optics Imagery | efternamn1 = Monnier | förnamn1 = J. D. | efternamn2 = Tuthill | förnamn2 = P. | efternamn3 = Lopez | förnamn3 = GB | display-authors = 3 | år = 1999 | efternamn4 = Cruzalebes | förnamn4 = P. | efternamn5 = Danchi | förnamn5 = W. C. | efternamn6 = Haniff | förnamn6 = C. A. | tidskrift = [[The Astrophysical Journal]] | volym = 512 | nummer = 1 | sida = 351 | doi = 10.1086/306761 | bibcode = 1999ApJ...512..351M | arxiv = astro-ph/9810024}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 500&nbsp;000{{anmärkning|name=prob}}
| Jorden kommer troligen att ha träffats av en [[meteorit]] på ungefär 1&nbsp;km i diameter, [[Asteroidförsvar|förutsatt att det inte gått att avstyra]].<ref name="Bostrom 2002">
{{tidningsref | efternamn = Bostrom | förnamn = Nick | författarlänk = Nick Bostrom | datum = mars 2002 | rubrik = Existential Risks: Analyzing Human Extinction Scenarios and Related Hazards | tidskrift = Journal of Evolution and Technology | volym = 9 | nummer = 1 | url = http://www.nickbostrom.com/existential/risks.html| hämtdatum=10 september 2012}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 500&nbsp;000
| Det svårforcerade landskapet i [[Badlands nationalpark]] i South Dakota kommer att ha eroderats bort helt och hållet.<ref>{{webbref|titel=Badlands National Park - Nature & Science - Geologic Formations|url=http://www.nps.gov/badl/naturescience/geologicformations.htm}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 950&nbsp;000
|[[Barringerkratern]], en massiv [[nedslagskrater]] i Arizona, och den "nyaste" av sitt slag, kommer att ha eroderts bort helt och hållet.<ref>{{bokref|efternamn=Landstreet|förnamn=John D.|titel=Physical Processes in the Solar System: An introduction to the physics of asteroids, comets, moons and planets|år=2003|utgivare=Keenan & Darlington|pages=121}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 1 miljon{{anmärkning|name=prob}}
| Jorden kommer troligen ha genomgått ett [[supervulkan]]iskt utbrott med en eruption som är stor nog att eruptera 3,200&nbsp;km<sup>3</sup> med magma; en händelse som är jämförbar med [[Tobakatastrofen|Tobasuperutbrottet]] för 75&nbsp;000 år sedan.<ref name="toba">
{{webbref | titel = Super-eruptions: Global effects and future threats | utgivare = The Geological Society | url = https://www.geolsoc.org.uk/Education-and-Careers/Resources/Papers-and-Reports/~/media/shared/documents/education%20and%20careers/Super_eruptions.ashx | hämtdatum =25 maj 2012}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 1 miljon{{anmärkning|name=prob}}
| Den mest avlägsna uppskattade tidpunkten då den [[röd superjätte|röda superjättestjärnan]] [[Betelgeuse]] exploderar i en [[supernova]]. Explosionen beräknas kunna ses även i dagsljus.<ref name="beteldeath">
{{webbref | titel = Sharpest Views of Betelgeuse Reveal How Supergiant Stars Lose Mass | datum = 29 juli 2009 | verk = Press Releases | utgivare = [[European Southern Observatory]] | url = http://www.eso.org/public/news/eso0927/ | hämtdatum =6 september 2010}}</ref><ref name="betel">
{{webbref |titel=Betelgeuse will explode someday | utgivare=EarthSky Communications, Inc | författare=Sessions, Larry | datum =29 juli 2009 |url=http://earthsky.org/brightest-stars/betelgeuse-will-explode-someday | hämtdatum=16 november 2010}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 1,4 miljoner
| Stjärnan [[Gliese 710]] kommer att passera så nära som 1,1&nbsp;ljusår till solen innan den förflyttar sig bort. Detta kan gravitationellt [[Perturbation (astronomi)|perturbera]] medlemmar i [[Oorts kometmoln]], en gloria av iskroppar som kretsar vid utkanten av solsystemet, vilket kommer att öka [[sannolikhet]]en för kometer i det inre av solsystemet.<ref name="gliese">
{{tidningsref | efternamn = Bobylev | förnamn = Vadim V. | datum= Mars 2010 | rubrik = Searching for Stars Closely Encountering with the Solar System | tidskrift = [[Astronomy Letters]] | volym = 36 | nummer = 3 | sida = 220–226 | doi = 10.1134/S1063773710030060 |url=https://arxiv.org/abs/1003.2160 | bibcode = 2010AstL...36..220B}}</ref>
|-
| style="background: #CEFF00;" | [[Fil:Butterfly icon (Noun Project).svg|16px|alt=Biologi|Biologi]]
| 2 miljoner
| Uppskattad tid som krävs för [[korallrev]]sekosystem att fysiskt återbyggas och återhämtas biologiskt från den nuvarande [[havsförsurning]]en orsakad av mänskligheten.<ref>{{bokref|efternamn=Goldstein|förnamn=Natalie|titel=Global Warming|år=2009|utgivare=Infobase Publishing|sida=53}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| +&nbsp;2 miljoner
| [[Grand Canyon]] kommer att erodera vidare och fördjupas något, men i huvudsak vidgas till en bred dalgång kring [[Coloradofloden]].<ref>{{webbref|titel=Grand Canyon - Geologi - A dynamic place|url=http://www.nature.nps.gov/views/layouts/Main.html#/GRCA/geo/dynamic/|verk=Views of the National Parks|utgivare=National Park Service|hämtdatum=2015-03-27|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180721014344/https://www.nature.nps.gov/views/layouts/Main.html#/GRCA/geo/dynamic/|arkivdatum=2018-07-21}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 2,7 miljoner
| Genomsnittlig orbitell halveringstid för aktuella [[Centaur (asteroider)|centaurer]], som är instabila på grund av gravitationsväxelverkan mellan flera av de [[yttre planeterna]].<ref name=Horner2004a>{{tidningsref
  |efternamn1=Horner |förnamn1= J.
  |efternamn2=Evans|förnamn2= N.W.|efternamn3= Bailey|förnamn3= M. E.
  |rubrik=Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics
  |år=2004
  |arxiv=astro-ph/0407400
  |doi=10.1111/j.1365-2966.2004.08240.x
  |journal=[[Monthly Notices of the Royal Astronomical Society]]|volym=354|issue=3|pages=798–810 |bibcode=2004MNRAS.354..798H}}</ref> Se [[Centaur (asteroider)#Notabla centaurer|förutsägelser för notabla centaurer]].
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 8 miljoner
| Månen [[Phobos (måne)|Phobos]] kommer inom 7&nbsp;000&nbsp;km från Mars, [[Roche-gräns]]en, vid vilken punkt tidvattenkrafter kommer att förstöra Phobos och förvandla den till en ring av kringkretsande stoft.<ref name="phobos">
{{webbref | efternamn = Sharma | förnamn = B. K. | titel = Theoretical formulation of the Phobos, moon of Mars, rate of altitudinal loss | år = 2008 | url = https://arxiv.org/abs/0805.1454 | hämtdatum=10 september 2012}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 10 miljoner
| [[Östafrikanska gravsänkesystemet]] som vidgats översvämmas av [[Röda havet]], vilket orsakar att kontinenten [[Afrika]]<ref name="rift">{{webref | titel = Birth of an Ocean: The Evolution of Ethiopia's Afar Depression | efternamn = Haddok | förnamn = Eitan | datum = 29 september 2008 | utgivare = [[Scientific American]] | url = http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=birth-of-an-ocean | hämtdatum = 27 december 2010 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20131224105641/http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=birth-of-an-ocean | arkivdatum = 24 december 2013 }}</ref> och den [[afrikanska kontinentalplattan]] delas i den nyligen formade Nubiska plattan och den Somaliska plattan.
|-
| style="background: #CEFF00;" | [[Fil:Butterfly icon (Noun Project).svg|16px|alt=Biologi|Biologi]]
| 10 miljoner
| Uppskattad tid för full återhämtning av den [[biologisk mångfald|biologiska mångfalden]] efter ett eventuellt [[holocen-utdöendet]], om det skulle vara jämförbart med de fem tidigare [[massutdöende]]na.<ref>{{tidningsref|efternamn1=Kirchner|förnamn1=James W.|efternamn2=Weil|författarlänk1=James Kirchner|förnamn2=Anne|rubrik=Delayed biological recovery from extinctions throughout the fossil record|tidning=Nature|datum=9 mars 2000|volym=404|sida=177–180|url=http://www.nature.com/nature/journal/v404/n6774/abs/404177a0.html|bibcode = 2000Natur.404..177K|doi=10.1038/35004564|issue=6774|pmid=10724168}}</ref>

Även utan massutdöende, kommer de flesta nuvarande arter att ha försvunnit genom [[bakgrundsutdöende]], med många [[klad]]er som gradvis utvecklats till nya former.<ref>{{bokref|efternamn=Wilson|förnamn=Edward O.|titel=The Diversity of Life|år=1999|utgivare=W. W. Norton & Company|page=216}}</ref> (En [[ekologisk kris]] inleds dock utan ett massutdöende som kräver miljoner år av återhämtning.)
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 11 miljoner
| Resterna efter [[Phobos (måne)|Phobos]] träffar ytan på Mars.<ref name="phobos" />
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 50 miljoner
| [[Kalifornien]]s kust börjar att [[Subduktionszon|subdunktera]] ner i [[Aleutergraven]] på grund av dess nordliga rörelse längst [[San Andreasförkastningen]].
<ref name="trench">{{bokref | titel = Essentials of Oceanography | efternamn = Garrison | förnamn = Tom |edition=5 | sida = 62 | utgivare = Brooks/Cole | år = 2009}}</ref>

Afrikas kollision med [[Eurasien]] stänger{{förtydliga|datum=2021-03}} [[Medelhavsland|Medelhavsregionen]] och skapar en bergskedja som blir jämförbar med [[Himalaya]].<ref name="medi">{{webbref | titel = Continents in Collision: Pangea Ultima | utgivare = [[NASA]] | år = 2000 | url = http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2000/ast06oct_1/ | hämtdatum = 29 december 2010 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20120821173013/http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2000/ast06oct_1/ | arkivdatum = 21 augusti 2012 }}</ref>

[[Appalacherna]]s toppar kommer i stort sett att ha eroderats bort.<ref>{{bokref | år =2011 | titel =Geologi | verk =Encyclopedia of Appalachia | utgivare =University of Tennessee Press | url =http://www.encyclopediaofappalachia.com/categori.php?rec=2 }}{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> De vittrar bort med en hastighet av 5,7 [[Bubnoffenhet]]er (1 meter per 1 miljon år). Höjdskillnaderna kommer dock att öka eftersom traktens dalar försvinner med dubbla hastigheten.<ref>{{tidningsref|efternamn=Hancock|förnamn=Gregori|rubrik=Summit erosion rates deduced from 10Be:  Implications for relief production in the central Appalachians|tidning=Geologi|datum=januari 2007|volym=35|nummer=1|doi=10.1130/g23147a.1 |url=http://pages.geo.wvu.edu/~kite/HancockKirwan2007SummitErosion.pdf}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 50–60 miljoner
| De [[kanadensiska Klippiga bergen]] kommer att erodera bort helt, förutsatt att de vittrar med en hastighet av 60 Bubnoff-enheter.<ref>{{bokref|efternamn=Yorath|förnamn=C. J.|titel=Of rocks, mountains and Jasper: a visitor's guide to the Geology of Jasper National Park|år=1995|utgivare=Dundurn Press|page=30}}</ref> (De södra delarna av [[Klippiga bergen]] i USA eroderas bort i en något lägre takt.<ref>{{tidskriftsref |efternamn=Dethier |förnamn=David P. |författare2=Ouimet, W. |författare3=Bierman, P. R. |författare4=Rood, D. H. |författare5=Balco, G. |rubrik=Basins and bedrock: Spatial variation in 10Be erosion rates and increasing relief in the southern Rocky Mountains, USA |tidskrift=Geology |år=2014 |volym=42 |nummer=2 |sid=167–170 |url=http://noblegas.berkeley.edu/~balcs/pubs/Dethier_2014_Geology.pdf |bibcode=2014Geo....42..167D |doi=10.1130/G34922.1 |hämtdatum=22 maj 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181223151250/http://noblegas.berkeley.edu/~balcs/pubs/Dethier_2014_Geology.pdf |arkivdatum=2018-12-23}}</ref>)
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 50–400 miljoner
| Uppskattad tid för jorden att återfylla sina källor av [[fossila bränslen]].<ref>{{bokref|editor-last=Pimentel|editor-first=David|efternamn=Patzek|förnamn=Tad W.|titel=Biofuels, Solar and Wind as Renewable energi Systems: Benefits and Risks|kapitel=Can the Earth Deliver the Biomass-for-Fuel we Demand?|author-link1=Tad Patzek|år=2008|utgivare=Springer}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 80 miljoner
| [[Hawaii (ö)|Hawaii]] blir den sista av de nuvarande [[Hawaiiöarna]] att sjunka under havsytan.<ref>{{tidningsref|efternamn=Perlman|förnamn=David|rubrik=Kiss that Hawaiian timeshare goodbye / Islands will sink in 80 million years|url=http://www.sfgate.com/news/article/Kiss-that-Hawaiian-timeshare-goodbye-Islands-2468202.php|tidning=San Francisco Chronicle|datum=14 oktober 2006}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 100 miljoner{{anmärkning|name=prob}}
| Jorden kommer troligen att ha träffats av en meteorit i samma storleksordning som den som utlöste [[Krita–tertiär-gränsen|krita–tertiär-utdöendet]] för 65 miljoner år sedan, [[Asteroidförsvar|om det inte kan undvikas]].<ref name="kpg1">{{webbref | titel = Meteorites, Impacts, and Mass Extinction | efternamn = Nelson | förnamn = Stephen A. | utgivare = [[Tulane University]] | url = http://www.tulane.edu/~sanelson/geol204/impacts.htm | hämtdatum =13 januari 2011}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 100 miljoner
| Bortre uppskattning av hur länge [[Saturnus ringar]] kommer att existera i sin nuvarande form.<ref>{{bokref|efternamn=Lang|förnamn=Kenneth R.|titel=The Cambridge Guide to the Solar System|år=2003|utgivare=Cambridge University Press|sida=328–329}}</ref>
|-
| style="background: #e0ffff;" | [[Fil:Pi-CM.svg|16px|alt=Matematik|Matematik]]
| 230 miljoner
| Förutsägelser om planeternas banor blir omöjliga efter denna tid på grund av begränsningar i [[Lyapunovtid]].<ref name="hayes07">{{tidningsref |författare=Hayes, Wayne B. |rubrik=Is the Outer Solar System Chaotic? |tidskrift=Nature Physics |url=https://arxiv.org/abs/astro-ph/0702179 |år=2007 |volym=3 |nummer=10 |sida=689–691 |doi=10.1038/nphys728 |bibcode=2007NatPh...3..689H}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 240 miljoner
| Från vår nuvarande position kommer [[solsystemet]] att ha fullbordat [[Galaktiskt år|ett helt varv]] runt [[Vintergatans centrum]]<ref name="galyear">{{webbref | titel = Period of the Sun's Orbit Around the Galaxy (Cosmic Year) | förnamn = Stacy | efternamn = Leong | url = http://hypertextbook.com/facts/2002/StacyLeong.shtml | år = 2002 | verk = The Physics Factbook | hämtdatum =2 April 2007}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 250 miljoner
| Alla kontinenter på jorden kan gå samman till en [[superkontinent]]. Tre potentiella dispositioner av konfigurationen kallas för [[Amasien]], [[Novopangaea]] och [[Pangea Ultima]].<ref name="scotese">{{webbref | url = http://www.scotese.com/newpage11.htm| efternamn = Scotese | förnamn = Christopher R. | titel = Pangea Ultima will form 250 million years in the Future | verk = Paleomap Project | hämtdatum =13 mars 2006}}</ref><ref name="Williams Nield 2007">{{tidningsref|efternamn1=Williams |förnamn1=Caroline |efternamn2=Nield |förnamn2=Ted |rubrik=Pangaea, the comeback |verk=New Scientist |datum=20 oktober 2007 |url=http://www.science.org.au/nova/newscientist/104ns_011.htm |hämtdatum=2 januari 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080413162401/http://www.science.org.au/nova/newscientist/104ns_011.htm |arkivdatum=13 april 2008 }}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 400–500 miljoner
| Superkontinenten (Pangaea Ultima, Novopangaea eller Amasien) kommer troligen att ha brutits upp.<ref name="Williams Nield 2007" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 500–600 miljoner{{anmärkning|name=prob}}
| Uppskattad tid tills en [[gammablixt]], eller massiv, hyperenergisk supernova, ägt rum inom 6&nbsp;500 ljusår från jorden; nära nog för att dess strålar ska påverka jordens [[ozonlager]] med potentialen att utlösa ett [[massutdöende]], förutsatt att hypotesen om att en tidigare sådan explosion orsakade [[Ordovicium–silur-utdöendet]] stämmer. Supernovan skulle dock behöva vara exakt orienterad i förhållande till jorden för att ha denna negativ effekt.<ref name="natgeo">{{webbref|titel=Gamma-Ray Burst Caused Mass Extinction?| författare= Minard, Anne| utgivare= National Geographic News| år=2009|url=http://news.nationalgeographic.com/news/2009/04/090403-gamma-ray-extinction.html| hämtdatum=2012-08-27}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 600 miljoner
| [[Tidvattenkrafter]]na flyttar [[månen]] tillräckligt långt från jorden att [[Solförmörkelse#Total solförmörkelse|totala solförmörkelser]] inte längre är möjliga.<ref name="600mil">{{webbref|url=http://sunearthday.nasa.gov/2006/faq.php |titel=Questions Frequently Asked by the Public About Eclipses |utgivare=[[NASA]] |hämtdatum=7 mars 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100312030853/http://sunearthday.nasa.gov/2006/faq.php |arkivdatum=12 mars 2010 }}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 600 miljoner
| Solens ökande luminositet börjar att störa [[karbonat–silikat-cykeln]]. Den högre ljusstyrkan ökar [[vittring]]en av stenar som stänger inne [[koldioxid]] i marken som karbonat. Medan vatten dunstar från jordens yta, hårdnar sten, vilket orsakar [[plattektonik]]en att saktas och till slut avstanna. Utan vulkaner som kan återvinna koldioxid till jordens atmosfär, börjar koldioxidhalterna att sjunka..<ref name=swansong>{{tidskriftsref |rubrik=Swansong Biospheres: Refuges for life and novel microbial biospheres on terrestrial planets near the end of their habitable lifetimes |tidskrift=International Journal of Astrobiology |volym=12 |nummer=2 |sid=99 |författare=O'Malley-James, Jack T. |författare2=Greaves, Jane S. |författare3=Raven, John A. |författare4=Cockell, Charles S. |år=2012 |url=https://arxiv.org/abs/1210.5721 |bibcode=2013IJAsB..12...99O |doi=10.1017/S147355041200047X}}</ref> Vid den här tidpunkten kommer koldioxidhalterna falla till punkten där [[C3-växter|C3-fotosyntes]] inte längre är möjlig. Alla växter som använder C3-fotosyntes (≈&nbsp;99&nbsp;procent av dagens arter) kommer att dö.<ref name="Heath Doyle 2009">{{webbref |efternamn1=Heath |förnamn1=Martin J. |efternamn2=Doyle |förnamn2=Laurance R. |titel=Circumstellar Habitable Zones to Ecodynamic Domains: A Preliminary Review and Suggested Future Directions |url=https://arxiv.org/abs/0912.2482 |år=2009}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 800 miljoner
| Koldioxidhalterna faller till punkten där [[C4-växter|C4-fotosyntes]] inte längre är möjlig.<ref name="Heath Doyle 2009" /> Fritt syre och ozon försvinner från atmosfären. Multicellulärt liv dör ut.<ref name="bd2_6_1665">{{tidningsref | efternamn1 = Franck | förnamn1 = S. | efternamn2 = Bounama | förnamn2 = C. | efternamn3 = Von Bloh | förnamn3 = W. | rubrik = Causes and timing of future biosphere extinction | tidskrift = Biogeosciences Discussions | volym = 2 | nummer = 6 | sida = 1665–1679 | datum= november 2005 | bibcode = 2005BGD.....2.1665F | url = http://biogeosciences-discuss.net/2/1665/2005/bgd-2-1665-2005.pdf | hämtdatum =19 oktober 2011 | doi = 10.5194/bgd-2-1665-2005}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 1 miljard
| Solens luminositet har ökat med 10&nbsp;procent, vilket orsakar att jordens yttemperaturer når ett genomsnitt av ≈&nbsp;320&nbsp;[[Kelvin|K]] (47&nbsp;°C, 116&nbsp;[[Grad Fahrenheit|°F]]). Atmosfären kommer att bli ett "fuktigt växthus", vilket resulterar i att haven snabbt torkar ut.<ref name="mnras386_1">{{tidningsref | efternamn1 = Schröder | förnamn1 = K.-P. | efternamn2 = Connon Smith | förnamn2 = Robert | rubrik = Distant future of the Sun and Earth revisited | tidskrift = [[Monthly Notices of the Royal Astronomical Society]] | volym = 386 | nummer = 1 | datum = 1 maj 2008 | sida = 155–163 | doi = 10.1111/j.1365-2966.2008.13022.x | bibcode = 2008MNRAS.386..155S|arxiv = 0801.4031 }}</ref> Fickor av vatten kan fortfarande existera vid polerna, vilket möjliggör boningar för enkelt liv.<ref name="abode">{{bokref | efternamn1 = Brownlee | förnamn1 = Donald E. | år = 2010 | chapter = Planetary habitability on astronomical time scales | titel = Heliophysics: Evolving Solar Activity and the Climates of Space and Earth | editor1-first = Carolus J. | editor1-last = Schrijver | editor2-first = George L. | editor2-last = Siscoe | chapterurl = http://books.google.com/books?id=M8NwTYEl0ngC&pg=PA79 | utgivare = Cambridge University Press | isbn = 978-0-521-11294-9}}</ref><ref name="pressure">{{tidningsref | författare = Li King-Fai | författare2 = Pahlevan, Kaveh | författare3 = Kirschvink, Joseph L. | författare4 = Yung, Luk L. | år = 2009 | rubrik = Atmospheric pressure as a natural climate regulator for a terrestrial planet with a biosphere | tidskrift = Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America | volym = 106 | number = 24 | doi = 10.1073/pnas.0809436106|bibcode = 2009PNAS..106.9576L | pmid=19487662 | pmc=2701016}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 1,3 miljarder
| Det [[Eukaryoter|eukaryotiska]] livet dör ut på grund av koldioxidbrist. Enbart [[prokaryoter]] återstår.<ref name="bd2_6_1665" />
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 1,5–1,6 miljarder
| Solens ökande luminositet orsakar att den cirkumstellära [[Beboelig zon|beboeliga zonen]] förflyttar sig utåt; när [[koldioxid]]en ökar i [[Mars (planet)|Mars]] atmosfär, ökar också dess temperatur till nivåer som liknar de som jorden hade under [[istiden]].<ref name="bd2_6_1665" /><ref name="mars">
{{bokref | titel = Mars: A Warmer, Wetter Planet | författare = Kargel, Jeffrey Stuart | url = http://books.google.com/?id=0QY0U6qJKFUC&pg=PA509&lpg=PA509&dq=mars+future+%22billion+years%22+sun | sida = 509 | isbn = 978-1-85233-568-7 | år = 2004 | utgivare = Springer | hämtdatum =29 oktober 2007}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 2,3 miljarder
| [[Jordens kärna|Jordens yttre kärna]] har stelnat, om den inre kärnan fortsätter att växa i nuvarande takt (1&nbsp;mm per år).<ref name="ng4_264">{{tidningsref | rubrik = Reconciling the Hemispherical Structure of Earth's Inner Core With its Super-Rotation | efternamn1 = Waszek | förnamn1 = Lauren | efternamn2 = Irving | förnamn2 = Jessica | efternamn3 = Deuss | förnamn3 = Arwen | datum = 20 februari 2011 | tidskrift = Nature Geoscience | volym = 4 | nummer = 4 | sida = 264–267 | bibcode = 2011NatGe...4..264W | doi = 10.1038/ngeo1083}}</ref><ref name="compo">{{tidningsref | rubrik = Compositional Model for the Earth's Core | efternamn = McDonough | förnamn = W. F. | år = 2004 | tidskrift = Treatise on Geochemistry | volym = 2 | sida = 547–568 | doi = 10.1016/B0-08-043751-6/02015-6 | bibcode = 2003TrGeo...2..547M | isbn = 978-0-08-043751-4}}</ref> Utan dess flytande yttre kärna förstörs [[jordens magnetfält]],<ref name="magnet">{{tidningsref | efternamn1 = Luhmann | förnamn1 = J. G. | efternamn2 = Johnson | förnamn2 = R. E. | efternamn3 = Zhang | förnamn3 = M. H. G. | rubrik = Evolutionary impact of sputtering of the Martian atmosphere by O<sup>+</sup> pickup ions | tidskrift = [[Geophysical Research Letters]] | volym = 19 | nummer = 21 | sida = 2151–2154 | år = 1992 | bibcode = 1992GeoRL..19.2151L | doi = 10.1029/92GL02485}}</ref> och laddade partiklar som härrör från [[solen]] reducerar kraftigt gradvis atmosfären.<ref>{{tidningsref |rubrik=Solar wind hammers the ozone layer |författare=Quirin Shlermeler |tidning=Nature news |datum=3 mars 2005 | doi=10.1038/news050228-12  |ref=harv}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 2,8 miljarder
| Jordens yttemperatur når till och med vid polerna ett genomsnitt på ≈&nbsp;420&nbsp;K (147&nbsp;°C, 296&nbsp;°F). Vid denna tidpunkt kommer livet på jorden, som nu är reducerat till encelliga kolonier i enskilda, spridda mikromiljöer såsom högt belägna sjöar eller underjordiska grottor, helt och hållet att dö ut.<ref name=swansong/><ref name="global1">
{{bokref | titel = Global Catastrophic Risks | editor1-last = Bostrom | editor1-first = Nick | editor2-last = Cirkovic | editor2-first = Milan M. | efternamn = Adams | förnamn = Fred C. | chapter = Long-term astrophysicial processes | sida = 33–47 | utgivare = Oxford University Press | år = 2008}}</ref>{{anmärkning|Det är ungefär 1 chans på 100&nbsp;000 att jorden kan skjutas ut i interstellär rymd på grund av ett stellärt möte innan denna tidpunkt, och 1 chans på 3 miljoner att jorden sedan kommer att fångas in av en annan stjärna. Om detta skulle hända, skulle livet, förutsatt att det överlevt den interstellära resan, potentiellt kunna överleva längre.}}
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 3 miljarder
| [[Median]]punkt då månens ökande avstånd från jorden minskar dess stabiliserande effekt på jordens [[axellutning]]. Det leder till att jordens [[polvandring]] blir kaotisk och extrem.<ref name="wander">{{tidningsref | rubrik = On the Long Term Evolution of the Spin of the Earth | efternamn1 = Neron de Surgey | förnamn1 = O. | efternamn2 = Laskar | förnamn2 = J. | år = 1996 | tidskrift = Astronomie et Systemes Dynamiques, Bureau des Longitudes | volym = 318 | sida = 975| bibcode = 1997A&A...318..975N}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 3,3 miljarder
| 1 procents chans att [[Merkurius]] omloppsbana blivit så [[Excentricitet (astronomi)|excentrisk]] att planeten kolliderar med [[Venus]], vilket skapar kaos i det inre solsystemet och möjligen leder till en planetär kollision med jorden.<ref name="chaos">{{tidningsref | rubrik = Study: Earth May Collide With Another Planet | utgivare = [[Fox News Channel]] | url = http://www.foxnews.com/story/0,2933,525706,00.html | datum = 11 juni 2009 | hämtdatum = 8 september 2011 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20121104012159/http://www.foxnews.com/story/0,2933,525706,00.html | arkivdatum = 2012-11-04 }}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| 3,5 miljarder
| Ytförhållandena på jorden blir jämförbara dem på Venus idag.<ref name="venus">{{tidningsref | rubrik = Science: Fiery Future for Planet Earth | författare = Hecht, Jeff | verk = New Scientist (prenumeration krävs)| url = http://www.newscientist.com/article/mg14219191.900-science-fiery-future-for-planet-earth-.html | datum = 2 april 1994 | nummer = 1919 | sida = 14 | hämtdatum =29 oktober 2007}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 3,6 miljarder
| [[Neptunus]] måne [[Triton (måne)|Triton]] faller genom planetens [[Roche-gräns]] och blir eventuellt ett [[Planetarisk ring|planetringssystem]] liknande Saturnus.<ref name="triton">{{tidningsref | rubrik = Tidal Evolution in the Neptune-Triton System | efternamn1 = Chyba | förnamn1 = C. F. | efternamn2 = Jankowski | förnamn2 = D. G. | efternamn3 = Nicholson | förnamn3 = P. D. | år = 1989 | tidskrift = [[Astronomy and Astrophysics]] | volym = 219 | sida = 23 | bibcode = 1989A&A...219L..23C}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 4 miljarder
| Medianpunkt då [[Andromedagalaxen]] kommer att ha [[Kollisionen mellan Andromeda och Vintergatan|kolliderat]] med [[Vintergatan]], som därmed slås samman till galaxen "[[Milkomeda]]".<ref name="cox">{{tidningsref | rubrik = The Collision Between The Milky Way And Andromeda | författare = Cox, J. T. | författare2 = Loeb, Abraham | tidskrift = Monthly Notices of the Royal Astronomical Society | år = 2007 | doi = 10.1111/j.1365-2966.2008.13048.x | volym = 386 | nummer = 1 | sida = 461 | bibcode = 2008MNRAS.tmp..333C | arxiv = 0705.1170}}</ref> Planeterna i solsystemet förväntas bli relativt opåverkade av denna kollision.<ref>{{webbref|url=http://www.nasa.gov/mission_pages/hubble/science/milky-way-collide.html |författare=NASA|titel=NASA's Hubble Shows Milky Way is Destined for Head-On Collision | verk=NASA |datum=2012-05-31 |hämtdatum=2012-10-13}}</ref><ref>{{tidningsref|efternamn=Dowd|förnamn=Maureen|rubrik=Andromeda Is Coming!|url=http://www.nytimes.com/2012/05/30/opinion/dowd-andromeda-is-coming.html|hämtdatum=9 januari 2014|tidning=New York Times|datum=29 maj 2012|citat=[NASA's David Morrison] explained that the Andromeda-Milky Way collision would just be two great big fuzzy balls of stars och mostly empty space passing through each other harmlessly over the course of millions of years.}}</ref><ref name="milk">{{tidningsref|rubrik=Colliding molecular clouds in head-on galaxy collisions |efternamn1=Braine |förnamn1=J. |efternamn2=Lisenfeld |förnamn2=U. |efternamn3=Duc |förnamn3=P. A. |display-authors=3 |efternamn4=Brinks |förnamn4=E. |efternamn5=Charmandaris |förnamn5=V. |efternamn6=Leon |förnamn6=S. |tidskrift=Astronomy and Astrophysics |volym=418 |nummer=2 |sida=419–428 |år=2004 |doi=10.1051/0004-6361:20035732 |url=http://www.aanda.org/index.php?option=article&access=doi&doi=10.1051/0004-6361:20035732 |hämtdatum=2 April 2008 |bibcode=2004A&A...418..419B |arxiv=astro-ph/0402148 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081209003316/http://www.aanda.org/index.php?option=article&access=doi&doi=10.1051%2F0004-6361%3A20035732 |arkivdatum= 9 december 2008 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 5 miljarder
| Med vätgastillförseln uttömd i sin kärna lämnar solen [[huvudserien]] och börjar [[Stjärnutveckling|utvecklas]] till en [[röd jätte]].<ref name="Schroder 2008">
{{tidningsref | efternamn1 = Schroder | förnamn1 = K. P. | efternamn2 = Connon Smith | förnamn2 = Robert | år = 2008 | rubrik = Distant Future of the Sun and Earth Revisited | tidskrift = Monthly Notices of the Royal Astronomical Society | volym = 386 | nummer = 1 | sida = 155–163 | bibcode = 2008MNRAS.386..155S | doi = 10.1111/j.1365-2966.2008.13022.x|arxiv = 0801.4031 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 7,5 miljarder
| Jorden och Mars kan bli [[Bunden rotation|bundna]] av [[tidvattenkrafter]] med den expanderande solen.<ref name="mars" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 7,59 miljarder
| Jorden och månen blir troligen förstörda genom att falla in i solen, strax innan solen når toppen av sin [[röd jätte]]-fas och sin maximala radie av 256 gånger det nuvarande värdet.<ref name="Schroder 2008" />{{anmärkning|Detta har länge varit en krånglig fråga; se avhandlingen av Rybicki, K. R. och Denis, C, som publicerades 2001. Men enligt de senaste beräkningarna kommer detta att inträffa med en väldigt hög grad av säkerhet.}} Innan den slutliga kollisionen faller månen möjligen innanför jordens [[Roche-gräns]] och bryts sönder till en ring av materia, varav det mesta regnar ner på jorden.<ref name="powell2007">{{webbref | förnamn1=David | efternamn1=Powell | datum=22 januari 2007 | titel=Earth's Moon Destined to Disintegrate | verk=Space.com | utgivare=Tech Media Network | url=http://www.space.com/scienceastronomy/070122_temporary_moon.html | hämtdatum=2010-06-01}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 7,9 miljarder
| Solen når toppen av sin röd jätte-fas i [[Hertzsprung–Russell-diagram]]met och uppnår sin maximala radie av 256 gånger sin nuvarande storlek.<ref name="Rybicki2001">{{tidningsref | författare = Rybicki, K. R. | författare2 = Denis, C. | rubrik = On the Final Destiny of the Earth and the Solar System | tidskrift = Icarus | volym = 151 | nummer = 1 | sida = 130–137 | år = 2001 | doi = 10.1006/icar.2001.6591 | bibcode = 2001Icar..151..130R}}</ref> Detta leder till att [[Merkurius]], [[Venus]], jorden (mycket sannolikt) och Mars (sannolikt) förstörs.<ref name="Schroder 2008" />

Vid denna tidpunkt är det möjligt att [[Saturnus]] måne [[Titan (måne)|Titan]] skulle kunna nå yttemperaturer som är gynnsamma för liv.<ref name="Titan">{{tidningsref | rubrik = Titan under a red giant sun: A new kind of "habitable" moon | författare = Lorenz, Ralph D. | författare2 = Lunine, Jonathan I. | författare3 = McKay, Christopher P. | tidskrift = Geophysical Research Letters | år = 1997 | volym = 24 | sida = 2905–8 | url = http://www.lpl.arizona.edu/~rlorenz/redgiant.pdf | hämtdatum = 21 mars 2008 | format = PDF | doi = 10.1029/97GL52843 | pmid = 11542268 | nummer = 22 | bibcode = 1997GeoRL..24.2905L | arkivurl = https://web.archive.org/web/20110724173621/http://www.lpl.arizona.edu/~rlorenz/redgiant.pdf | arkivdatum = 24 juli 2011 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 8 miljarder
| Solen blir en kol-syre-[[vit dvärg]] med omkring 54,05&nbsp;procent av sin nuvarande massa.<ref name="Schroder 2008" /><ref name="nebula">{{webbref | författare = Balick, Bruce | titel = Planetary Nebulae and the Future of the Solar System | utgivare = University of Washington | url = http://www.astro.washington.edu/balick/WFPC2/ | hämtdatum = 23 juni 2006 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20081219010229/http://www.astro.washington.edu/balick/WFPC2/ | arkivdatum = 19 december 2008 }}</ref><ref name="apj676_1_594">{{tidningsref | display-authors=1 | efternamn1 = Kalirai | förnamn1 = Jasonjot S. | efternamn2 = Hansen | förnamn2 = Brad M. S. | efternamn3 = Kelson | förnamn3 = Daniel D. | efternamn4 = Reitzel | förnamn4 = David B. | efternamn5 = Rich | förnamn5 = R. Michael | efternamn6 = Richer | förnamn6 = Harvey B. | rubrik = The Initial-Final Mass Relation: Direct Constraints at the Low-Mass End | tidskrift = The Astrophysical Journal | volym = 676 | nummer = 1 | sida = 594–609 | datum = mars 2008 | doi = 10.1086/527028 | bibcode = 2008ApJ...676..594K|arxiv = 0706.3894 }}</ref>{{anmärkning|Baserat på viktade åtminstone-rutor med bäst överensstämmelse i Kalirai et al (sida 16) med ursprungsmassa som en [[solmassa]].}}
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 22 miljarder
| Slutet på universum i [[Big Rip]]-scenariot, förutsatt en modell av [[mörk energi]] med [[Tillståndsekvation (kosmologi)|w&nbsp;=&nbsp;−1,5]].<ref name="bigrip">{{webbref | titel = Universe May End in a Big Rip | datum = 1 maj 2003 | verk = [[CERN Courier]] | url = http://cerncourier.com/cws/article/cern/28845 | hämtdatum = 22 juli 2011 | arkivdatum = 7 november 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20171107032412/http://cerncourier.com/cws/article/cern/28845 }}</ref> Observationer av [[galaxhop]]ars hastigheter av [[Chandra-teleskopet]] antyder att detta inte kommer att inträffa.<ref name="chand">
{{tidningsref | rubrik = Chandra Cluster Cosmology Project III: Cosmological Parameter Constraints | efternamn1 = Vikhlinin | förnamn1 = A. | efternamn2 = Kravtsov | förnamn2 = A.V. | efternamn3 = Burenin | förnamn3 = R.A. | år = 2009 | display-authors = 3 | efternamn4 = Ebeling | förnamn4 = H. | efternamn5 = Forman | förnamn5 = W. R. | efternamn6 = Hornstrup | förnamn6 = A. | efternamn7 = Jones | förnamn7 = C. | efternamn8 = Murray | förnamn8 = S. S. | efternamn9 = Nagai | förnamn9 = D. | utgivare = [[Astrophysical Journal]] | volym = 692 | sida = 1060 | nummer = 2 | doi = 10.1088/0004-637X/692/2/1060 | bibcode = 2009ApJ...692.1060V | tidskrift = The Astrophysical Journal|arxiv = 0812.2720 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 50 miljarder
| Om jorden och månen inte slukas av solen, kommer de vid denna tidpunkt att ha [[Bunden rotation|bundits samman]], så att de båda enbart visar en sida mot varandra.<ref name="tide1">
{{bokref | titel = Solar System Dynamics | författare = Murray, C.D. | författare2 = Dermott, S.F. | last-författare-amp = yes | utgivare = [[Cambridge University Press]] | år = 1999 | sida = 184 | isbn = 978-0-521-57295-8}}</ref><ref name="tide2">{{bokref | efternamn = Dickinson | förnamn = Terence | författarlänk = Terence Dickinson | titel = From the Big Bang to Planet X | utgivare = [[Camden House]] | år = 1993 | location = Camden East, Ontario | sida = 79–81 | url = | isbn = 978-0-921820-71-0}}</ref> Därefter kommer tidvattenkrafterna från solen att utöva [[rörelsemängdsmoment]] från systemet, vilket orsakar att månens bana förfaller och att jordens rotation ökar.<ref name="canup_righter">
{{bokref | förnamn1 = Robin M. | efternamn1 = Canup | förnamn2 = Kevin | efternamn2 = Righter | titel = Origin of the Earth and Moon | volym = 30 | serie=The University of Arizona space science series | utgivare = University of Arizona Press | år = 2000 | isbn = 978-0-8165-2073-2 | sida = 176–177 | url = http://books.google.com/books?id=8i44zjcKm4EC&pg=PA176}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 100 miljarder
| [[Universums expansion]] orsakar att alla galaxer utanför Vintergatans [[lokala galaxhopen|lokala galaxhop]] försvinner bortom den [[Konform tid|kosmiska ljushorisonten]], och avlägsnar sig från det [[observerbara universum]].<ref name="galaxy">{{tidningsref | rubrik = Cosmology with Hypervelocity Stars | författare = Loeb, Abraham | verk = Harvard University | år = 2011 | arxiv = 1102.0007v2}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 150 miljarder
| Den [[Kosmisk bakgrundsstrålning|kosmiska bakgrundsstrålningen]] kyls ner från sin nuvarande temperatur på ≈&nbsp;2,7&nbsp;K till 0,3&nbsp;K, vilket gör den i huvudsak omöjlig att upptäcka med dagens teknik.<ref name="temp">{{bokref | efternamn = Chown | förnamn = Marcus | titel = Afterglow of Creation | utgivare = University Science Books | år = 1996 | sida = 210 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 450 miljarder
| Mediantidpunkten vid vilken de ≈&nbsp;47&nbsp;galaxerna<ref name="messier">{{webbref | titel = The Local Group of Galaxies | url = http://messier.seds.org/more/local.html | utgivare = Students for the Exploration and Development of Space | verk = University of Arizona | hämtdatum =2 oktober 2009}}</ref> i den [[lokala galaxhopen]] smälter samman till en enda stor galax.<ref name="dying" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 800&nbsp;miljarder
| Förväntad tidpunkt då nettoljusemission från den kombinerade Milkomedagalaxen börjar avta eftersom de [[röd dvärg|röda dvärgstjärnorna]] passerat sitt [[blå dvärg|blå dvärgstadium]] med den starkaste luminositeten.<ref name="bluedwarf">{{tidningsref | efternamn1 = Adams | förnamn1 = F. C. | efternamn2 = Graves | förnamn2 = G. J. M. | efternamn3 = Laughlin | förnamn3 = G. | chapter = Red Dwarfs and the End of the Main Sequence | rubrik = Gravitational Collapse: From Massive Stars to Planets. / First Astrophysics meeting of the Observatorio Astronomico Nacional. / A meeting to celebrate Peter Bodenheimer for his outstanding contributions to Astrophysics | editor1-first = G. | editor1-last = García-Segura | editor2-first = G. | editor2-last = Tenorio-Tagle | editor3-first = J. | editor3-last = Franco | editor4-first = H. W. | editor4-last = Yorke | tidskrift = Revista Mexicana de Astronomía y Astrofísica (Serie de Conferencias) | volym = 22 | sida = 46–49 | datum= december 2004 | bibcode = 2004RMxAC..22...46A}} Se Fig. 3.</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10<sup>12</sup> (1&nbsp;biljon)
| Låg uppskattning av hur länge det dröjer tills [[Stjärnbildning|stjärnor inte längre bildas]] i galaxer eftersom galaxerna har tömts på de gasmoln de behöver för att bilda stjärnor.<ref name="dying" />

Universums expansion, förutsatt en konstant densitet av [[mörk energi]], multiplicerar våglängden på den kosmiska bakgrundsstrålningen med 10<sup>29</sup>, vilket är mer än horisonten för det kosmiska ljuset och gör dess bevis för [[Big Bang]] oupptäckbara. Det kan dock fortfarande vara möjligt att bestämma universums expansion genom studiet av [[Hypersnabb stjärna|hypersnabba stjärnor]].<ref name="galaxy" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 3&nbsp;×&nbsp;10<sup>13</sup> (30&nbsp;biljoner)
| Uppskattad tid för stjärnor att genomgå ett nära möte med en annan stjärna i det lokala stellära grannskapet. Närhelst två stjärnor (eller stellära kvarlevor) passerar nära varandra kan banorna hos deras planeter störas, vilket potentiellt kan skjuta ut dem från systemet helt och hållet. Ju närmare en planets bana är dess stjärna, desto längre tar det i genomsnitt innan den blir utskjuten på detta sätt, eftersom gravitationen binder den starkare.<ref name="strip">{{bokref | författare = Tayler, Roger John | år = 1993 | titel = Galaxies, Structure and Evolution|edition=2 | utgivare = Cambridge University Press | sida = 92 | isbn = 978-0-521-36710-3
}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10<sup>14</sup> (100&nbsp;biljoner)
| En grov uppskattning av när stjärnor slutar bildas i galaxer.<ref name="dying" /> Detta utgör övergången från [[Big_Chill#Den_Stjärnrika_Eran_.28Stelliferous_Era.29|den stjärnrika eran]] till [[Big_Chill#Förfallets_Era_.28Degeneration_Era.29|förfallets era]]; utan fritt väte att bilda nya stjärnor, kommer alla kvarvarande stjärnor långsamt uttömma sitt bränsle och dö.<ref name="five ages" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 1,1–1,2&nbsp;×&nbsp;10<sup>14</sup> (110–120&nbsp;biljoner)
| Tidpunkt när alla stjärnor i universum har uttömt sitt bränsle (de längst levande stjärnorna, [[röd dvärg|röda dvärgstjärnor]] med låg massa, har livslängder på omkring 10–20 biljoner år).<ref name="dying" /> Efter denna tidpunkt är de stjärnrester som kvarstår [[Kompakt objekt|kompakta objekt]] ([[vit dvärg|vita dvärgar]], [[neutronstjärna|neutronstjärnor]] och [[svart hål|svarta hål]]). [[Brun dvärg|Bruna dvärgar]] finns också kvar.

Kollisioner mellan bruna dvärgar kommer att skapa ett fåtal nya röda dvärgar: i genomsnitt kommer ungefär 100 stjärnor att lysa i galaxen. Kollisioner mellan stjärnrester kommer att skapa en och annan [[supernova]].<ref name="dying" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10<sup>15</sup> (1&nbsp;biljard)
| Uppskattad tid tills nära möten mellan stjärnor lösgör alla planeter i solsystem (inklusive vårt [[solsystemet|solsystem]]) från sina banor.<ref name="dying" />

Vid denna tidpunkt kommer solen att ha kylts ner till fem grader ovanför [[absoluta nollpunkten]].<ref name="five degs">{{bokref | titel = The Anthropic Cosmological Principle | efternamn1 = Barrow | förnamn1 = John D. | författare1-link = John D. Barrow | efternamn2 = Tipler | förnamn2 = Frank J.| författare2-link = Frank J. Tipler | others= foreword by [[John Archibald Wheeler|John A. Wheeler]] | isbn = 978-0-19-282147-8 | id = [http://lccn.loc.gov/87028148 LC 87-28148] | url = http://books.google.com/books?id=uSykSbXklWEC&printsec=frontcover | hämtdatum =31 december 2009 | datum = 19 maj 1988 | utgivare = Oxford University Press | location = Oxford}}</ref>
|-
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10<sup>19</sup>–10<sup>20</sup> (10–100&nbsp;triljoner)
| Uppskattad tid tills 90–99&nbsp;procent av alla [[brun dvärg|bruna dvärgar]] och [[kompakt objekt|stjärnrester]] (inklusive [[solen]]) skjutits ut från galaxerna. När två objekt passerar tillräckligt nära varandra, utbyter de energi, och objektet med lägre massa tenderar att få energi. Genom upprepade möten kan objekten med lägre massa på detta sätt skjutas ut från sina galaxer. Denna process orsakar så småningom att galaxerna skjuter ut majoriteten av sina bruna dvärgar och stjärnrester.<ref name="dying" /><ref name="five ages pp85–87">{{bokref | efternamn1 = Adams | förnamn1 = Fred | efternamn2 = Laughlin | förnamn2 = Greg | år = 1999 | titel = The Five Ages of the Universe | utgivare = The Free Press | location = New York | sida = 85–87 | isbn = 978-0-684-85422-9}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10<sup>20</sup> (100&nbsp;triljoner)
| Uppskattad tid tills [[jorden]] kolliderar med den [[Svart dvärg|svarta dvärgen]] [[solen]] på grund av den minskande banan via utstrålning av [[gravitationsvåg]]or,<ref name="dyson">{{tidningsref | rubrik = Time Without End: Physics and Biology in an Open Universe | författare = Dyson, Freeman J. | tidskrift = Reviews of Modern Physics (subscription required) | volym = 51 | nummer = 3 | sida = 447 | år = 1979 | url = http://rmp.aps.org/abstract/RMP/v51/i3/p447_1 | hämtdatum =5 juli 2008 | doi = 10.1103/RevModPhys.51.447 | bibcode = 1979RvMP...51..447D}}</ref> om jorden inte har skjutits ut från sin bana av ett möte med en stjärna eller slukats av solen under dess röda jättefas.<ref name="dyson" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10<sup>30</sup>
| Uppskattad tid tills de stjärnor som inte har skjutits ut från galaxerna (1–10&nbsp;procent) faller in i galaxernas centrala [[supermassiva svarta hål]]. Vid denna punkt, då [[Dubbelstjärna|dubbelstjärnor]] har fallit in i varandra, och planeter in i sina stjärnor, via utstrålning av gravitationsvågor, är de enda objekt som återstår i universum rester av stjärnor, bruna dvärgar, utskjutna planeter och svarta hål.<ref name="dying"/>
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 2&nbsp;×&nbsp;10<sup>36</sup>
| Uppskattad tid för alla nukleoner i det observerbara universum att sönderfalla, om [[Protonsönderfall|protoners sönderfall]] antar dess minsta möjliga värde (8,2&nbsp;×&nbsp;10<sup>33</sup>&nbsp;år).<ref name="proton">{{tidningsref | författare = Nishino | år = 2009 | rubrik = Search for Proton Decay via {{Subatomic particle|Proton+}} → {{Subatomic particle|Positron}}{{Subatomic particle|pion0}} and {{Subatomic particle|Proton+}} → {{Subatomic particle|Muon+}}{{Subatomic particle|pion0}} in a Large Water Cherenkov Detector | tidskrift = [[Physical Review Letters]] | volym = 102 | nummer = 14 | sida = 141801 | doi = 10.1103/PhysRevLett.102.141801 | bibcode = 2009PhRvL.102n1801N | name-list-format = vanc | författare2 = Super-K Collaboration | display-authors = 2 | efternamn3 = Abe | förnamn3 = K. | efternamn4 = Hayato | förnamn4 = Y. | efternamn5 = Iida | förnamn5 = T. | efternamn6 = Ikeda | förnamn6 = M. | efternamn7 = Kameda | förnamn7 = J. | efternamn8 = Kobayashi | förnamn8 = K. | efternamn9 = Koshio | förnamn9 = Y. | författarlänk2 = Super-Kamiokande}}</ref><ref name="half-life">{{bokref | url = http://www.nap.edu/jhp/oneuniverse/frontiers_solution_17.html | titel = One Universe: At Home in the Cosmos | förnamn1 = Neil deGrasse | efternamn1 = Tyson |författarlänk1=Neil deGrasse Tyson| efternamn2 = Tsun-Chu Liu | förnamn2 = Charles | efternamn3 = Irion | förnamn3 = Robert | utgivare = Joseph Henry Press | år = 2000 | isbn = 978-0-309-06488-0 }}</ref>{{anmärkning|Omkring 264 i halveringstid. Tyson et al. använder beräkningen med ett annat värde för halveringstid.}}
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 3&nbsp;×&nbsp;10<sup>43</sup>
| Uppskattad tid för alla nukleoner i det observerbara universum att sönderfalla, om [[Protonsönderfall|protoners sönderfall]] antar dess största möjliga värde, 10<sup>41</sup>&nbsp;år,<ref name="dying" /> förutsatt att [[Big Bang]] expanderade med [[Inflation (kosmologi)|inflationstakt]] och att samma process som gjorde [[baryon]]er dominanta över antibaryoner i det tidiga universum gör att protoner sönderfaller.<ref name="half-life" /> Vid denna tidpunkt, om protonerna verkligen sönderfaller, inleds [[Big_Chill#Svarta_Hålens_Era_.28Black_Hole_Era.29|svarta hålens era]], då svarta hål är de enda kvarvarande objekten i kosmos.<ref name="five ages" /><ref name="dying" />
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 10<sup>65</sup>
| Förutsatt att protoner inte sönderfaller, är detta den uppskattade tidpunkten för fasta objekt såsom [[sten]] att flytta om sina atomer och molekyler via [[tunneleffekt]]. Vid denna tidpunkt är all materia flytande.<ref name="dyson" />
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 5,8&nbsp;×&nbsp;10<sup>68</sup>
| Uppskattad tid tills ett [[Stellära svarta hål|stellärt svart hål]] med en massa på 3 [[Solmassa|solmassor]] sönderfaller i subatomära partiklar av [[Hawkingstrålning]].<ref name="Page 1976">{{tidningsref | rubrik = Particle Emission Rates from a Black Hole: Massless Particles from an Uncharged, Nonrotating Hole | efternamn = Page | förnamn = Don N. | år = 1976 | tidskrift = Physical Review D | volym = 13 | nummer = 2 | sida = 198–206 | bibcode = 1976PhRvD..13..198P | doi = 10.1103/PhysRevD.13.198
}} Se särskilt ekvation 27.</ref>
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 1,342&nbsp;×&nbsp;10<sup>99</sup>
| Uppskattad tid tills det centrala svarta hålet i [[S5 0014+81]] (2017 det mest massiva svarta hål som astronomerna känner till) med en massa av 40 miljarder solmassor, löses upp av Hawkingstrålning,<ref name="Page 1976" /> förutsatt att det inte finns någon [[rörelsemängdsmoment]] (ickeroterande svart hål). Det svarta hålet ansamlar dock massa, så det kan ta längre tid än som anges till vänster.
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 1,7&nbsp;×&nbsp;10<sup>106</sup>
| Uppskattad tid tills ett supermassivt svart hål med en massa 20 biljoner solmassor sönderfaller av Hawkingstrålning.<ref name="Page 1976" /> Detta utgör slutet på de svarta hålens era. Bortom denna tid, om protoner sönderfaller, inträder universum i [[Big_Chill#Den_Mörka_Eran_.28The_Dark_Era.29|den mörka eran]], då alla fysiska objekt har sönderfallit till subatomära partiklar, gradvis saktare till sitt slutliga energiläge i [[värmedöden]].<ref name="five ages">
{{bokref | efternamn1 = Adams | förnamn1 = Fred | efternamn2 = Laughlin | förnamn2 = Greg | år = 1999 | titel = The Five Ages of the Universe | utgivare = The Free Press | location = New York | isbn = 978-0-684-85422-9}}</ref><ref name="dying" />
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 10<sup>200</sup>
| Uppskattad längsta tid för alla nukleoner i det observerbara universum att sönderfalla, om de inte gör det via ovan nämnda process, genom någon av de många olika mekanismer som tillåts i modern partikelfysik (högre [[baryonnummer|icke-konserverade baryoner]], [[virtuellt svarta hål|virtuella svarta hål]], [[sfaleron]]er, etc.) på tidsskalor mellan 10<sup>46</sup> och 10<sup>200</sup> år.<ref name="dying">Adams och Laughlin (1997), s. 15</ref>
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| 10<sup>1500</sup>
| Förutsatt att protoner inte sönderfaller, uppskattad tid tills all [[baryonisk materia]] antingen har smält samman och format [[järn-56]] eller sönderfallit från element med högre massa till järn-56.<ref name="dyson" /> 
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| <math>10^{10^{26}}</math>{{anmärkning|<math>10^{10^{26}}</math> är 1 följt av 10<sup>26</sup> (100 [[kvadriljon]]er) nollor.}}{{anmärkning|Även om de är listade i år för bekvämlighets och konsekvensens skull, numren efter denna punkt är så stora att deras siffror skulle vara oförändrade oavsett vilken konventionell enhet de angavs i, från [[nanosekund]]er till [[Stjärna#Skapelse_och_utveckling|stjärnors livstid]].}}
| Låg uppskattning av när alla objekt som överstiger [[Planckmassa]] kollapsar via [[tunneleffekt]] till svarta hål, förutsatt att protoner inte sönderfaller eller att det inte finns [[virtuellt svart hål|virtuella svarta hål]].<ref name="dyson" /> På denna enorma tidsskala förstörs till och med ultra-stabila [[järnstjärna|järnstjärnor]] av tunneleffekter. Först kollapsar järnstjärnor med tillräcklig massa via tunneleffekt till [[neutronstjärna|neutronstjärnor]]. Därefter kollapsar neutronstjärnor och alla kvarvarande järnstjärnor via tunneleffekt till svarta hål. Den efterföljande förångningen av alla svarta hål som uppstår till subatomära partiklar (en process som tar ungefär [[googol|10<sup>100</sup>]] år) är på dessa tidsskalor ögonblicklig.
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| <math>10^{10^{50}}</math>{{anmärkning|name=prob}}
| Uppskattad tid för en [[Boltzmannhjärna]] att uppstå i vakuumet via en spontan [[entropi]]minskning.<ref name="linde" />
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| <math>10^{10^{56}}</math>
| Uppskattad tid för slumpmässiga [[kvantfluktuation]]er att skapa en ny [[Big Bang]].<ref name="carroll and chen">
{{tidningsref | rubrik = Spontaneous Inflation and the Origin of the Arrow of Time | författare = Carroll, Sean M. | författare2 = Chen, Jennifer | datum = 27 oktober 2004 | arxiv = hep-th/0410270|bibcode = 2004hep.th...10270C }}</ref>
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| <math>10^{10^{76}}</math>
| Grov uppskattning av tid tills all materia kollapsat in i neutronstjärnor eller svarta hål, förutsatt att protoner inte sönderfaller eller att det inte finns virtuella svarta hål,<ref name="dyson" /> vilka då (på dessa tidsskalor) ögonblickligen förångas till subatomära partiklar.
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=partikelfysik|Partikelfysik]]
| <math>10^{10^{120}}</math>
| Grov uppskattning av tid tills universum når sitt [[värmedöden|slutliga energiläge]], även om man räknar med förekomsten av [[falskt vakuum|falska vakuum]].<ref name="linde">
{{tidningsref | rubrik = Sinks in the Landscape, Boltzmann Brains and the Cosmological Constant Problem | författare = Linde, Andrei | tidskrift = Journal of Cosmology and Astroparticle Physics (kräver prenumeration) | år = 2007 | url = http://www.iop.org/EJ/abstract/1475-7516/2007/01/022 | hämtdatum =26 juni 2009 | doi = 10.1088/1475-7516/2007/01/022 | volym = 2007 | nummer = 1 | sida = 022 | arxiv = hep-th/0611043 | bibcode = 2007JCAP...01..022L}}</ref>
|}

== Mänsklighetens framtid ==
{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" | Händelse
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 10&nbsp;000
| Den mest troliga livslängden för en teknologisk civilisation, enligt den amerikanske astronomen [[Frank Drake]]s ursprungliga ekvation, [[Drakes ekvation]].<ref name=Smith/>
|-
| style="background: #CEFF00;" | [[Fil:Butterfly icon (Noun Project).svg|16px|alt=Biologi|Biologi]]
| 10&nbsp;000
| Om [[globalisering]]en leder till panmixia (dvs. att raser och folk blandas), kommer den mänskliga genetiska variationen inte längre vara regional och den [[Effektiv populationsstorlek|effektiva populationsstorleken]] (Ne) blir lika med den absoluta populationsstorleken (N).<ref name=Klein/>
|-
| style="background: #e0ffff;" | [[Fil:Pi-CM.svg|16px|alt=Matematik|Matematik]]
| 10&nbsp;000
|Mänskligheten är med 95 procents sannolikhet utdöd, enligt den australiske fysikern [[Brandon Carter]]s kontroversiella “Domedagsförutsägelse”. Enligt denna har hälften av alla människor som någonsin kommer att leva redan fötts.<ref name="brandon" />
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 20&nbsp;000
|Enligt [[Morris Swadesh]] glottokronologiska modell kommer framtidens språk att innehålla bara ungefär 1 av 100 basord i sina [[Swadeshlista|Swadeshlistor]] jämfört med idag.<ref name=Greenberg/>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetelogi|Geologi och planetelogi]]
| +&nbsp;100&nbsp;000
| Den tid som krävs för att [[terraformering#Terraformering av Mars|terraformera Mars]], om bara växter anpassade till jordens biosfär används.<ref name=McKay/>
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 100&nbsp;000–1 miljon
| Den kortaste tid som beräknas för att mänskligheten ska ha hunnit kolonisera hela galaxen och blivit en [[Kardasjevskalan#Typ III|typ III-civilisation]] och därmed kunna tillvarata all tillgänglig energi inom [[Vintergatan]].<ref name="typeiii" />
|-
| style="background: #CEFF00;" | [[Fil:Butterfly icon (Noun Project).svg|16px|alt=Biologi|Biologi]]
| 2 miljoner
| Ryggradsdjur som är åtskilda så här länge genomgår generellt sett [[allopatrisk utbredning]].<ref name=Avise/> Den amerikanske [[evolutionsbiologi|evolutionsbiologen]] [[James W. Valentine]] menade att om delar av mänskligheten levt åtskilda så länge i rymdkolonier skulle galaxen komma att ha ett antal mänskliga arter, som skilde sig så radikalt från varandra att “vi skulle bli förvånade”.<ref name=Valentine/>
|-
| style="background: #e0ffff;" | [[Fil:Pi-CM.svg|16px|alt=Matematik|Matematik]]
| 7,8 miljoner
| Mänskligheten är med 95 procents sannolikhet utdöd, enligt den amerikanske professorn J. Richard Gotts kontroversiella ”Domedagsförutsägelse”. Enligt denna har mänskligheten redan genomlevt halva sitt totala tidsspann.
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 5–50 miljoner
| Den kortaste tid som krävs för att kolonisera hela Vintergatan med nuvarande teknologi.<ref name="sublight" />
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=teknologi och kultur|Teknik och kultur]]
| 100 miljoner
| Den maximala livslängden för en teknologisk civilisation, enligt den amerikanske astronomen Frank Drakes ursprungliga ekvation, Drakes ekvation.<ref name=Bignami/>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 1 miljard
| Beräknad tid för att flytta [[jordens omloppsbana]] till en [[beboelig zon]] längre ut från solen, när dess omfång och strålning ökar. Detta bygger på att använda asteroider upprepade gånger som [[gravitationsslunga]].<ref name=Koricansky/><ref name= Koricansky2/>
|}

== Rymdfart och utforskning av rymden ==
Hittills är fem rymdskepp ([[Voyager 1]], [[Voyager 2]], [[Pioneer 10]], [[Pioneer 11]] och ''[[New Horizons]]'') i banor som tar dessa ut ur solsystemet och ut i yttre rymden. Om ingen osannolik kollision inträffar lär farkosterna fortsätta röra sig i obestämd tid.<ref name="time">{{Tidningsref |rubrik=Hurtling Through the Void |utgivare=[[Time Magazine]] |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,926062,00.html |hämtdatum=5 september 2011 |datum=20 juni 1983 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111017095230/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,926062,00.html |arkivdatum=17 oktober 2011 }}</ref>

{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" | Händelse
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10&nbsp;000
| ''[[Pioneer 10]]'' passerar 3,8 [[ljusår]] från [[Barnards stjärna]].<ref>{{bokref |titel=Concorde: The Rise and Fall of the Supersonic Airliner |url=https://books.google.com.br/books?id=xJnlCQAAQBAJ&pg=PT211&lpg=PT211&dq=pioneer+10+barnard%27s+star&source=bl&ots=BA_LsJasQw&sig=3hJPNAfkb7TRMNPZ0DzYr3s6_rE&hl=pt-BR&sa=X&ved=0CCkQ6AEwAmoVChMI7Y7j4fOVyAIVSoGQCh0roQK9#v=onepage&q=pioneer%2010%20barnard's%20star&f=false |utgivare=Atlantic Books, Limited |datum=2015-10-01 |isbn=9781782391081 |language=en |förnamn=Jonathan |efternamn=Glancey}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 25&nbsp;000
| [[Arecibomeddelandet]], en samling av radiodata som sändes den 16 november 1974, når sin destination, den [[klot|klotformiga]] [[stjärnhop]]en [[Messier 13]].<ref name="glob">{{webbref
 |url=http://www.news.cornell.edu/releases/Nov99/Arecibo.message.ws.html 
 |titel=Cornell News: "It's the 25th Anniversary of Earth's First (and only) Attempt to Phone E.T." 
 |datum=12 november 1999 
 |utgivare=Cornell University 
 |hämtdatum=29 March 2008 
 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080802005337/http://www.news.cornell.edu/releases/Nov99/Arecibo.message.ws.html 
 |arkivdatum= 2 augusti 2008 
}}</ref> Detta är det enda [[interstellära radiomeddelande]] som skickats till en så avlägsen region av galaxen. Det kommer att bli en 24-ljusårs förskjutning i stjärnhopens position i galaxen under den tid det tar meddelandet att nå det, men eftersom hopen är 168 ljusår i diameter, kommer meddelandet ändå nå sin destination.<ref>{{webbref|titel=In regard to the email from|utgivare=Science 2.0|författare=Dave Deamer|url=http://www.science20.com/comments/28100/In_regard_to_the_email_from|hämtdatum=2014-11-14|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924095532/http://www.science20.com/comments/28100/In_regard_to_the_email_from|arkivdatum=2015-09-24}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 32&nbsp;000
| ''[[Pioneer 10]]'' passerar 3 [[ljusår]] från [[Ross 248]].<ref name="Pioneer 1st 7 billion">{{webbref | titel = Pioneer 10 Spacecraft Nears 25TH Anniversary, End of Mission | utgivare = nasa.gov | url = http://www.nasa.gov/home/hqnews/1997/97-031.txt | hämtdatum = 2013-12-22 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20131122211917/http://www.nasa.gov/home/hqnews/1997/97-031.txt | arkivdatum = 2013-11-22 }}</ref><ref name="Pioneer 1st 7 billion2">{{webbref | titel = SPACE FLIGHT 2003 – United States Space Activities | utgivare = nasa.gov | url = http://www.nasa.gov/directorates/somd/reports/2003/us.html | hämtdatum = 2013-12-22 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20131224091409/http://www.nasa.gov/directorates/somd/reports/2003/us.html | arkivdatum = 2013-12-24 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 40&nbsp;000
| ''[[Voyager 1]]'' passerar 1,6 [[ljusår]] från [[AC+79 3888]], en stjärna i konstellationen [[Camelopardalis]], även känd som [[Gliese 445]].<ref name="voyager">{{webbref | titel = Voyager: The Interstellar Mission | utgivare = NASA | url = http://voyager.jpl.nasa.gov/mission/interstellar.html | hämtdatum =5 september 2011}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 50&nbsp;000
|''KEOtidskapseln'' kommer återinträda i jordens atmosfär (om den sänds upp).<ref name="keo1">{{webbref | titel = KEO FAQ | url = http://www.keo.org/uk/pages/faq.html#q1| utgivare=keo.org| hämtdatum =14 oktober 2011}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 296&nbsp;000
| ''[[Voyager 2]]'' passerar 4,3 [[ljusår]] från [[Sirius]], den starkast lysande stjärnan på natthimlen.<ref name="voyager" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 800&nbsp;000–8&nbsp;miljoner
| Förmodad livstid för de två [[Pioneer-plakett]]erna, innan informationen samlad på dessa har blivit oförståelig.<ref>{{webbref|efternamn=Lasher |förnamn=Lawrence |titel=Pioneer Mission Status |url=http://spaceprojects.arc.nasa.gov/Space_Projects/pioneer/PNStat.html |utgivare=NASA.   Retrieved 8 April 2000 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20000408152959/http://spaceprojects.arc.nasa.gov/Space_Projects/pioneer/PNStat.html |arkivdatum=8 april 2000 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 2&nbsp;miljoner
| ''[[Pioneer 10]]'' passerar nära den ljusa stjärnan [[Aldebaran]].<ref name="Pioneer Ames">{{webbref | titel = The Pioneer Missions | utgivare = NASA | url = http://www.nasa.gov/centers/ames/missions/archive/pioneer.html | hämtdatum = 5 september 2011 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20110815233221/http://www.nasa.gov/centers/ames/missions/archive/pioneer.html | arkivdatum = 15 augusti 2011 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 4&nbsp;miljoner
| ''[[Pioneer 11]]'' passerar nära en av stjärnorna i konstellationen [[Örnen (stjärnbild)|Örnen]].<ref name="Pioneer Ames" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 8&nbsp;miljoner
| ''LAGEOS-satelliternas'' omloppsbana kommer sönderfalla, och återvända till jordens atmosfär, samtidigt som de bär med sig ett meddelande till de framtida människorna, och en karta över kontinenterna (som de förmodas se ut då).<ref name="lageos">{{webbref | titel = LAGEOS 1, 2 | utgivare = NASA | url = http://space.jpl.nasa.gov/msl/QuickLooks/lageosQL.html | hämtdatum = 21 juli 2012 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20110721062751/http://space.jpl.nasa.gov/msl/QuickLooks/lageosQL.html | arkivdatum = 21 juli 2011 }}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 1&nbsp;miljard
| Förmodad livslängd för [[Voyager Golden Record]], innan informationen samlad på dessa har blivit oförståelig.<ref>{{webbref |författare=Jad Abumrad & Robert Krulwich |datum=12 februari 2010 |titel=Carl Sagan And Ann Druyan's Ultimate Mix Tape |url=http://www.npr.org/2010/02/12/123534818/carl-sagan-and-ann-druyans-ultimate-mix-tape |format=radio |utgivare=[[National Public Radio]] }}</ref>
|}

== Teknologiska projekt ==
{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" | Händelse
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 10&nbsp;000
| Planerad livslängd för flera av [[Long Now Foundation]]:s pågående projekt, inklusive en 10 000-årsklocka som är känd som [[Clock of the Long Now]], [[Rosettaprojektet]] och [[Long Bet Project]].<ref name="longnow">{{webbref | titel = The Long Now Foundation | utgivare = The Long Now Foundation | url = http://longnow.org/about/ | år = 2011 | hämtdatum =21 september 2011}}</ref>

Uppskattad livslängd för den analoga [[HD-Rosetta]]-disken, ett [[Fokuserad jonstråle|jonstråle-etsat]] skrivmedium på nickelplåt, en teknik som utvecklades vid [[Los Alamos National Laboratory]] och senare kommersialiserades. (Rosettaprojektet är uppkallat efter och använder denna teknik).
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| +&nbsp;100&nbsp;000
| Uppskattad livslängd för Memory of Mankind (MOM) [[hyrlager]]-liknande lager i [[Hallstatt]]s saltgruva i [[Österrike]], som sparar information på [[lertavla|lertavlor med inskriptioner]].<ref>{{webbref|efternamn= |förnamn= |authorlink= |titel=Memory of Mankind |verk= |utgivare= |datum= |url=http://www.memory-of-mankind.com/en/home.html |format= |doi= |accessdate= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150123051515/http://www.memory-of-mankind.com/en/home.html |arkivdatum=januari 23, 2015 }}</ref>
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 1&nbsp;miljon
| Planerad livslängd för the Human Document Project som utvecklas vid universitetet i [[Hof van Twente|Twente]] i Nederländerna.<ref>{{webbref|titel=Human Document Project 2014|url=http://hudoc2014.manucodiata.org/|hämtdatum=2015-06-11|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140519094549/http://hudoc2014.manucodiata.org/|arkivdatum=2014-05-19}}</ref>
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 1&nbsp;miljon
| Uppskattad livslängd för "[[Stålmannen#Utrustning|minneskristaller]]" för datalagring som använder [[modlåsning|femtosekunds-laser]]-etsade [[nanostruktur]]er i glas, en teknik som utvecklats vid [[University of Southampton]].<ref>{{webbref|titel=5D ‘Superman memory’ crystal could lead to unlimited lifetime data storage|url=http://www.southampton.ac.uk/mediacentre/news/2013/jul/13_131.shtml|utgivare=University of Southhampton|datum=9 juli 2013}}</ref><ref>{{tidskriftsref |efternamn=Zhang |förnamn=J. |efternamn2=Gecevičius |förnamn2=M. |efternamn3=Beresna |förnamn3=M. |efternamn4=Kazansky |förnamn4=P. G. |rubrik=5D Data Storage by Ultrafast Laser Nanostructuring in Glass |tidskrift=CLEO: Science and Innovations |datum=juni 2013 |sid=CTh5D-9 |url=http://www.orc.soton.ac.uk/fileadmin/downloads/5D_Data_Storage_by_Ultrafast_Laser_Nanostructuring_in_Glass.pdf |utgivare=Optical Society of America |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140906152109/http://www.orc.soton.ac.uk/fileadmin/downloads/5D_Data_Storage_by_Ultrafast_Laser_Nanostructuring_in_Glass.pdf |arkivdatum=2014-09-06 |hämtdatum=2015-06-11 }}</ref>
|-
| [[Fil:Aiga toiletsq men.svg|10px|alt=Teknik och kultur|Teknik och kultur]]
| 1&nbsp;miljard
| Uppskattad livslängd för "[[Molekylskyttel|Nanoskyttel]]-lagring av minne" med järnpartiklar på nanoskalan, som flyttas med en [[molekylärswitch]] genom en nanotub av kol, en teknik som utvecklats vid [[University of California, Berkeley]].<ref>{{tidskriftsref |efternamn=Begtrup |förnamn=G. E. |författare2=Gannett, W. |författare3=Yuzvinsky, T. D. |författare4=Crespi, V. H. |författare5=Zettl, A. |rubrik=Nanoscale Reversible Mass Transport for Archival Memory |tidskrift=Nano Letters |datum=13 maj 2009 |volym=9 |nummer=5 |sid=1835–1838 |doi=10.1021/nl803800c |url=http://www.physics.berkeley.edu/research/zettl/pdf/363.NanoLet.9-Begtrup.pdf |bibcode=2009NanoL...9.1835B |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100622232231/http://www.physics.berkeley.edu/research/zettl/pdf/363.NanoLet.9-Begtrup.pdf |arkivdatum=22 juni 2010 |hämtdatum=11 juni 2015 }}</ref>
|}

== Mänskliga konstruktioner ==
{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" | Händelse
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 50&nbsp;000
| Uppskattad livstid i atmosfären för [[koltetrafluorid]], den [[växthusgas]] som är mest stabil.<ref>{{webbref|titel=Tetrafluoromethane|url=http://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search/a?dbs+hsdb:@term+@DOCNO+1327|verk=[[Hazardous Substances Data Bank|Toxicology Data Network (TOXNET)]]|utgivare=United States National Library of Medicine|hämtdatum=4 september 2014}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 1&nbsp;miljon
| [[Glas]]föremål i naturen kommer att ha lösts upp.<ref>{{webbref|titel=Time it takes for garbage to decompose in the environment|url=http://des.nh.gov/organization/divisions/water/wmb/coastal/trash/documents/marine_debris.pdf|utgivare=New Hampshire Department of Environmental Services|hämtdatum=2015-07-08|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140609083232/http://des.nh.gov/organization/divisions/water/wmb/coastal/trash/documents/marine_debris.pdf|arkivdatum=2014-06-09}}</ref>

[[Skulptur]]er som består av hård [[granit]] kommer att ha eroderat en meter i milt klimat, antaget att hastigheten är 1 [[Bubnoff-enhet]] (1&nbsp;mm / 1,000 år.<ref>{{bokref|efternamn=Lyle|förnamn=Paul|titel=Between Rocks And Hard Places: Discovering Ireland's Northern Landscapes|år=2010|utgivare=Geological Survey of Northern Ireland}}</ref>

Utan skötsel kommer [[Cheopspyramiden]] att ha eroderats till oigenkännlighet.<ref>{{bokref |efternamn=Weisman |förnamn=Alan |författarlänk=Alan Weisman |titel=The World Without Us |sid= 171–172 |datum=2007-07-10 |utgivare=Thomas Dunne Books/St. Martin's Press |isbn=0-312-34729-4 |oclc=122261590}}</ref>

På [[månen]] kommer [[fotspår]]et efter [[Neil Armstrong]]s "lilla steg" vid [[Stillhetens bas]] att ha eroderat, tillsammans med de som [[Lista över rymdfarare som har rest till månen|de andra elva astronauterna]] skapat, på grund av de ackumulerade effekterna av rymderosion.<ref>{{webbref|titel=Apollo 11 -- First Footprint on the Moon|url=http://www.nasa.gov/audience/forstudents/k-4/home/F_Apollo_11.html|verk=Student Features|utgivare=NASA|hämtdatum=2015-07-08|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210403084654/https://www.nasa.gov/audience/forstudents/k-4/home/F_Apollo_11.html|arkivdatum=2021-04-03}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Meadows|förnamn=A. J.|titel=The Future of the Universe|år=2007|utgivare=Springer|sid=81–83}}</ref> (Normal erosion likt den på jorden existerar inte, på grund av månens [[Månen#Atmosfär|nästan totala brist på atmosfär]].)
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 7,2&nbsp;miljoner
|Utan skötsel kommer [[Mount Rushmore]] att ha eroderats till oigenkännlighet.<ref>{{bokref |efternamn=Weisman |förnamn=Alan |authorlink=Alan Weisman |titel=The World Without Us |sid= 182 |datum=2007-07-10 |utgivare=Thomas Dunne Books/St. Martin's Press |isbn=0-312-34729-4 |oclc=122261590}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 100&nbsp;miljoner
| Framtida arkeologer borde kunna identifiera en "urban [[Stratigrafi|strata]]" av fossiliserade [[hamn|stora kuststäder]], mestadels genom återstoderna av underjordisk infrastruktur såsom [[Grund (arkitektur)|byggnadsgrunder]].<ref>{{bokref |efternamn=Zalasiewicz |förnamn=Jan |titel=The Earth After Us: What legacy will humans leave in the rocks? |datum=2008-09-25 |utgivare=Oxford University Press}}, [http://www.stanford.edu/dept/archaeology/cgi-bin/archaeolog/?p=239 Review in Stanford Archaeolog] {{Wayback|url=http://www.stanford.edu/dept/archaeology/cgi-bin/archaeolog/?p=239 |date=20140513011343 }}</ref>
|}

== Astronomiska händelser ==
Ovanliga astronomiska händelser med en början vid elfte årtusendet, 10&nbsp;001 e. Kr.

{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" |
! scope="col" | Datum&nbsp;/&nbsp;Årtal&nbsp;
! scope="col" | Händelse
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 20&nbsp;augusti&nbsp;10663&nbsp;e. Kr.
| [[Solförmörkelse#Total solförmörkelse|Total solförmörkelse]] och [[Merkuriuspassage]] inträffar samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10720&nbsp;e. Kr.
| [[Merkurius]] och [[Venus]] passerar [[ekliptikan]] samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 25&nbsp;augusti&nbsp;11268&nbsp;e.Kr.
| Total solförmörkelse och Merkuriuspassage inträffar samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 28&nbsp;februari&nbsp;11575&nbsp;e. Kr.
| [[Solförmörkelse#Ringformig solförmörkelse|Ringformig solförmörkelse]] och Merkuriuspassage inträffar samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 17&nbsp;september&nbsp;13425&nbsp;e. Kr.
| [[Venuspassage]] och Merkuriuspassage inträffar nästan samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 13727&nbsp;e. Kr.
| Jordens [[precession]] gör att [[Vega (stjärna)|Vega]] har blivit den norra [[polstjärna]]n, precis som för knappt 14&nbsp;000 år sedan.<ref name="vega" /><ref name="plait" /><ref name=Falkner/><ref name=Stellarium/>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 13&nbsp;000
| Jordens [[axellutning]] har vänt, så att sommar och vinter inträffar på motsatt sida av jordens bana kring solen. Det gör att klimatet blir hårdare, eftersom landmassan kommer att vara vänd från solen under [[aphelium]].<ref name="plait" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 5 april 15232&nbsp;e. Kr.
| Total solförmörkelse och Venuspassage inträffar samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 20 april 15790&nbsp;e. Kr.
| Ringformig solförmörkelse och Merkuriuspassage inträffar samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 14&nbsp;000–17&nbsp;000
| Jordens [[precession]] gör att [[Canopus]] har blivit den södra [[polstjärna]]n.<ref name=Taylor/>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 20346&nbsp;e. Kr.
| Jordens [[precession]] gör att [[Thuban]] (Alfa Draconis) blir den norra [[polstjärna]]n. Det var den senast 3942-1793 f. Kr.<ref name=Falkner/>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 27800&nbsp;e. Kr.
| [[Polstjärnan]] är åter polstjärna för den norra stjärnhimlen.<ref name=Komzsik/>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 27&nbsp;000
| Jordens [[Excentricitet (astronomi)|excentricitet]] i sin omloppsbana runt solen når ett minimum, 0,00236. (Den är idag 0,01671.)<ref name="mini2" /><ref name="laskar" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| Oktober&nbsp;38172&nbsp;e. Kr.
| En [[Uranuspassage]] kan ses från [[Neptunus]]. Detta är den ovanligaste av planetpassagerna.<ref name="solex" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 67173&nbsp;e. Kr.
| Merkurius och Venus passerar ekliptikan samtidigt.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 26&nbsp;juli&nbsp;69163&nbsp;e. Kr.
| En samtidig Venus- och Merkuriuspassage inträffar.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 70&nbsp;000
| [[Hyakutakes komet]] återvänder till solsystemets inre regioner, efter att ha gjort sin resa ut till aphelium vid 3&nbsp;410 [[astronomisk enhet|AU]] och tillbaka.<ref name=James/>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 27–28&nbsp;mars&nbsp;224508&nbsp;e. Kr.
| Venus- och Merkuriuspassage inträffar i tät tidsföljd.<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 571741&nbsp;e. Kr.
| En samtidigt Venus- och Jordpassage kan ses från [[Mars (planet)|Mars]].<ref name="Solar_eclipses_during_transits" />
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 6&nbsp;miljoner
| Komet [[C/1999 F1]] återvänder till solsystemets inre regioner, efter att ha gjort sin resa ut till aphelium och tillbaka. Den är en av de mest långperiodiska kometer som astronomerna känner till och har sin aphelium vid 66&nbsp;600 AU (1,05 [[ljusår]]).<ref name=JPLonCatalina/>
|}

== Kalendariska förutsägelser ==
{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" colspan=2| Händelse
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 10&nbsp;000
| <center>—</center>
| Den [[gregorianska kalendern]] kommer att bli ungefär 10 dagar felsynkad med årstiderna.<ref name="greg">
{{tidningsref | efternamn = Borkowski | förnamn = K.M. | år = 1991 | rubrik = The Tropical Calendar and Solar Year | tidskrift = J. Royal Astronomical Soc. of Canada | volym = 85 | nummer = 3| sida = 121–130 | bibcode = 1991JRASC..85..121B
}}
</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| {{Ålder i år och dagar|{{LOKALTÅR}}|{{LOKALMÅNAD}}|{{LOKALDAG}}|12892|6|10}}
| 10&nbsp;juni&nbsp;12892&nbsp;e.Kr.
| I den [[hebreiska kalendern]] kommer [[påsk]]en att infalla under [[sommarsolståndet]], på grund av en gradvis avdrift. Den är menad att infalla kring [[vårdagjämningen]]).<ref>{{Webbref|efternamn=Bromberg|förnamn=Irv|titel=The Rectified Hebrew Calendar|url=http://individual.utoronto.ca/kalendis/hebrew/rect.htm#over}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| {{Ålder i år och dagar|{{LOKALTÅR}}|{{LOKALMÅNAD}}|{{LOKALDAG}}|20874|1|1}}
| 20874&nbsp;e.Kr.
| [[Månen|Månkalendern]], den [[muslimska kalendern]] och den [[gregorianska kalendern|Gregorianska]] [[Solen|solkalendern]] kommer att ha samma årtal. Efter detta kommer den kortare muslimska kalendern att få högre årtal än den gregorianska.<ref name="islam">{{webbref | titel = Astronomy Answers: Modern Calendars | författare = Strous, Louis | utgivare = [[University of Utrecht]] | år = 2010 | url = http://aa.quae.nl/en/antwoorden/moderne_kalenders.html | hämtdatum =14 september 2011}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| 25&nbsp;000
| <center>—</center>
| Den muslimska kalendern kommer att vara ungefär tio dagar felsynkad mot månfaserna.<ref>{{bokref|efternamn=Richards|förnamn=Edward Graham|titel=Mapping time: the calendar and its history|år=1998|utgivare=Oxford University Press|sid=93}}</ref>
|-
| style="background: lavender;" | [[Fil:Five Pointed Star Solid.svg|16px|alt=Astronomi och astrofysik|Astronomi och astrofysik]]
| {{Ålder i år och dagar|{{LOKALTÅR}}|{{LOKALMÅNAD}}|{{LOKALDAG}}|48901|3|1}}
| 1&nbsp;mars&nbsp;48901&nbsp;e.Kr.
| Den [[julianska kalendern]] (365,25 dagar) och [[gregorianska kalendern]] (365,2425 dagar) kommer att skilja sig ett helt år.<ref name="greg2">{{webbref | url = http://aa.usno.navy.mil/data/docs/JulianDate.php/ | titel = Julian Date Converter | utgivare = US Naval Observatory | hämtdatum = 20 juli 2012 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20071006064455/http://aa.usno.navy.mil/data/docs/JulianDate.php | arkivdatum = 6 oktober 2007 }}</ref>{{Anmärkning|Manuellt beräknad från det faktum att kalendrarna kom 10 dagar ifrån varandra 1582. Skiftet påbörjades i vissa länder redan samma år som påven utfärdade bullan, men i Sverige genomfördes kalenderskiftet först 1753. Efter skiftet ökar avståndet med 2 dagar vart 400:e år.}}
|}

== Kärnkraft ==
{| class="wikitable" style="width: 100%; margin-right: 0;"
|-
! scope="col" | [[Fil:Key.svg|24px]]
! scope="col" | År från nutid
! scope="col" | Händelse
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=Partikelfysik|Partikelfysik]]
| 10&nbsp;000
| [[Waste Isolation Pilot Plant]], för kärnvapenavfall, planeras att skyddas fram till denna tid, med ett permanent markörssystem utformat för att varna besökare genom flera språk ([[Förenta nationernas officiella språk|de sex officiella FN-språken]] – [[arabiska]], [[engelska]], [[franska]], [[kinesiska]], [[ryska]] och [[spanska]] – samt [[Navajo (språk)|Navajo]]) och med [[piktogram]].<ref>[http://www.wipp.energy.gov/picsprog/test1/Permanent_Markers_Implementation_Plan_rev1.pdf WIPP Permanent Markers Implementation Plan, rev1 (2004)] {{Wayback|url=http://www.wipp.energy.gov/picsprog/test1/Permanent_Markers_Implementation_Plan_rev1.pdf |date=20060928144722 }}</ref> ([[Atomsemiotik]] har gett den teoretiska grunden för USA:s planer för framtida kärnsemiotik)

Förvaringsplatsen [[Yucca Mountain]] av kärnavfall, tillhörande [[Environmental Protection Agency]] (EPA), kommer att ha en årlig dosgräns om 15 [[millirem]] fram till denna tid.<ref name= "Yucca">{{webbref|url=http://www.epa.gov/radiation/yucca/about.html|titel=About Yucca Mountain Standards|utgivare=[[Environmental Protection Agency]]|år=2012|hämtdatum=2014-05-13}}</ref>
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=Partikelfysik|Partikelfysik]]
| 20&nbsp;000
| [[Tjernobylzonen]], det 2&nbsp;600&nbsp;km<sup>2</sup> stora området i [[Ukraina]] och [[Belarus]] övergivet sedan [[Tjernobylolyckan]] år 1986, blir säkert för mänskligt liv.<ref name=TimeDisaster>{{bokref |titel=Time: Disasters that Shook the World |utgivare=Time Home Entertainment |utgivningsort=New York City |år=2012 |isbn=1-60320-247-1}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 30&nbsp;000
| Uppskattad tillförselslivslängd av fissionsbaserade [[bridreaktor]]reserver, som använder [[Lista över länder efter uranreserver|kända källor]], förutsatt nuvarande [[världsenergiförbrukning]].<ref name="Fetter">{{Tidningsref|efternamn=Fetter|förnamn=Steve|rubrik=How long will the world's uranium supplies last?|url=http://www.scientificamerican.com/article/how-long-will-global-uranium-deposits-last/|datum=mars 2006}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 60&nbsp;000
| Uppskattad tillförselslivslängd av fissionsbaserade [[lättvattenreaktor]]reserver om det är möjligt att utvinna allt [[uran]] från havsvattnet, förutsatt nuvarande [[världsenergiförbrukning]].<ref name="Fetter"/>
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=Partikelfysik|Partikelfysik]]
| 211&nbsp;000
| [[Halveringstid]] av [[teknetium-99]], den viktigaste [[Långlivad fissionsprodukt|långlivade fissionsprodukten]] i uranhärlett kärnavfall.
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=Partikelfysik|Partikelfysik]]
| 1&nbsp;miljon
| Förvaringsplatsen [[Yucca Mountain]] av kärnavfall, tillhörande Environmental Protection Agency (EPA), kommer att ha en årlig dosgräns om 100 [[millirem]] till denna tid.<ref name = "Yucca" />
|-
| style="background: #FFE4E1;" | [[Fil:Greek uc psi icon.svg|16px|alt=Partikelfysik|Partikelfysik]]
| 15,7&nbsp;miljoner
| [[Halveringstid]] av [[jod-129]], den hållbaraste [[Långlivad fissionsprodukt|långlivade fissionsprodukten]] i uranhärlett [[Radioaktivt avfall|kärnavfall]].
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 60&nbsp;miljoner
| Uppskattad tillförselslivslängd av [[fusionsenergi]]reserver om det är möjligt att utvinna allt [[litium]] från havsvattnet, förutsatt  [[världsenergiförbrukning]]en år 1995.<ref name="Ongena 3–14">{{tidskriftsref |efternamn=Ongena |förnamn=J |författare2=G. Van Oost |rubrik=Energy for future centuries - Will fusion be an inexhaustible, safe and clean energy source? |tidskrift=Fusion Science and Technology |volym=45 |serie=2004 |nummer=2T |sid=3–14 |url=http://www.agci.org/dB/PDFs/03S2_MMauel_SafeFusion%3F.pdf |hämtdatum=2015-06-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131014130039/http://www.agci.org/dB/PDFs/03S2_MMauel_SafeFusion?.pdf |arkivdatum=2013-10-14}}</ref>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[File:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 5 miljarder
| Uppskattad tillförselslivslängd för fissionsbaserade [[bridreaktor]]reserver om det är möjligt att utvinna allt [[uran]] från havsvattnet, förutsagt [[världsenergiförbrukning]]en år 1983.<ref name="Cohen"/>
|-
| style="background: #f0dc82;" | [[Fil:Noun project 528.svg|16px|alt=Geologi och planetologi|Geologi och planetologi]]
| 150&nbsp;miljarder
| Uppskattad tillförselslivslängd av [[fusionsenergi]]reserver om det är möjligt att utvinna allt [[deuterium]] från havsvattnet, förutsatt nuvarande [[världsenergiförbrukning]].<ref name="Ongena 3–14"/>
|-
|}

== Se även ==
{{Kolumner|2}}
* [[Framtidsstudier]]
* [[Avlägsen framtid i science fiction och populärkultur]]
* [[Avlägsen framtid i religion]]
* [[Jordens framtid]]
* [[Universums framtid]]
* [[Universums historia]]
* [[Detaljerad logaritmisk tidsaxel]]
* [[Jordens placering i universum]]
* [[Rymden och överlevnad]]
* [[Teknologisk singularitet]]
* [[Terasekund]]
* [[Petasekund]]
* [[Exasekund]]
* [[Zettasekund]]
* [[Yottasekund]]
* [[Tidsaxel över naturhistoria]]
* [[Tidsaxel över den närbelägna framtiden]]
* [[Tidspil]]
* [[Eskatologi]]
* [[9000-talet (millennium)]]
{{Kolumner-slut}}

== Kommentarer ==
{{Anmärkningslista}}

== Källor ==
{{Översatt|språkversion=engelska|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Timeline_of_the_far_future&oldid=654380651}}
<references>
<ref name=Smith>{{bokref|efternamn1=Smith|förnamn1=Cameron|efternamn2=Davies|förnamn2=Evan T.|titel=Emigrating Beyond Earth: Human Adaptation och Space Colonization |år=2012 |utgivare=Springer |sidor=258 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Klein>{{bokref|efternamn1=Klein |förnamn1=Jan |efternamn2=Takahata |förnamn2=Naoyuki |titel=Where Do We Come From?: The Molecular Evidence for Human Descent |år=2002 |utgivare=Springer |sidor=395 |språk=engelska }}</ref>
<ref name="brandon">{{tidskriftsref| efternamn1 = Carter | förnamn1 = Brandon | efternamn2 = McCrea | förnamn2 = W. H. |år= 1983 | rubrik = The anthropic principle and its implications for biological evolution | tidskrift=Philosophical Transactions of the Royal Society of London | volym = A310 | nummer = 1512 |sidor=347–363 | doi = 10.1098/rsta.1983.0096 |bibcode = 1983RSPTA.310..347C |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Greenberg>{{bokref|efternamn=Greenberg |förnamn=Joseph |titel=Language in the Americas |år=1987 |utgivare=Stanford University Press |sidor=341–342 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=McKay>{{tidskriftsref|författare=Christopher P. McKay, Owen B. Toon, James F. Kasting |rubrik=Making Mars habitable |tidskrift=Nature|datum=8 augusti 1991 |volym=352 |nummer=6335 |sidor=489–496 |doi=10.1038/352489a0 |bibcode = 1991Natur.352..489M |språk=engelska }}</ref>
<ref name="typeiii">{{webbref| efternamn = Kaku | förnamn = Michio |år= 2010 | titel = The Physics of Interstellar Travel: To one day, reach the stars | url = http://mkaku.org/home/?page_id=250 | utgivare=mkaku.org | hämtdatum=20 april 2015 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Avise>{{tidskriftsref|efternamn=Avise |förnamn=John |författare2=D. Walker |författare3=G. C. Johns |rubrik=APPENDIX A. ESTIMATES OF mtDNA SEQUENCE DIVERGENCE BETWEEN MAJOR INTRASPECIFIC PHYLOGROUPS IN NON-AVIAN VERTEBRATE SPECIES |tidskrift=Philosophical Transactions of the Royal Society B |datum=22 september 1998 |volym=265 |nummer=1407 |sidor=1707–1712 |url=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1689361/bin/9787467s1.pdf |doi=10.1098/rspb.1998.0492 |pmid=9787467 |pmc=1689361 | hämtdatum=20 april 2015 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Valentine>{{bokref|efternamn=Valentine|förnamn=James W.|titel=Interstellar Migration and the Human Experience|år=1985 |utgivare=University of California Press |sidor=274 |språk=engelska }}</ref>
<ref name="sublight">{{webbref | förnamn = I. A. | efternamn = Crawford | utgivare = Scientific American | url = http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=where-are-they | titel = Where are They? Maybe we are alone in the galaxy after all | datum = juli 2000 | hämtdatum = 20 april 2015 | språk = engelska | arkivurl = https://web.archive.org/web/20111201003944/http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=where-are-they | arkivdatum = 1 december 2011 }}</ref>
<ref name=Bignami>{{bokref|efternamn1=Bignami |förnamn1=Giovanni F. |efternamn2=Sommariva|förnamn2=Andrea |titel=A Scenario for Interstellar Exploration and Its Financing |år=2013|utgivare=Springer |sidor=23 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Koricansky>{{tidskriftsref | författare=D. G. Koricansky, Gregori Laughlin, Fred C. Adams |år=2001 |rubrik= Astronomical engineering: a strategy for modifying planetary orbits | doi=10.1023/A:1002790227314 | tidskrift= Astrophysics and Space Science | id=Astrophys.Space Sci.275:349-366,2001 | volym=275 | page=349 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Koricansky2>{{tidskriftsref |efternamn=Koricansky |förnamn=D. G. |rubrik=Astroengineering, or how to save the Earth in only one billion years |tidskrift=Revista Mexicana de Astronomía y Astrofísica |år=2004 |volym=22 |sidor=117–120 |url=http://www.astroscu.unam.mx/rmaa/RMxAC..22/PDF/RMxAC..22_korycansky.pdf |språk=engelska |hämtdatum=2020-04-24 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150923175649/http://www.astroscu.unam.mx/rmaa/RMxAC..22/PDF/RMxAC..22_korycansky.pdf |arkivdatum=2015-09-23 }}</ref>
<ref name="Solar_eclipses_during_transits">{{tidskriftsref |rubrik=Simultaneous Transits |författare=Meeus, J.; Vitagliano, A. |tidskrift=Journal of the British Astronomical Association |url=http://chemistry.unina.it/~alvitagl/solex/Simtrans.pdf |år=2004 |volym=114 |nummer=3 |språk=engelska |hämtdatum=26 juni 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060615055002/http://chemistry.unina.it/~alvitagl/solex/Simtrans.pdf |arkivdatum=15 juni 2006 }}</ref>
<ref name="vega">{{webbref|titel=Why is Polaris the North Star? |utgivare=NASA |url=http://starchild.gsfc.nasa.gov/docs/StarChild/questions/question64.html |språk=engelska |hämtdatum=26 juni 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110725180305/http://starchild.gsfc.nasa.gov/docs/StarChild/questions/question64.html |arkivdatum=25 juli 2011 }}</ref>
<ref name="plait">{{bokref | titel =[Bad Astronomy: Misconceptions and Misuses Revealed, from Astrology to the Moon Landing "Hoax" | författare = Plait, Phil |utgivare = John Wiley and Sons | år = 2002 | sidor = 55–56 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Falkner>{{bokref |författare=David E. Falkner |titel=The Mythology of the Night Sky |år=2011 |utgivare=Springer |sidor=102 och 116 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Stellarium>{{webbref| url=http://www.stellarium.org | titel=Calculation by the ''Stellarium'' application version 0.10.2 |språk=engelska | hämtdatum =26 juni 2015 }}</ref>
<ref name=Taylor>{{webbref |url=http://myweb.tiscali.co.uk/moonkmft/Articles/Precession.html |titel=Precession |författare=Kieron Taylor |utgivare=Sheffield Astronomical Society |datum=1 mars 1994 |språk=engelska |hämtdatum=26 juni 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180723065734/http://myweb.tiscali.co.uk/moonkmft/Articles/Precession.html |arkivdatum=23 juli 2018 }}</ref>
<ref name=Komzsik>{{bokref|efternamn=Komzsik |förnamn=Louis |titel=Wheels in the Sky: Keep on Turning |år=2010 |utgivare=Trafford Publishing |sidor=140 |språk=engelska }}</ref>
<ref name="mini2">{{tidskriftsref | författare=J. Laskar et all | tidskrift = Astronomy and Astrophysics | rubrik = Orbital, Precessional, and Insolation Quantities for the Earth From ?20 Myr to +10 Myr | volym=270 | år=1993 | sidor = 522–533 |bibcode = 1993A&A...270..522L |språk=engelska | hämtdatum =26 juni 2015 }}</ref>
<ref name="laskar">{{webbref| titel = Astronomical Solutions for Earth Paleoclimates | författare =J. Laskar et al. | url = http://www.imcce.fr/Equipes/ASD/insola/earth/earth.html | utgivare =Institut de mécanique céleste et de calcul des éphémérides |språk=engelska | hämtdatum =26 juni 2015 }}</ref>
<ref name="solex">{{webbref |titel=The Solex page |url=http://chemistry.unina.it/~alvitagl/solex/ |författare=Aldo Vitagliano |år=2011 |utgivare=Universit... degli Studi di Napoli Federico II |språk=engelska |hämtdatum=26 juni 2015 |arkivurl=https://www.webcitation.org/5gOzK38bc?url=http://chemistry.unina.it/~alvitagl/solex/ |arkivdatum=29 april 2009 }}</ref>
<ref name=James>{{tidskriftsref| författare= James, N.D | rubrik=Comet C/1996 B2 (Hyakutake): The Great Comet of 1996 | tidskrift=Journal of the British Astronomical Association | år=1998 | volym=108 | sidor=157 | bibcode = 1998JBAA..108..157J |språk=engelska }}</ref>
<ref name=JPLonCatalina>{{webbref |författare=Horizons output |url=https://ssd.jpl.nasa.gov/horizons.cgi?find_body=1&body_group=sb&sstr=C/1999+F1 |titel=Barycentric Osculating Orbital Elements for Comet C/1999 F1 (Catalina) |språk=engelska | hämtdatum =26 juni 2015 }}</ref>
<ref name="Cohen">{{tidskriftsref |efternamn=Cohen |förnamn=Bernard L. |rubrik=Breeder Reactors: A Renewable Energy Source |tidskrift=American Journal of Physics |volym=51 |nummer=1 |sid=75 |datum=januari 1983 |bibcode=2005BGD.....2.1665F |url=http://sustainablenuclear.org/PADs/pad11983cohen.pdf |doi=10.1119/1.13440 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070926033320/http://sustainablenuclear.org/PADs/pad11983cohen.pdf |arkivdatum=2007-09-26 |hämtdatum=2015-11-07 }}</ref>
</references>

[[Kategori:Framtid]]
[[Kategori:Framtidsstudier]]
[[Kategori:Årtal]]
[[Kategori:Jorden]]
[[Kategori:Universum]]