Visa källa för Smidning

'''Smidning'''<ref>
  {{bokref|efternamn=Storm
  |förnamn=Erik 
  |titel=Plastisk bearbetning
  |utgivare=[[Svenska bokförlaget]]
  |utgivningsort=Stockholm 
  |år=1962}}</ref>,<ref>
  {{bokref |efternamn=Ståhlberg 
  |förnamn=Ulf 
  |titel=Deformationsanalys 2 (Kompendium)
  |utgivningsort=Stockholm 
  |år=1986}}</ref>,<ref>
  {{bokref |titel=Nationalencyklopedin 
  |utgivare=Bra böcker
  |utgivningsort=Höganäs
  |år=1989-}}</ref>,<ref>
  {{bokref
  |efternamn=Bodin
  |förnamn=Jan
  |titel=Sänksmide
  |utgivare=IVF|utgivningsort=Mölndal 
  |år=2003
  |isbn=91-89158-56-3}}</ref> 
eller alternativt [[smide]]<ref>
  {{SAOB
  |ord=smide
  |filenr=2/7/67238}}</ref> 
är den ursprungliga metallformningsoperationen, med vilken metallämnet formas och ämnets inre (kristall)struktur bearbetas med hammarslag eller presslag mellan pen och städ.  Enligt historiska källor utvecklades kunskapen inom smidning först i fjärran östern och i Asien<ref>
  {{bokref
  |efternamn=Rusinoff
  |förnamn=S.E.
  |titel=Forging and Forming Metals
  |utgivare=American Technical Society
  |utgivningsort=Chicago, USA
  |år=1952}}</ref>
, och den användes för att framställa olika redskap och vapen i metall. Eftersom smidda detaljer kan ha en bra kombination av styrka och seghet kan nätta detaljer tillverkas. Tvärsnittsarean, A, minskas under smidning under slag tvärs ämnets längdsriktning. Motsatsen benämns stukning. Metallindustrin använder idag både friformsmidning, mellan pen och städ, samt sänksmidning mellan två matriser (slutna verktyg). Vid friformsmidningen flyter materialet plastiskt både i längs och tvärsled. Materialets utbredning tvärs smidets längsriktning benämns bredning. Hur bredningen påverkas av processparametrar finns beskrivet i litteraturen.<ref>
  {{Tidskriftsref 
  |författare=A. Tomlinson and J.D. Stringer
  |rubrik=Spread and elongation in flat tool forging
  |år=1959|tidskrift=Journal of the Iron and Steel Institute
  |volym=193
  |nummer=Oktober
  |sid=157-162}}</ref> 
Inverkan av processparametrarna på strukturomvandlingen inuti smidesämnet har också undersökts.<ref>
   {{Tidskriftsref|författare=H.P. Heil och A. Schütza
  |rubrik=Einfluß von Sattelform und -abmessung auf die mechanischen Eigenschaften von Freiformschmiedestücken
  |år=1975
  |tidskrift=Archiv für das Eisenhüttenwesen
  |volym=46
  |nummer=3
  |sid=201-208}}</ref>,<ref>
  {{bokref
  |efternamn=Ssemakula
  |förnamn=Hamzah
  |titel=Manufacturing of heavy rings and large copper canisters by plastic deformation
  |utgivare=KTH. Institutionen för industriell produktion
  |serie=
  |år=2004
  |doi=
  |isbn= }}</ref>,<ref>
  {{bokref
  |efternamn=Sarnet
  |förnamn=Jan
  |titel=On the analysis of cast structure and its changes during hot working of forging ingots
  |utgivare=KTH. Metallernas gjutning
  |serie=
  |år=2009
  |doi=
  |isbn= }}</ref>

==Hjälpmedel, teknik och metoder==
Smidningen har utvecklats från handhållna metoder över mekaniska hammare med fallvikter drivna av vattenkraft eller ångkraft till dagens mekaniska eller hydrauliska pressar.<ref>
  {{Tidskriftsref 
  |författare=H. Asbrand|rubrik=Entwicklung der Schmiedetechnik
  |år=1981
  |tidskrift=Stahl und Eisen
  |volym=101
  |nummer=13-14
  |sid=904-909}}</ref>  
Vid industriella smidesprocesser hålls ämnet med en manipulatortång.

==Processparametrar==
Areareduktion : <math>\frac{A_0-A_1}{A_0}\cdot100</math> (%); reduktionsgrad: <math>\frac{A_0}{A_1}</math>; logaritmisk reduktionsgrad, medeltöjning:<math>ln\frac{A_0}{A_1}</math>
Töjning per slag:<math>\epsilon_h = ln\frac{h}{h_0}</math>. 
Töjningshastighet: <math>\frac{d\epsilon_h}{dt} = \frac{h_0}{h}\cdot\frac{1}{h_0}=\frac{dh}{dt}\cdot\frac{1}{h}=\frac{v_h}{h}</math>

==Kraft- och energibehov==
Kraften som åtgår för att plastiskt forma ämnet bestäms av kontaktarean mellan verktyg och ämne, ämnets temperatur, verktygshastigheten, ämnets material och legeringssammansättning. Sänksmidning kräver ofta hög kraft per ämnesvikt på grund av stor kontaktarea och hög verktygshastighet. Vid hammarsmidning bestäms energin av fallviktens vikt och hastighet. Vid pressmidning bestäms energin med kraft och (pressad) längd.

==Industriella smidesprocesser i Sverige==
Friformsmidning finns vid [[Uddeholm Tooling]] ([[Hagfors]]), Sandvik Materials Technology ([[Sandviken]]), [[Scana Industrier]] ([[Björneborg, Kristinehamns kommun|Björneborg]], [[Karlskoga]] och [[Söderfors]]), Ovako (Hofors) och [[Erasteel Kloster]] ([[Söderfors]]). Sänksmidning finns bland annat vid Bharat Forge ([[Karlskoga]]) och Componenta ([[Virsbo]]). Totalt smids flera hundratusen ton stål och en mindre mängd andra metaller i Sverige.

==Noter==
<references/>

[[Kategori:Smide]]