Visa källa för Svavel

{{Grundämne
|namn                             = Svavel
|atomnummer                       = 16
|tecken                           = S
|grupp                            = 16
|period                           = 3
|block                            = p
<!-- BILDER -->
|bild                             = Sulfur - El Desierto mine, San Pablo de Napa, Daniel Campos Province, Potosí, Bolivia.jpg
|bildtext                         = 
|bildstorlek                      = 200px
|emissionsspektrum                = Sulfur Spectrum.jpg
<!-- GENERELLA EGENSKAPER -->
|generella_egenskaper_ref         = 
|ämnesklass                       = polyatomisk icke-metall
|relativ_atommassa                = 32,06 (32,059–32,076)<ref>Här anges det av [[IUPAC]] rekommenderade standardvärdet. Se: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: ''Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report).'' I: ''Pure and Applied Chemistry'' 2011, s.&nbsp;1, {{DOI|10.1351/PAC-REP-10-09-14}}.</ref><ref name="IUPAC">[http://www.ciaaw.org/pubs/TSAW2013_xls.xls IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013].</ref>
|utseende                         = Gul
|allotroper                       = 
<!-- FYSIKALISKA EGENSKAPER -->
|fysikaliska_egenskaper_ref       = 
|densitet_tillägg                 = vid [[Rumstemperatur|r.t]]
|densitet                         = α: 2,07 g/cm<sup>3</sup><br>β: 1,96 g/cm<sup>3</sup><br>γ: 1,92 g/cm<sup>3</sup>
|densitet_enhet                   = nej
|aggregationstillstånd            = [[Fast form|Fast]]
|smältpunkt                       = 388,36 [[Kelvin|K]] (115,21 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt                         = 717,8 [[Kelvin|K]] (444,6 [[Grad Celsius|°C]])
|sublimationspunkt                = 
|trippelpunkt                     = 
|kritisk_punkt                    = 1 314 K (1 040,85 °C)<br>20,7 [[Megapascal|MPa]]
|molvolym                         = 15,53
|molpotens                        = −6
|värmevärde                       = 
|smältvärme                       = Mono: 1,7175
|ångbildningsvärme                = Mono: 45<ref name="Zhang">Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: ''Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks.'' In: ''Journal of Chemical & Engineering Data.'' 56, 2011, S.&nbsp;328–337, {{DOI|10.1021/je1011086}}.</ref>
|specifik_värmekapacitet          = 736<ref name="Harry H. Binder">Harry H. Binder: ''Lexikon der chemischen Elemente'', S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, {{ISBN|3-7776-0736-3}}.</ref>
|molär_värmekapacitet             = 22,75
<!-- TABELL 1: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1                       = 375
|ångtryck_10                      = 408
|ångtryck_100                     = 449
|ångtryck_1_k                     = 508
|ångtryck_10_k                    = 591
|ångtryck_100_k                   = 717
|ångtryck_kommentar               = 
<!-- TABELL 2: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1_2                     = 
|ångtryck_10_2                    = 
|ångtryck_100_2                   = 
|ångtryck_1_k_2                   = 
|ångtryck_10_k_2                  = 
|ångtryck_100_k_2                 = 
|ångtryck_kommentar_2             = 
<!-- ATOMÄRA EGENSKAPER -->
|atomära_egenskaper_ref           = 
|atomradie                        = 100
|kovalent-radie                   = 105 ± 3
|van-der-Waal-radie               = 180
|elektronaffinitet                = 200
|joniseringspot-1                 = 999,6
|joniseringspot-2                 = 2 252
|joniseringspot-3                 = 3 357
|joniseringspot-4                 = 4 556
|joniseringspot-5                 = 7 004,3
|joniseringspot-6                 = 8 495,8
|joniseringspot-7                 = 27 107
|joniseringspot-8                 = 31 719
|joniseringspot-9                 = 36 621
|joniseringspot-10                = 43 177
|arbetsfunktion                   = 
<!-- ELEKTRONKONFIGURATION -->
|elektronkonfiguration_ref        = 
|elektronkonfiguration_tillägg    = 
|e-minus                          = 2, 8, 6
<!-- KEMISKA EGENSKAPER -->
|kemiska_egenskaper_ref           = 
|oxidationstillstånd              = '''6''', 5, '''4''', 3, '''2''', [[Disvaveldiklorid|1]], −1, '''−2'''
|oxider                           = SO<sub>2</sub>, SO<sub>3</sub> (starkt [[Syra|sur]])
|elektronegativitet               = 2,58
|elektronegativitet_Allen         = 2,589
|normalpotential                  = −0,48 [[Volt|V]] (S + 2 e<sup>−</sup> → S<sup>2−</sup>)
<!-- DIVERSE -->
|diverse_ref                      = 
|kristallstruktur                 = [[Ortorombiska kristallsystemet|Ortorombisk]]
|bild-kristallstruktur            = Orthorhombic.svg
|ljudhastighet                    = 
|termisk_expansion                = 
|värmeledningsförmåga             = 0,205
|termisk_diffusivitet             = 
|elektrisk_konduktivitet          = 10<sup>−15</sup>
|elektrisk_resistivitet           = 2 x 10<sup>24</sup>
|magnetism                        = [[Diamagnetism|Diamagnetisk]]<ref name=magnet>{{Bokref |url=http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf |titel=Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Handbook of Chemistry and Physics |utgivare=CRC press |isbn=0849304814 |år=2000 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120112012253/http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf |arkivdatum=2012-01-12 |hämtdatum=2015-11-20 }} {{Wayback|url=http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf |date=20120112012253 }}</ref>
|magnetisk_susceptibilitet        = −1,3 x 10<sup>−5</sup><ref name="CRC">{{CRC Handbook |upplaga=90 |titel= |kapitel=4 |startsida=142 |sistasida=147 }} De angivna värdena har här räknats om enligt [[SI]].</ref>
|van_der_Waals_konstant           = 
|permittivitet                    = 
|brytningsindex                   = 
|ytspänning                       = 
|bandgap                          = 
|curiepunkt                       = 
|néelpunkt                        = 
|brottgräns                       = 
|youngs_modul                     = 
|skjuvmodul                       = 
|kompressionsmodul                = 7,7
|poissons_konstant                = 
|hårdhet                          = 2
|vickers_hårdhet                  = 
|brinells_hårdhet                 = 
<!-- IDENTIFIKATION -->
|identifikation_ref               = 
|CAS                              = 7704-34-9
|EG                               = 
|gmelin                           = 
|NSC                              = 
|pubchem                          = <!-- 5362487, 5460602, 139340, 139602 -->
|ATC                              = 
|ChEBI                            = 
|UN                               = 
|SMILES                           = 
|InChI                            = 
|RTECS                            = WS4250000
<!-- HISTORIA -->
|historia_ref                     = 
|namnursprung                     = Från [[urgermanska]] ''sweblaz', ”svavel”.<ref>[http://www.rsc.org/periodic-table Royal Society of Chemistry – ''Visual Element Periodic Table'']</ref><ref>[http://www.etymonline.com – Online Etymological Dictionary]</ref>
|förutsägelse                     = 
|upptäckt                         = [[Kinas historia|Antikens Kina]]<ref>{{webbref|url=http://www.georgiagulfsulfur.com/history.htm |titel=Sulfur History |utgivare=Georgiagulfsulfur.com |datum= |hämtdatum=2008-09-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080916201636/http://georgiagulfsulfur.com/history.htm |arkivdatum=2008-09-16 }}</ref> (före [[2000 f.Kr.]])
|första_isolation                 = 
|upptäckt_och_första_isolation    = 
|fastställt_som_ett_grundämne_av  = [[Antoine Lavoisier]] (1777)
|namngivare                       = 
<!-- SÄKERHETSINFORMATION -->
|säkerhetsinformation_ref         = 
|säkerhetsdatablad                = 
|Sigma-Aldrich                    = 84683
|GHS-ref                          = <ref name="CLP_8130"/>
|GHS-symboler                     = {{GHS-tabell|07}}
|H-fraser                         = {{H-fras|315}}
|EUH-fraser                       = 
|P-fraser                         = {{P-fras|302+352}}
|faroref                          = <ref name="CLP_8130"/>
|farosymboler                     = {{Farotabell|Xi}}
|R-fraser                         = {{R-fras|38}}
|S-fraser                         = {{S-fras|(2)|46}}
|NFPA704                          = 
|MAK                              = 
|toxikologiska_data               = 
|flampunkt                        = 
|brandpunkt                       = 
|självantändningspunkt            = 
|radioaktiv                       = 
|övriga_faror                     = 
}}
'''Svavel''' ({{lang-la|sulphur}}) är ett [[icke-metalliskt]] [[grundämne]] som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S<sub>8</sub> eller i föreningar med andra grundämnen.<ref name="NE17">{{bokref|titel=Nationalencyklopedin, band 17|år=1989|utgivare=Bra Böcker|isbn=91-7024-621-1|sid=457-459}}</ref><ref name="NE">[http://www.ne.se/svavel Svavel] i [[Nationalencyklopedin]]</ref><ref name="NF">{{runeberg.org|nfcg|0436.html Svafvel}}</ref>

== Egenskaper ==
Svavel är i sin naturliga form ett fast gulaktigt ämne. Det är mycket vanligt och avger en svag distinkt lukt. Föreningar med svavel har oftast en starkare lukt som påminner om ruttna [[Hönsägg|ägg]].

I sin flytande form är ämnet rödaktigt, och avger en stark blå låga när det brinner.

Svavel har fyra stabila [[isotop]]er, <sup>32</sup>S, <sup>33</sup>S, <sup>34</sup>S och <sup>36</sup>S, varav <sup>32</sup>S är den vanligast förekommande och utgör 95% i naturligt förekommande svavel.<ref name="NE17"/>

== Föreningar ==
Svavel kan förekomma i [[oxidationstillstånd]] från -2 till +6, och bildar därför en mängd olika föreningar.<ref name="NE17"/>

=== Sulfider ===
Svavel som [[anjon]] (S<sup>2-</sup>) kallas för [[sulfid]]. Motsvarande syra är [[svavelväte]] (H<sub>2</sub>S) .

=== Oxider ===
Svavel har två olika vanligen förekommande oxider, [[svaveldioxid]] (SO<sub>2</sub>) och [[svaveltrioxid]] (SO<sub>3</sub>).

=== Svaveloxosyror och deras salter ===
Svaveloxiderna bildar syror tillsammans med vatten. Svaveldioxid bildar [[svavelsyrlighet]] (H<sub>2</sub>SO<sub>3</sub>) och svaveltrioxid bildar [[svavelsyra]] (H<sub>2</sub>SO<sub>4</sub>). Svavelsyrlighetens [[salter]] kallas [[sulfit]]er och svavelsyrans salter kallas [[sulfat]]er.

=== Svavelorganiska föreningar ===
I svavelorganiska föreningar förekommer [[kovalenta bindningar]] mellan svavel och [[kol]]. I [[tioeter|tioetrar]] (R<sub>2</sub>S, kallas även sulfider) är svavel enbart bundet till kol. I [[sulfonsyra|sulfonsyror]] (RSO<sub>3</sub>H) är svavlet även bundet till syre.

== Användning ==
Svavel används mest utbrett inom industrin. Några användningsområden är batteritillverkning, papperstillverkning, [[vulkanisering]] av gummi, fyrverkeripjäser, färger. Den kommersiella användningen består huvudsakligen av gödningsmedelstillverkning. Svavel ingår också i vissa rengöringsmedel, svampbekämpningsmedel, insektsgifter, liksom i [[krut]] och [[tändstickor]].

[[Svavelsyra]] är en mycket vanlig kemikalie som har många industriella användningsområden. Svavelsyra är den mest producerade kemikalien i världen och dess konsumeringssiffror används ofta som en nationell indikator på industriell utveckling.

I Apotekets sortiment finns produkten ''Sulphur medicinale'', rent svavel. I finpulveriserad form kan det även benämnas svavelblomma.

I [[svenskar|svensk]] [[folktro]] användes svavel ofta som skydd mot [[trolldom]]. Det kunde innebära att man bar svavel i kläderna, lade det i badvattnet, under tröskeln, i vaggan eller i brudparets kläder. Man brände svavel inomhus i syfte att förhindra sjukdomar och olyckor hos människor och djur. Anledningen till svavlets förmåga att motverka ont anses främst vara dess stickande och obehagliga lukt.<ref>Ebbe Schön: ''Folktrons ABC'' (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 260.</ref>

== Förekomst ==
Svavel är det 16:e mest förekommande grundämnet i [[jordskorpan]], och svavelhalten i jordens inre har uppskattats vara upp till 15&nbsp;%.<ref name="NE"/> Svavel återfinns i naturen i fri form, i olika bergarter, och i mindre mängder i organiska föreningar i levande organismer. Till största delen förekommer det i bergarter, dels som [[sulfidmineral]] tillsammans med metaller som [[järn]], [[bly]], [[zink]], [[kvicksilver]] och [[koppar]], dels som svavelinnehållande [[salter]] som bland andra [[gips]] ([[kalciumsulfat]]), [[alunsten]], [[bittersalt]] ([[magnesiumsulfat]]) och [[tungspat]] ([[bariumsulfat]]).<ref name="NF"/>

Ämnet i fri form är speciellt vanligt kring geologiskt aktiva områden såsom [[Italien]] och [[Japan]]. Det bildas där genom oxidation av svavelinnehållande ångor som sipprar ut i sprickor i vulkaniska bergarter.<ref name="NF"/>

Två av det tjugotal [[aminosyror]] som bygger upp [[proteiner]]na i växter och djur - [[metionin]] och [[cystein]] - innehåller svavel.<ref name="Ellervik">Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. {{ISBN|978-91-86061-30-2}}.</ref> I människokroppen ingår svavel i varje cell, det är kroppens 8:e mest förekommande grundämne, i vikt räknat. Det är en beståndsdel i proteinerna [[kollagen]] och [[keratin]] som bygger upp bland annat brosk, senor, hjärna, bindväv, muskler, skelett, hud, hår och naglar.

===Svavlets kretslopp===
Svavel ingår i ett [[biogeokemiskt kretslopp]] kallat [[svavlets kretslopp]] som omfattar atmosfären, havet, berggrunden och levande organismer, där svavelföreningar omväxlande oxideras och reduceras.<ref name="NE17"/>

== Fossila bränslen och försurningen ==
[[Fil:Burning-sulfur.png|miniatyr|vänster|Smältande respektive brinnande svavel.]]
Kol och olja innehåller små mängder svavel. Därför bildas gasen ''svaveldioxid'' (SO<sub>2</sub>) när man förbränner dessa fossila bränslen. Redan i luften kan svaveldioxiden reagera med vatten och syrgas så att det bildas svavelsyra (H<sub>2</sub>SO<sub>4</sub>). Den starka syran regnar förr eller senare ner över landskap och blandas med mark och sjöar så de försuras.

:<math>\rm\ 2 S + 3\ O_2 \ + 6\ H_2O \rightarrow 4\ H_3O^+ + 2\ SO_4^{2-}</math>

== Historik ==
Eftersom svavel förekommer i fri form i naturen har ämnet varit känt sedan [[forntiden]].<ref name="NF"/> Svavel omnämns bland annat i [[Första Moseboken]] i samband med berättelsen om [[Sodom och Gomorra]].

Svavel ansågs av alkemisterna som en av de så kallade principerna, vilka enligt [[Paracelsus]] var svavel (brännbarhet), [[kvicksilver]] (smältbarhet, flyktighet) och [[salt]] (obrännbart). [[Antoine Lavoisier]] var den förste som tydligt gjorde klart att svavel är ett grundämne i egentlig mening.<ref name="A">Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011</ref>

==Referenser==
===Noter===
<references>
{{CLP|CAS=7704-34-9|ZVG=8130|BenenneEinzelnachweis=CLP_8130}}
</references>
===Källor===
*{{bokref|name="Life and Science-Chemistry Today"|efternamn=Sherwood|förnamn=Martin|titel=Kemin, Grundämnen & föreningar|år=1990|utgivare=Bonniers|isbn=91-34-50893-7|sid=52}}
== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Sulfur}}
{{Periodiska systemet navbox}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Svavel| ]]