Visa källa för Runor

[[Fil:CodRun1.jpg|mini|Utdrag från sida 27 av [[Codex Runicus]] (”runiska kodexen”) med translitteration.]]
[[Fil:Saleby kyrkklocka, Västergötland.png|miniatyr|[[Salebyklockan|Saleby lillklocka]] i Västergötland, med ristade runor.]]
'''Runor''' är [[skrivtecken]] som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av [[germaner]].<ref name="GP42">{{bokref|titel=Svenska språket under sjuhundra år|författare=[[Gertrud Pettersson]]|utgivare=[[Studentlitteratur]]|utgivningsort=[[Lund]]|år=2005|id={{ISBN|91-44-03911-5}}|sid=52|upplaga=Andra upplagan}}</ref> Runorna ordnas i runrader uppkallade efter de sex första runornas ordningsföljd: [[äldre futhark]] (ᚠᚢᚦᚨᚱᚲ, ''fuþark''), [[Anglofrisiska runraden|anglofrisisk futhorc]] (ᚠᚢᚦᚩᚱᚳ, ''fuþorc'') och [[yngre futhark]] (ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ, fuþąrk), vilket i svenskan homologerats till ordet [[futhark]] (jämför [[alfabet]]) för att beskriva dessa runuppsättningar i allmänhet. De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet. Runorna fick också en renässans på 1600-talet genom bland annat [[Johannes Bureus]] som tryckte en lärobok med runor för svenskt skolbruk.

Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden – några också i Finland, nära den svenskspråkiga byn Vörå i Österbotten – som utanför, men än så länge med undantag för [[dalrunor|dalruneinskrifterna]], samlas i [[Samnordisk runtextdatabas]]. Runfynd har gjorts från [[Sydeuropa]] ända upp till [[Sameland|Lappland]] och Ryssland, men förekommer rikast inom [[Mälardalen]]s [[runsten]]ar. Ett par ytterst tveksamma fall har upptäckts i [[Nordamerika]], däribland den uppmärksammade [[Kensingtonstenen]]. Runor finns främst bevarade som inskrifter på [[runsten|stenar]], men också på ben och trä samt på ''runbleck'' som är små [[bleck|metallbleck]] av koppar, brons eller bly med inristade runor. 

Runliknande skrivtecken har använts bland de uraliska folken, men med undantag för [[ungerska runor]] (''székely rovásírás'') brukar dessa inte kallas för eller klassas som runor.

== Runornas ursprung{{ankare|Runornas ursprung}} ==
=== Uppkomst ===
[[Fil:Oldest runestone 20.jpg|mini|[[Svingerudsstenen]], en runristad sten från de första två århundradena ([[25]]–[[250]] e.Kr.) det hittills äldsta fyndet av futhark.]]
Runorna skapades troligen kring [[Jesu födelse]] (tidigare uppskattat till de två första århundradena efter Kristus)<ref name="Enoksen">Enoksen, Lars Magnar, ''Runor'' (1998), {{ISBN|91-88930-32-7}}</ref><ref name="Jansson">Jansson, Sven B. F., ''Runinskrifter i Sverige'' (1984), 3:e uppl. 1984, {{ISBN|91-20-07030-6}}</ref><ref name="NE">''Nationalencyklopedin'' (1995), Artikel "Runinskrifter", {{ISBN|91-7024-620-3}}</ref> och har troligen påverkats av både det romerska och det grekiska alfabetet. Det finns en mängd olika teorier kring runornas uppkomst, och någon absolut säker teori är antagligen svår att fastställa. Vad man vet är att runorna fanns bland alla [[Germaner|germanstammar]] runt [[Nordsjön]] och [[Östersjön]] under århundradena efter Kristi födelse.<ref>{{webbref |url=http://www.viking.no/e/heritage/eruner.htm |titel=Runes |språk=en |hämtdatum=23 oktober 2019 }}</ref> Uppkomsten tycks vara starkt knuten till den ökade kontakt som germanerna hade med [[Romarriket]] runt år 1 och den [[folkvandring]]speriod som följde. De äldsta runfynden har daterats till ungefär 150<ref name="Enoksen"/> till 200 efter Kristus,<ref name="NE"/> med [[Svingerudsstenen]] daterad till 50 före Kristus som tidigast och 275 efter Kristus som senast.

En sen hypotes av John Troeng är att åtminstone fem runors utseende eventuellt skulle kunna associerats med [[Araméer|arameisk-semitiska]] [[Nabatéer|nabateiska]] tecken,<ref>{{webbref |url=http://www.fof.se/tidning/2004/3/runor-kan-ha-arabiska-rotter |titel=Forskning och Framsteg nr 3/04 sid 8. Henrik Höjer }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.vitterhetsakad.se/fornvannen/?page=20030404 |titel=A Semitic origin of some runes, by John Troeng |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061009121908/http://www.vitterhetsakad.se/fornvannen/?page=20030404 |arkivdatum=2006-10-09 }}</ref> vilket då skulle förklaras med att runorna fördes upp till Skandinavien av före detta romerska trupper av blandat ursprung som bosatte sig intill vad som motsvarar dagens Danmark, och som upprättat handel vid sidan av att införa runorna.

[[Fil:Helm von Negau; KHM, Wien Inschrift.jpg|mini|Den äldsta kända urgermanska skriften: ''harikastiteiva\\\ip'', ristad i [[Etruskiska alfabetet|nordetruskiska alfabetet]] på [[Negauhjälmen]] (Negau B), århundradena innan [[Jesu födelse|Kristi födelse]].]]
Den äldsta kända [[urgermanska]] skriften återfinns på [[Negauhjälmen]] (Negau B), inristad någon gång mellan 400 till första århundradet före Kristus och skrevs med det [[Etruskiska alfabetet|nordetruskiska alfabetet]]. Detta liknar den de urgermanska runorna i formgivning samt att vissa tecken är identiska med vissa runor men skiljer sig annars i uppsättning och symbolernas ljudvärden. Texten stavar ut (ursprungligen höger till vänster):

{|
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanH-01.svg|12px|H]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanA-01.svg|12px|A]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanR-04.svg|12px|R]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanI-01.svg|12px|I]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanKH-01.svg|12px|G]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanA-01.svg|12px|A]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanS-02.svg|12px|S]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanT-02.svg|12px|T]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanI-01.svg|12px|I]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanT-02.svg|12px|T]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanE-01.svg|12px|E]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanI-01.svg|12px|I]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanF-01.svg|12px|V]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanA-01.svg|12px|A]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | {{big|\\\}}
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanI-01.svg|12px|I]]
| style="vertical-align: top; text-align: center" | [[Fil:EtruscanP-01.svg|12px|P]]
|-
| style="vertical-align: top; text-align: center" | h
| style="vertical-align: top; text-align: center" | a
| style="vertical-align: top; text-align: center" | r
| style="vertical-align: top; text-align: center" | i
| style="vertical-align: top; text-align: center" | g
| style="vertical-align: top; text-align: center" | a
| style="vertical-align: top; text-align: center" | s
| style="vertical-align: top; text-align: center" | t
| style="vertical-align: top; text-align: center" | i
| style="vertical-align: top; text-align: center" | t
| style="vertical-align: top; text-align: center" | e
| style="vertical-align: top; text-align: center" | i
| style="vertical-align: top; text-align: center" | v
| style="vertical-align: top; text-align: center" | a
| style="vertical-align: top; text-align: center" | \\\
| style="vertical-align: top; text-align: center" | i
| style="vertical-align: top; text-align: center" | p
|}

Texten ''harigastiteiva\\\ip'' antas betyda något i stil med ''Harigasti'' + ''Teiva'', ägarens namn (Härgäst) + dennes gud (möjligen [[Tyr]]: [[urgermanska]]: ''Tiwaz'').

=== Rötter ===
[[Fil:Ladogastick.jpg|miniatyr|Runsticka från Ryssland]]
Mycket litet är känt om runornas rötter, men sannolikt är de åtminstone delvis inspirerade av vissa skrivtecken i de klassiska alfabeten, såsom det [[grekiska alfabetet|grekiska]] och [[latinska alfabetet|latinska]], men även [[fornitalisk skrift]], såsom de [[etruskiska alfabetet|etruskiska]] och [[rätiska]] alfabeten.<ref name="GP42"/> Flera runtecken stämmer i många fall överens med klassiska bokstäver medan andra kan länkas till klassiska bokstäver på annat vis. I flera fall skiljer sig runorna bara marginellt från sin bokstavsmotsvarighet men följer vissa regler, såsom att de vågräta bistavarna utbytts mot vinklade dito och de krökta formerna knäckts och rätats. Eftersom vågräta och krökta linjer undvikits helt tros runorna ursprungligen ha utformats för att snittas i trä,<ref>{{bokref |författare=Wessén, Elias |titel=Från Rök till Forsa |utgivningsort=Lund |år=1969 |sid=1, 3, 10–16}}</ref> då krökta linjer är svårsnittade i trä medan vågräta linjer hamnar längs träets fibrer och blir svårlästa. Denna princip behöver inte heller ha uppstått med runorna, utan samma snittregler uppvisas även inom flera av de fornitaliska alfabeten. Likaså finns det rätiska och runiska skrivtecken som ser ut att ha bildats genom att rotera klassiska bokstäver för att undvika horisontella linjer.

{{Multiple image | total_width = 300
| image1 = Venetic Raetic Camunic Lepontic alphabets.png
| image2 = Raetic alphabets.jpg
| footer = Fornitaliska alfabet: [[venetiska]] ([[Este]]), [[Rätiska|östrätiska]] ([[Margreid an der Weinstraße|Magrè]]), [[Rätiska|västrätiska]] ([[Bolzano]]-[[Sanzeno]]), [[camuniska]] ([[Sondrio]]), [[Lepontiska]] ([[Lugano]])
}}
Nedan återges några teoretiska grunder för de äldre runorna. Vissa runor uppvisar tydlig koppling till klassiska bokstäver medan andra runor är mer svårtydda vart de torde komma från och det är inte omöjligt att vissa av de ursprungliga runorna är nyskapelser eller långsiktigt baserade på andra bokstäver. Notera att flera av dessa runtecken även återfinns som bokstavsvariation inom de rätiska alfabeten varför de inte behöver ha uppstått som runa utan kan ha inhämtats från annat håll. Sedan är även de rätiska alfabeten besläktade med de klassiska alfabeten, varför nedan angivna grunder även kan stå för de rätiska skrivtecknen. 

Språknyckel: '''lat''' = [[latin]], '''grc''' = [[klassisk grekiska]], '''ett''' = [[etruskiska]], '''xve''' = [[venetiska]], '''xrr''' = [[Rätiska|västrätiska]] > [[Rätiska|östrätiska]], '''xcc''' = [[camuniska]], '''xlp''' = [[lepontiska]]
{| class=wikitable
|+ Teoretiska rötter för de äldre runorna
! Runa !! Ljud !! lat !! grc !! ett !! xve !! colspan=2 | xrr !! xcc !! xlp !! Not
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚠ]]
| style="text-align:center" | /f/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[F]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Fil:Greek Digamma 02.svg|12px|link=Digamma]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | [[Fil:EtruscanF-01.svg|10px|link=F]]
<!-- xve -->| style="text-align:center" | [[Fil:EtruscanF-01.svg|10px|link=F]]
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->| Samma rot som [[F]].
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚢ]]
| style="text-align:center" | /u/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[Y]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Υ]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:EtruscanV-01.svg|10px|link=Ypsilon]] [[Fil:EtruscanU-02.svg|10px|link=Ypsilon]]}}
<!-- xve -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Alfabeto camuno-uw.svg|12px|link=Ypsilon]] [[Fil:Alfabeto camuno-uw1.svg|12px|link=Ypsilon]]}}
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | [[Fil:Alfabeto camuno-uw.svg|12px|link=Ypsilon]]
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | [[Fil:Alfabeto camuno-uw1.svg|12px|link=Ypsilon]]
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Alfabeto camuno-uw.svg|12px|link=Ypsilon]] [[Fil:Alfabeto camuno-uw1.svg|12px|link=Ypsilon]]}}
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | [[Fil:Alfabeto camuno-uw1.svg|12px|link=Ypsilon]]
<!-- not -->| Möjligen samma rot som [[Y]] via grekiska [[ypsilon]] ([[versal]]: Υ, [[gemen]]: υ) som uppträder vält som variation i [[fornitalisk skrift]].
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚦ]]
| style="text-align:center" | /þ/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚨ]]
| style="text-align:center" | /a/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[A]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Fil:Greek Alpha 03.svg|14px|link=Alfa]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | [[Fil:EtruscanA-01.svg|9px|link=Alfa]] 𐌀
<!-- xve -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Greek Alpha 03.svg|14px|link=Alfa]] [[Fil:EtruscanA-01.svg|9px|link=Alfa]] [[Fil:Faliscan A (variant 5).svg|19px|link=Alfa]]}}
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Greek Alpha 03.svg|14px|link=Alfa]] [[Fil:Faliscan A (variant 5).svg|19px|link=Alfa]] [[Fil:Alfabeto camuno-a2.svg|12px|link=Alfa]]}}
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Greek Alpha 03.svg|14px|link=Alfa]] [[Fil:Faliscan A (variant 5).svg|19px|link=Alfa]] [[Fil:Alfabeto camuno-a2.svg|12px|link=Alfa]] [[Fil:Faliscan A (variant 8).svg|19px|link=Alfa]]}}
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Alfabeto camuno-a1.svg|12px|link=Alfa]] [[Fil:Faliscan A (variant 5).svg|19px|link=Alfa]] [[Fil:Alfabeto camuno-a.svg|12px|link=Alfa]]}}
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Faliscan A (variant 5).svg|19px|link=Alfa]] [[Fil:Alfabeto camuno-a.svg|12px|link=Alfa]]}}
<!-- not -->| Möjligen samma rot som [[A]] via klassisk grekiska [[Fil:Greek Alpha 03.svg|14px|link=Alfa]] (alfa) och [[Fornitalisk skrift|fornitaliska]] 𐌀 till öppna varianterna [[Fil:Alfabeto camuno-a2.svg|12px|link=Alfa]] [[Fil:Alfabeto camuno-a.svg|12px|link=Alfa]] [[Fil:Faliscan A (variant 5).svg|19px|link=Alfa]].
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚱ]]
| style="text-align:center" | /r/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[R]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚲ]]
| style="text-align:center" | /k/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[C]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Fil:Greek Gamma archaic_1.svg|12px|link|Gamma]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | [[Fil:EtruscanC-01.svg|10px|link=C]]
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | [[Fil:Alfabeto camuno-g.svg|12px|link=C]]
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->| Jämför [[faliskiska]]: [[Fil:Faliscan C (variant 2).svg|19px|link=C]] (/k/). Samma rot som [[C]].
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚷ]]
| style="text-align:center" | /g/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Chi|Χ]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->| Klassisk grekiskt uttal: [[Tonlös velar klusil|/kʰ/]].
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚹ]]
| style="text-align:center" | /w/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚺ]]
| style="text-align:center" | /h/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[H]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | [[Fil:Alfabeto camuno-h.svg|14px|link=H]]
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᚾ]]
| style="text-align:center" | /n/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛁ]]
| style="text-align:center" | /i/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[I]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Jota|Ι]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛃ]]
| style="text-align:center" | /j/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛇ]]
| style="text-align:center" | /ï/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛈ]]
| style="text-align:center" | /p/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Π]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Alfabeto camuno-p1.svg|12px|link=Pi (bokstav)]] [[Fil:Alfabeto camuno-p2.svg|12px|link=Pi (bokstav)]]}}
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->| [[Pi (bokstav)|Π]] (Pi) bakåtvält med huvudstavarna krökta inåt: Π ⤿ ⊏ → ᛈ. Jämför [[camuniska]]: [[Fil:Alfabeto camuno-p2.svg|12px|link=Pi (bokstav)]] (/p/).
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛉ]]
| style="text-align:center" | /z/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Alfabeto camuno-z.svg|14px|link=Z]] [[Fil:Alfabeto camuno-z1.svg|14px|link=Z]]}}
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛊ]]
| style="text-align:center" | /s/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Sigma|Σ]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | [[Fil:Faliscan S (variant 3).svg|23px|link=S]]
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | [[Fil:Faliscan S (variant 2).svg|20px|link=S]]
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | [[Fil:Faliscan S (variant 2).svg|20px|link=S]]
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Faliscan S.svg|17px|link=S]] [[Fil:Faliscan S (variant 3).svg|23px|link=S]]}}
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛏ]]
| style="text-align:center" | /t/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[T]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | [[Fil:Alfabeto camuno-t1.svg|12px|link=T]]
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛒ]]
| style="text-align:center" | /b/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[B]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛖ]]
| style="text-align:center" | /e/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | [[E]]
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Epsilon|Ε]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | 
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->| [[Epsilon|Ε]] (Epsilon) framåtvält med huvudstav och mellersta bistav kombinerade till en klyka: E → Σ ↷ ᛖ. Jämför [[faliskiska]]: [[Fil:Faliscan E (variant 5).svg|16px|link=Epsilon]] (/e/), [[etruskiska]] [[Fil:Unique Variation of the Etruscan "e".svg|12px|link=Epsilon]] (sällsynt).
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛗ]]
| style="text-align:center" | /m/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛚ]]
| style="text-align:center" | /l/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[FiL:Greek Lambda 09.svg|12px|link=Lambda]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil :Alfabeto camuno-l1.svg|14px|link=L]] [[Fil:Faliscan P (variant 2).svg|18px|link=L]]}}
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil:Faliscan P (variant 2).svg|18px|link=L]] [[Fil :Alfabeto camuno-l.svg|14px|link=L]]}}
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | [[Fil :Alfabeto camuno-l1.svg|14px|link=L]]
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | {{nowrap|[[Fil :Alfabeto camuno-l1.svg|14px|link=L]] [[Fil :Alfabeto camuno-l.svg|14px|link=L]] [[Fil:Faliscan P (variant 2).svg|18px|link=L]] [[Fil:Faliscan L.svg|18px|link=L]]}}
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | [[Fil :Alfabeto camuno-l1.svg|14px|link=L]]
<!-- not -->| 
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛜ]]
| style="text-align:center" | /ŋ/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛞ]]
| style="text-align:center" | /d/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | –
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | –
<!-- not -->|
|-
| style="text-align:center; font-size:125%" | [[ᛟ]]
| style="text-align:center" | /o/
<!-- lat -->| style="text-align:center" | –
<!-- grc -->| style="text-align:center" | [[Omega|Ω]]
<!-- ett -->| style="text-align:center" | –
<!-- xve -->| style="text-align:center" | [[FiL:Faliscan O (variant 3).svg|16px|link=O]]
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xrr -->| style="text-align:center" | –
<!-- xcc -->| style="text-align:center" | –
<!-- xlp -->| style="text-align:center" | [[Omega|ᛟ]]
<!-- not -->| Klassisk grekiskt uttal: [[Mellanöppen bakre rundad vokal|/ɔ̂ː/]]. Jämför [[faliskiska]]: [[Fil:Faliscan E (variant 5).svg|16px|link=Epsilon]] (/e/), [[etruskiska]] [[Fil:Unique Variation of the Etruscan "e".svg|12px|link=Epsilon]] (sällsynt /e/).
|}

== Äldre runor (urgermanska runor) ==
{{huvudartikel|Äldre futhark}}
[[Fil:Futhark24.svg|mini|Äldre runraden.]]
Äldsta varianten av runor innehåller 24 tecken och de äldsta fynden är från det senare 100-talet e.Kr. Denna runrad utbredde sig över hela det germanska språkområdet, men har speciella koncentrationer i Tyskland, Danmark och Sverige. Den gotländska [[Kylverstenen]] är det äldsta fyndet av en fullständig urgermansk futhark. Futharken är indelad i tre "ätter":

Varje runas namn började med inledningsbokstaven utom femtonde och tjugoandra runorna (algi'''z''' och i'''ŋ'''waz) vars ljud aldrig förekom i början av ord. Symboler som [[theta|θ]] eller [[þ]] uttalades som i engelskans ''th''at eller ''th''ing och motsvaras av "d" eller "t" i [[nusvenska]]. Det finns över 300 bevarade inskrifter med denna futhark varav de äldsta är inskriptioner på små föremål som vapen och smycken.

=== Gotiska runor ===
{{huvudartikel|Gotiska runinskrifter}}
Gotiska runinskrifter använder en klassisk 24-typig futhark och uppträder sporadiskt under de första århundradena efter Kristus.

Från 300-talet ersattes den 24-typiga futharken i den gotiska kulturkretsen med det [[Gotiska alfabetet]], vilken huvudsakligen baserades på det grekiska alfabetet men utan mellansteg och skapades troligen av [[Wulfila]]. För att fylla ut tecken för de ljudvärden som krävdes för forngotiskan överfördes vissa runor till det ersättande alfabetet, såsom ''u'' (ᚢ → 𐌿). Även bokstävernas namn överfördes från de äldre runorna.

=== Anglofrisiska runor ===
{{huvudartikel|Anglofrisiska runraden}}
[[Fil:Anglosaxonrunes.svg|mini|Den 33-typiga (34-typiga) anglosaxiska futhorcen.]]
[[Anglosaxare|anglosaxarna]] och [[friser]]na vidareutvecklade den 24-typiga futharken under 400-talet till en 26-typig dito där bland annat ''äldre a'' delades upp i ''o'' (''å''), ''a'' och ''ä'' (ᚨ → ᚩ, ᚪ, ᚫ). Senare kring 800-talet introducerades två till runor, en modifierad ''u''-runa som ''y'' (ᚢ → ᚣ), samt en bokstav för ''ea/äa'' (ᛠ), då en 28-typig runrad. Vid denna tidpunkt torde runraden ha ersatts av latinsk skrift i fornfrisiskan varför den hädan torde kallas anglosaxiska runraden.

Ytterligare runor följde och vid 1000-talet hade den anglofrisiska runraden utvidgats till en 33-typig runrad. Ytterligare runor finns (totalt finns 34 anglosaxiska [[unicode-runor]]) men skriftligt belägg är undermåligt för deras ljudvärden och namn varför de inte inräknas.

Runinskrifter med de anglofrisiska runorna återfinns mest i Storbritannien. Den kompletta 28-typiga anglosaxiska futharken återfinns bland annat på [[Themsensvärdet]], ''Codex Vindobonensis 795'' och ''Cotton MS Otho B'' (†).

=== Markomanniska runor ===
[[Fil:Marcomannic.PNG|mini|Markomanniska runalfabetet.]]
I ''De Inventione Litterarum'', en text som enligt [[Benediktinorden|Benediktermunken]] [[Hrabanus Maurus]] baserar sig på källor från 700-800-talets [[Karolinger|karolingska rike]], finns ett runalfabet bevarat som av hävd brukar kallas det markomanniska, även om det inte finns någon direkt koppling till [[markomannerna]].

Det markomanniska runalfabetet består till synes av en blandning av äldre germanska och anglosaxiska runor. Alfabetet brukar antas vara ett tidigt försök att hitta runor ekvivalenta till det latinska alfabetets bokstäver.

== Yngre runor (nordiska runor) ==
{{huvudartikel|Yngre futhark}}
[[Fil:Viking futhark on bone lund sweden.jpg|miniatyr|En [[futhark]] ristad med de yngre runorna på ett ben från [[Lund]].]]
De yngre runorna är de "vanliga runorna" som användes under vikingatiden. De återfinns i [[Skandinavien]] och i områden från fornnordiska bosättningar från 800-talet fram till medeltiden. De består av en reducerad version av den 24-typiga futharken och innehåller 16 tecken. Detta innebär att många av runorna fick representera flera olika [[fonem]]. Att runraden blivit kortare och inte längre är på sätt och vis en paradox då de nordiska språken vid denna tid fått in många nya ljud som inte kunde skrivas med den gamla 24-typiga runraden.<ref name="GP53">{{bokref|titel=Svenska språket under sjuhundra år|författare=[[Gertrud Pettersson]]|utgivare=[[Studentlitteratur]]|utgivningsort=[[Lund]]|år=2005|id={{ISBN|91-44-03911-5}}|sid=53|upplaga=Andra upplagan}}</ref> Det finns mycket få inskrifter från övergångstiden mellan äldre och yngre runraden vilket gör det svårt att säga hur övergången skett. Det finns två varianter av runorna, långkvistrunor (normalrunor) och kortkvistrunor.

=== Långkvistrunor och kortkvistrunor ===
{{huvudartikel|Yngre futhark#Långkvistrunor och kortkvistrunor}}
[[Fil:Yngre futharken.svg|mini|Yngre runraden. Långkvistrunor överst och kortkvistrunor underst.]]
''Långkvistrunor'' (även ''normalrunor'', ibland ''danska runor'') brukades sannolikt från 800-talet och framåt i [[Danmark]], senare även i [[Sverige]]. Inskrifter finns på bland annat [[Görlevstenen]].

''Kortkvistrunor'' (ibland ''svensk-norska runor'') brukades sannolikt under [[800-talet]] i det som idag är Sverige och [[Norge]]. Inskrifter finns på bland annat [[Rökstenen]] som har världens längsta runinskrift.

Långkvistrunorna är de vanligast förekommande på runstenar. De användes antagligen som en mer högtidlig form på exempelvis minnesmärken medan kortkvistrunor användes för att skriva vardagliga meddelanden som ristades i trä.<ref>{{bokref|författare=Wessén, Elias|titel=Från Rök till Forsa|utgivningsort=Lund|år=1969|sid=3}}</ref><ref name="GP54">{{bokref|titel=Svenska språket under sjuhundra år|författare=[[Gertrud Pettersson]]|utgivare=[[Studentlitteratur]]|utgivningsort=[[Lund]]|år=2005|id={{ISBN|91-44-03911-5}}|sid=54|upplaga=Andra upplagan}}</ref> Det finns nästan 3&nbsp;000 inskrifter med yngre runraden i [[Sverige]] varav de flesta är från år 950–1100.

=== Stavlösa runor{{ankare|Stavlösa runor}} ===
{{huvudartikel|Yngre futhark#Stavlösa runor}}
[[Fil:Hälsingerunor.svg|mini|Runrad med stavlösa runor.]]
''Stavlösa runor'' (ibland ''hälsingerunor''), är en variant av runskrift där huvudstavarna är bortrationaliserade, varpå skriften består av streck och punkter med olika lutning, längd och höjdplacering.<ref>{{bokref |efternamn=Derolez |förnamn=René |år=1954 |titel=Runica manuscripta: the English tradition |utgivningsort=[[Brygge]] |utgivare= Tempel |libris=1299236}}</ref>

=== Stungna runor{{ankare|Stungna runor}} ===
[[Fil:Runrad03 stungen.jpg|mini|Runrad med stungna runor.]]
{{huvudartikel|Stungen runa}}
''Stungna runor'' är runor med [[Diakritiskt tecken|diakritiska tecken]], alltså med tillägg av en liten markering som anger ändrat uttal. Denna markering började dyka upp under 1000-talet och bestod då av en punkt, så kallat ''sting'', som applicerades i en runas hålrum eller på en stav, då kallade ''stungna runor'' (historiskt även ''steglade runor'').<ref name="stegla v.1">{{Webbref |url=https://www.saob.se/artikel/?unik=S_11233-0161.Fr34&pz=3 |titel=stegla v.1 |hämtdatum=2024-12-15 |år=1989 |verk=[[Svenska Akademiens ordbok]] (SAOB) |utgivare=saob.se }}</ref>

Sting användes för att dela upp runor efter dess [[ljudvärde]]n. Exempelvis, innan sting kunde konsonantrunorna ᚴ, ᛒ och ᛏ stå för både k/g, b/p och t/d respektive i den ostungna yngre futharken. Med sting kunde dessa värden särskiljas genom att ''ostungna runor'', eller ''normalrunor'', huvudsakligen bar sitt första ljudvärde medan stungna runor bar sitt andra ljudvärde.<ref name="ru">{{Tidskriftsref |rubrik=The Scandinavian dotted runes |url=https://dspace.spbu.ru/handle/11701/16907 |tidskrift=Scandinavian Philology |år=2019 |hämtdatum=2022-01-11 |sid=264–283 |volym=17 |nummer=2 |doi=10.21638/11701/spbu21.2019.205 |efternamn=Universitetet i Agder |förnamn2=Michael |efternamn2=Schulte |issn=0202-2397}}</ref>

=== Medeltida runor{{ankare|Medeltida runor}} ===
{{källor avsnitt|månad=2024-08}}
[[Fil:Botkyrkamonumentet 2.jpg|mini|[[Botkyrkamonumentet]] med runor i [[Botkyrka kyrka]].]]
[[Fil:Medeltida-runor-NY-scaled.jpg|mini|Medeltida runor.]]
Under medeltiden utvecklades en modifierad runrad utifrån den yngre [[#Stungna runor|stungna runraden]]. Denna runrad kallas ibland för ''medeltida futhork'', snarare än futhark, då den fjärde runan ᚮ nu gjorde ett o-ljud. Syftet med den nya runraden var att man skulle kunna återge alla relevanta fonetiska ljud som fanns i språket vid denna tid och att kunna återge de icke-fonetiska latinska tecknen ''c'', ''q'' och ''z''. Se även ''[[Codex Runicus]]''.

Utöver stungna runor utökades även vokalrunorna genom uppdelning av kortkvist- och långkvistrunorna: ᛆ = /a/, ᛅ = /ä/, ᚮ = /o/, ᚯ = /ö/ etc. Den överflödiga runan [[Yr (runa)|ᛦ]] [{{kapitäler|yr}}], som gjorde ett r-ljud, som på grund av språkförändringar blivit identiskt med r-ljudet ᚱ representerade, skiftades om till att representera y-ljudet på grund av sitt namn ''Yr''. Detta var särskilt vanligt i Norge, medan ᚤ var vanligare för samma ljud i Sverige och Danmark.<ref name="ru"/>

De medeltida runorna ställdes emellanåt i alfabetisk ordning, istället för den typiska futharkiska ordningen, troligen på grund av det latinska alfabetets växande inflytande i Norden.

Som vardagsskrift dominerade runorna under hela 1200-talet och in på 1300-talet innan de började ersättas av de latinska bokstäverna. På många håll fortsatte de dock att vara i bruk längre än så: på Gotland levde de kvar in på 1400-talet, på Öland finns en inskrift från 1540-talet som antyder att runorna ännu var i fullt bruk bland allmogen där. Särskilt länge levde bruket av runor kvar i Dalarna, se [[Dalrunor]].

Under medeltiden användes runor även som kalenderfunktion på trästavar, se [[runstav]].

=== Dalrunor ===
{{huvudartikel|Dalrunor}}
''Dalrunor'' är en form av runor som användes i norra [[Dalarna]] från 1500-talet fram till 1900-talets början.
<gallery widths="250" heights="80">
Fil:Dalrunor2.png|Dalrunor, brukade under slutet av 1500-talet.
Fil:Dalrunor.svg|Dalrunor, senare varianter.
</gallery>

== Specialrunor och andra runtecken ==
=== Begreppsruna{{ankare|Begreppsruna}} ===
{{huvudartikel|Begreppsruna}}
[[Fil:Stentoftenstenen.jpg|mini|stående|[[Stentoftenstenen]], som använder j-runan som begreppsruna.]]
''Begreppsrunor'' är runor som istället för bokstav agerar [[ideogram]], det vill säga skrivtecken som står för ett ord eller ett begrepp istället för ett språkligt ljud eller stavelse, och representerar då sitt namn istället för sina ljudvärden.

Ett äldre exempel på begreppsruna finns hos [[Stentoftenstenen]] i [[Blekinge]] där man kan läsa "Hådulf gav {{big|ᛃ}}", där ᛃ-runan står för ''jara'', ”äring, årsväxt, årsskörd” (samma rot som ''year'' på [[engelska]]), vilket ungefär torde betyda ”Hådulf gav god tillväxt”. Senare exempel är bland annat den isländska dikten [[Hávamál]] i [[Codex Regius]] och den svenska [[hednalagen]], där runan [[Mader (runa)|ᛘ]] [mader], som betyder ”man” ({{lang-non|maðr}}), användes som synonym till man för att spara utrymme.

=== Bindruna{{ankare|Bindruna}} ===
''Bindrunor'' är runtecken som sammanlänkats till en [[ligatur]] för att spara utrymme eller indikera något och återger traditionellt sina separata ljudvärden vardera. Jämför med [[#Samstavsruna|samstavsrunor]].

Bland äldre runor och anglofrisiska runor är det vanligt att bindrunor ristas så bistavarna länkar samman runorna (jämför nedan bildexempel).

{|
|+ '''Runristat anglosaxisk knivslidbeslag (800-tal, Themsen) med flera bindrunor'''
| colspan=17 | [[Fil:British Museum Runic Silver Animal Head.jpg|center|x150px]]
|-
| style="font-size:115%" | ᛋ ᛒ <u>ᚢ ᚢ ᚱ</u> ᚫ ᛞ ᚻ ᛏ ᛇ ᛒ ᚳ ᚪ ᛁ || style="font-size:115%" | <u>ᚢ ᚢ ᚱ ᚫ ᚪ</u> <u>ᛞ ᚱ</u> ᛒ ᛋ
|-
| S B <u> U U R</u> Ä D H T Ï B K A I || <u>U U R Ä A</u> <u>D R</u> B S
|}

Bindrunor i den yngre runraden återges främst genom att bistavarna (kvistarna) från två olika runtecken binds till samma huvudstav. Särexempel finns, såsom [[Ur (runa)|ur-runan]], vilken om första runan i en bindruna kan få den andres bistavar på sin bistav. I andra exempel kan en runa spegelvändas för att bistavarna inte ska krocka.
<gallery mode=packed heights="100px" style="text-align:left">
Fil:Rokstenen west view (cropped).jpg|{{big|ᚱ<u>ᛅᚦ</u>ᚢᛚᚠ}} (R<u>AÞ</u>ULF?) på [[Rökstenen]] (800-tal).
</gallery>

Logotypen för tekniken [[Bluetooth]] utgörs av en bindruna hopsatt av runorna [[Hagel (runa)|ᚼ]] [{{Kapitäler|hagel}}] och [[Birkal (runa)|ᛒ]] [{{Kapitäler|birkal}}], representerade initialerna för [[Harald Blåtand]] ({{lang-en|Harald Bluetooth}}) som givit namn åt tekniken.

=== Kalenderrunor{{ankare|Kalenderruna}} ===
{{huvudartikel|Runkalender|Runstav}}
[[Fil:Påsktavla ur Liljegrens Runlära (ur Sverige Runinskrifter).png|mini|stående|Runkalendertalva.]]
Kalenderrunor är medeltida runor som används som markör för [[Veckodag|veckodagar]] och [[gyllental]] på en runkalender eller dito runstav. 

Runstaven, består av två runrader.

==== Veckorunor ====
Den ena runraden, kallad ''veckostav'', utmärker årets längd, på så sätt, att de 7 främsta runorna i futharken: ᚠ ᛬ ᚢ ᛬ ᚦ ᛬ ᚬ ᛬ ᚱ ᛬ ᚴ ᛬ ᚼ, representerar de sju [[veckodag]]arna (''veckorunor'') och upprepas 52 gånger efter veckorna under året, vilket ger 364 dagar (<math>7 \times 52 = 364</math>), vartill en runa tillägges, då året har 365 dagar, varigenom f-runan upprepas 53 gånger och börjar och slutar staven (året börjar med: f-runan den 1:a januari, u-runan den 2:a januari, þ-runan den 3:e januari och så vidare).<ref name="ideellkulturkamp"/><ref name="hernbloms"/>

==== Gyllental ====
Den andra runraden, kallad ''tungelrimstav'' eller ''primstav'', utmärker [[gyllental]]ets 19 bokstäver, 19 stycken per månad, upprepade så ofta som nödvändigt för att visa månens skiften, varvid alla 19 runor står minst 12 gånger var med 7 runor stående 13 gånger.

Gyllentalets bokstäver utgörs av de 16 yngre runorna komplimenterade av 3 nya ''fyllnadsrunor'' för att beteckna de 19 gyllentalen: [[Arlaug (runa)|ᛮ]] [{{kapitäler|arlaug}}], [[Tvemader (runa)|ᛯ]] [{{kapitäler|tvemader}}], [[Belgthor (runa)|ᛰ]] [{{kapitäler|bälgturs}}],<ref name="ideellkulturkamp"/><ref name="hernbloms"/> där även 16:e runan ᛦ [{{kapitäler|ýr}}] kan inräknas som ''fyllnadsruna'' då den i senare svensk runskrift blir skriftligt ovanlig (till förmån av dubbletten ᚤ [{{kapitäler|stungen ur}}]) och erhåller nytt icke-fonetiskt namn: [[Stupmader (runa)|ᛦ]] [{{kapitäler|stupmader}}] – se kalendervärdena i [[#Talvärden|avsnitt § Talvärden]].

{| class="wikitable"
|+ Fyllnadsrunor 
| [[Stupmader (runa)|ᛦ]] [{{kapitäler|stupmader}}] || (gyllental 16) || tidigare y-runa, relegerad av dubbletten [[Ur (runa)|ᚤ]] [{{kapitäler|stungen ur}}]
|-
| [[Arlaug (runa)|ᛮ]] [{{kapitäler|arlaug}}] || (gyllental 17) || bindruna av [[År (runa)|ᛆ]] [{{kapitäler|år}}] + [[Lager (runa)|ᛚ]] [{{kapitäler|lager}}]
|-
| [[Tvemader (runa)|ᛯ]] [{{kapitäler|tvemader}}] || (gyllental 18) || bindruna av [[Mader (runa)|ᛘ]] [{{kapitäler|mader}}] + [[Stupmader (runa)|ᛦ]] [{{kapitäler|stupmader}}]
|-
| [[Belgthor (runa)|ᛰ]] [{{kapitäler|belgthor}}] || (gyllental 19) || bindruna av två paralella [[Turs (runa)|ᚦ]] [{{kapitäler|turs}}]
|}

Dessa runor representerar [[gyllental]]en, månens 19-åriga cykel ([[Metons cykel]]), och är inte placerade i en rak följd. De används för att räkna ut när påsken ska inträffa. De används också för att bestämma söndagsbokstaven så man vet vilka runor som ska beteckna vilka veckodagar, eftersom det ändras år från år. För att räkna ut gyllentalet dividerar man årtalet + 1 med 19 och divisionens rest blir det årets gyllental.<ref name="ideellkulturkamp"/><ref name="hernbloms"/>

Vanligtvis skrevs andra tal ut som ren text på runstenarna.

=== Lönnruna{{ankare|Lönnruna}} ===
[[Fil:Sö 133, Väringe (cropped).jpg|mini|stående|Runsten [[Södermanlands runinskrifter 133|SÖ 133]] med en form av korsarmsruna i mitten.]]
''Lönnrunor'' är ett sätt att skriva runor så att man kan gömma textens innehåll (ett slags [[chiffer]]) för att ibland göra det svårt att läsa men ibland även för dekorationens skull. Två exempel på lönnrunor är ''isrunor'' och ''korsarmsrunor''.

=== Manuskriptruna{{ankare|Manuskriptruna}} ===
''Manuskriptarunor'' (av {{lang-la|runica manuscripta}}) kallas runor som skrivits med penna på pergament eller papper. Ett känt exempel på en hel [[handskrift]] i manuskriptarunor är ''[[Codex Runicus]]'', [[Skånelagen]]. 

=== Samstavsruna{{ankare|Samstavsruna}} ===
[[Fil:Samstavsrunbåt.JPG|mini|Samstavsrunorna på [[Södermanlands runinskrifter 158]].]]
''Samstavsrunor'' kallas en form av lodrät runskrift där runtecknen staplas på varandra så att deras huvudstavar kan länkas samman som en gemensam lång huvudstav. Jämför med [[#Bindruna|bindrunor]].<ref>{{NE |titel=uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/samstavsrunor |namn=samstavsrunor |datum=2024-12-12}}</ref>

=== Skiljetecken ===
[[Fil:U729 Ågersta - kmb.16000300012933 (cropped 2).jpg|mini|Runristning ([[Upplands runinskrifter 729|U729]]) med prickar som [[skiljetecken]].]]
Användningen av och formen på [[Skiljetecken|skiljetecknen]] varierar en hel del under forntiden. I de äldsta inskrifterna saknas ofta skiljetecken och det finns inte heller något mellanrum mellan orden. Först under [[vikingatiden]] blev skiljetecken vanligt förekommande.

Runiska skiljetecken används främst mellan ord eller meningar men stundom har de även använts i sammansättningar eller mellan ordsatser och ibland även mellan stavelser.

{| class=wikitable
|+ Exempel på skiljeteckenbruk
! Som punkt/komma:
| ᚦᚢᚱ ᚢᛁᚵᛂ ᛭ ᛆᚢᛂ ᛘᛆᚱᛁᛆ || ''Þor vige – Ave Maria'' || Tor vigde – Helga Maria
|-
! Mellan ordsatser:
| ᛋᛁᛒᛁ ᛅᚢᚴ ᛫ ᛁᚢᚱᚢᚾ ᛅᚢᚴ ᛫ ᚦᚢᚱᚴᚢᚾ || ''Sibbi ok – Jórunn ok – Þorgunn'' || Sibbe och – Jorunn och – Torgunn
|-
! Som mellanslag:
| ᚦᚢᚱᚢᛁ ᛬ ᚱᛁᛋᚦᛁ ᛬ ᛋᛏᛁᚾ ᛬ ᛁᚠᛏᛁᛦ || ''Þorvi – ræisti – stæin – æftiʀ'' || Torvi – reste – sten – efter
|-
! I sammansättningar:
| ᚼᚬᛚᛘ᛬ᛋᛏᛅᛁᚾ || ''Holm–steinn'' || Holm–sten
|-
! Mellan stavelser:
| ᛒᚯᚿᛐᛁ × ᚱᛁᛋ×ᛏᛁ × ᛘᛆᛚ×ᚱᚢᚿᚢ× || ''Bóndi – ris–ti – mál–runu'' || Bonde – ris–tade – mål–runor<ref name="DK SKL 20"/>
|}

I de äldsta inskrifterna består skiljetecknen ofta av många punkter staplade på varandra, ibland kallad "knottrig linje", såsom 3–4 punkter. Under vikingatiden är de vanligaste varianterna: ᛫ (prick), ᛬ (dubbelprick), ᛭ (kors) och × (kryss). Under medeltiden återkommer varianterna med många punkter.<ref name="isorunes"/>
{| class="wikitable"
|+ Skiljetecken 
| style="text-align:center" | ᛫ || prick
|-
| style="text-align:center" | ᛬ || dubbelprick 
|-
| style="text-align:center" | ⋮ || knottrig linje
|-
| style="text-align:center" | ᛭ || kors
|-
| style="text-align:center" | × || kryss
|}

== Runornas namn{{ankare|Runornas namn}} ==
Runor kallas inte efter deras ljudvärde som i latinsk skrift: A (/á/), B (/bé/), C (/sé/), D (/dé/) etc, utan var runa hade ett eget namn som hänvisade till runans huvudsakliga ljudvärde, främst via dess första stavelse, men i fåtal fall även via dess sista stavelse. Jämför med den latinska bokstaven [[Z]] [{{kapitäler|zäta}}], det grekiska alfabetet: [[alfa]], [[beta]], [[gamma]], [[delta]] etc, eller även kinesiska skrivtecken. Var runa kunde därav även avge sitt namn istället för ett ljudvärde, då kallad [[begreppsruna]]. Ett exempel är svenska [[hednalagen]], där runan [[Mader (runa)|ᛘ]] [{{Kapitäler|mader}}], som ursprungligen betyder ”man” ({{lang-fvn|maðr}}), användes som synonym till man för att spara utrymme.

Ibland används begreppet ''runnamn'' om runornas enskilda namn men detta är även tvetydigt med personnamn i runinskrifter, där det senare föredras av [[Nordiska samarbetskommittén för namnforskning]] (NORNA).<ref name="NORNA"/>

=== Rundikter ===
Runornas namn varierade något regionalt och lärdes ut genom så kallade ''[[rundikter]]'', korta ramsor som beskrev namnet och därtill det huvudsakliga ljudvärdet, ibland med rim. Ett antal äldre och yngre rundikter har bevarats, där de kändaste är de fyra äldsta: [[anglosaxiska rundikten]] från 700-talet, [[fornnorska rundikten]] från 1200-talet och de [[fornisländska rundikterna]]: ''AM687d'' och ''AM461'' från 1500 respektive 1550. Även svenska rundikter har bevarats, men då långt senare i modern tid. Trots detta finns några äldre svenska runverser nedtecknade, avtecknade av runologen [[Johannes Bureus]] på 1500-talet från en [[runstav]] som tros vara från samma tidsperiod.

I vissa fall kunde namnet vara desamma över flera regioner men med olika betydelser, såsom runan [[Ur (runa)|ᚢ]] [{{Kapitäler|ur}}], vilket avsåg [[uroxe]] i den anglosaxiska rundikten, slagg i den fornnorska rundikten, och urväder i de fornisländska rundikterna etc.

=== Äldre runnamnen ===
Notera att de äldre [[urgermanska]] namnen ej är dokumenterade. Det som visas nedan är vedertagna återskapelser baserat på senare material.

{| class="wikitable"
|+24-typiga äldre runraden
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
|-----
| '''ᚠ''' || '''*fehu''' || fä || [{{Kapitäler|f-runa}}]
| '''ᚺ''' || '''*hag(a)laz''' || hagel || [{{Kapitäler|h-runa}}]
| '''ᛏ''' || '''*Tē₂waz''' || Tyr || [{{Kapitäler|t-runa}}]
|-----
| '''ᚢ''' || '''*ūruz / *ūrą''' || uroxe / vatten || [{{Kapitäler|u-runa}}]
| '''ᚾ''' || '''*naudiz''' || nöd || [{{Kapitäler|n-runa}}]
| '''ᛒ''' || '''*berkanan''' || björk || [{{Kapitäler|b-runa}}]
|-----
| '''ᚦ''' || '''*þurisaz''' || turs || [{{Kapitäler|þ-runa}}]
| '''ᛁ''' || '''*isaz''' || is || [{{Kapitäler|i-runa}}]
| '''ᛖ''' || '''*ehwaz''' || jor, häst || [{{Kapitäler|e-runa}}]
|-----
| '''ᚨ''' || '''*ansuz''' || gud || [{{Kapitäler|a-runa}}]
| '''ᛃ''' || '''*jēra-''' || äring (årsväxt, årsskörd) || [{{Kapitäler|j-runa}}]
| '''ᛗ''' || '''*mannaz''' || man || [{{Kapitäler|m-runa}}]
|-----
| '''ᚱ''' || '''*raidō''' || rida, resa || [{{Kapitäler|r-runa}}]
| '''ᛈ''' || '''*perþō<sup>?</sup>''' || ? || [{{Kapitäler|p-runa}}]
| '''ᛚ''' || '''*laguz / *laukaz''' || lög, lag / lök || [{{Kapitäler|l-runa}}]
|-----
| '''ᚲ''' || '''*kauną<sup>?</sup>''' || ? || [{{Kapitäler|k-runa}}]
| '''ᛇ''' || '''*ē2haz / *ē2waz''' || idegran || [{{Kapitäler|ï-runa}}]
| '''ᛜ''' || '''*Ingwaz''' || Ingvar? || [{{Kapitäler|ŋ-runa}}]
|-----
| '''ᚷ''' || '''*gebō''' || gåva || [{{Kapitäler|g-runa}}]
| '''ᛉ''' || '''*algiz<sup>?</sup>''' || älg || [{{Kapitäler|z-runa}}]
| '''ᛞ''' || '''*dagaz''' || dag || [{{Kapitäler|d-runa}}]
|-----
| '''ᚹ''' || '''*vunjō''' || fröjd || [{{Kapitäler|w-runa}}]
| '''ᛊ''' / '''ᛋ''' || '''*sōwilō''' || sol || [{{Kapitäler|s-runa}}]
| '''ᛟ''' || '''*ōþala-''' || odal || [{{Kapitäler|o-runa}}]
|}

=== Anglosaxiska runnamnen ===
Notera att nedan namn främst härrör anglosaxiska rundikten som ursprungligen skrevs ner någon gång under 700-talet eller möjligen 800-talet. Betydelserna kan ha skiftat i senare fornengelska.
{| class="wikitable"
|+28-typiga anglofrisiska runraden
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
|-----
| '''ᚠ''' || '''feoh''' || fä || [{{Kapitäler|f-runa}}]
| '''ᚻ''' || '''hægl''' || hagel || [{{Kapitäler|h-runa}}]
| '''ᛏ''' || '''Tī''' / '''Tīr''' || Tyr || [{{Kapitäler|t-runa}}]
| '''ᚪ''' || '''āc''' || ek || [{{Kapitäler|e-runa}}]
|-----
| '''ᚢ''' || '''ūr''' || uroxe || [{{Kapitäler|u-runa}}]
| '''ᚾ''' || '''nȳd''' || nöd || [{{Kapitäler|n-runa}}]
| '''ᛒ''' || '''beorc''' || björk || [{{Kapitäler|b-runa}}]
| '''ᚫ''' || '''æsc''' || ask || [{{Kapitäler|æ-runa}}]
|-----
| '''ᚦ''' || '''þorn''' || torn || [{{Kapitäler|þ-runa}}]
| '''ᛁ''' || '''īs''' || is || [{{Kapitäler|i-runa}}]
| '''ᛖ''' || '''e(o)h''' || jor, häst || [{{Kapitäler|e-runa}}]
| '''ᚣ''' || '''ȳr''' || ? || [{{Kapitäler|y-runa}}]
|-----
| '''ᚩ''' || '''ōs''' || gud || [{{Kapitäler|o-runa}}]
| '''ᛡ''' / '''ᛄ''' || '''gēr''' || år, årsskörd || [{{Kapitäler|j-runa}}]
| '''ᛗ''' || '''man''' || man || [{{Kapitäler|m-runa}}]
| '''ᛠ''' || '''ēar''' || ? || [{{Kapitäler|ea-runa}}]
|-----
| '''ᚱ''' || '''rād''' || rida, resa || [{{Kapitäler|r-runa}}]
| '''ᛈ''' || '''peorð''' || ? || [{{Kapitäler|p-runa}}]
| '''ᛚ''' || '''lagu''' || lög, lag || [{{Kapitäler|l-runa}}]
| colspan="4" rowspan="4" |
|-----
| '''ᚳ''' || '''cēn''' || fackla || [{{Kapitäler|c-runa}}]
| '''ᛇ''' || '''ēoh''' || idegran || [{{Kapitäler|ï-runa}}]
| '''ᛝ''' || '''Ing''' || Ingvar? || [{{Kapitäler|ŋ-runa}}]
|-----
| '''ᚷ''' || '''gyfu''' || gåva || [{{Kapitäler|g-runa}}]
| '''ᛉ''' || '''eolhx<sup>?</sup>''' || älg || [{{Kapitäler|x-runa}}]
| '''ᛞ''' || '''dæg''' || dag || [{{Kapitäler|d-runa}}]
|-----
| '''ᚹ''' || '''wynn''' || fröjd || [{{Kapitäler|w-runa}}]
| '''ᛋ''' / '''ᚴ''' || '''sigel''' || sol || [{{Kapitäler|s-runa}}]
| '''ᛟ''' || '''ēðel''' || odal || [{{Kapitäler|œ-runa}}]
|}

Den 28-typiga anglofrisiska runraden expanderas i England under sitt senare skede och utökades med 1-8 runor för att bättre täcka det fornengelska språket. Fem av dessa återfinns i mer än en instans och kallas samlat med resterande anglosaxiska runor för den 33-typiga anglosaxiska runraden. Utöver de fem nämnda runorna har även en sjätte extra-runa fått ett [[unicode]]-tecken, trots att det enbart återfinns på [[Ruthwellkorset]].

Nedan ordning är ej standardiserad. Sista runan hör ej till den 33-typiga runraden.

{| class="wikitable"
|+33-typiga anglosaxiska runraden
!Runa !! Namn !! Betydelse !! [[Latinska alfabetet|Latin]]
|-
| '''ᛡ''' || īor|| bäver?/fisk? || [{{Kapitäler|īo-runa}}]
|-
| '''ᚸ''' || gār || gere, spjut || [{{Kapitäler|ḡ-runa}}]
|-
| '''ᛣ''' || calc || kalk? || [{{Kapitäler|k-runa}}]
|-
| '''ᛢ''' || cweorð || ? || [{{Kapitäler|q-runa}}]
|-
| '''ᛥ''' || stan || sten || [{{Kapitäler|st-runa}}]
|-
| '''ᛤ''' || ? || ? || [{{Kapitäler|k̄-runa}}]
|}

== Talvärden{{ankare|Talvärden}} ==
Likt vissa andra skrivsystem, såsom det [[Grekiska alfabetet|grekiska]] och det [[gotiska alfabetet]], kunde runorna användas för att ange talvärden enligt olika system.

=== Romerska siffor ===
I det [[fornengelska]] manuskriptet ''Bedae Historia Saxonice'' (Corpus Christi College, MS 041), tillkommet under 1000-talet, har på sidan 448 den anglosaxiska runinskriften ”ᛉᛁᛁ⁊ᛉᛉᛉᛋᚹᛁᚦᚩᚱ”, alltså ''XII ⁊ XXX sƿiþor'', som antas avse ”12 & 30 mer” (12 + 30 = 42?), där XII och XXX representerar romerska numren 12 och 30 respektive. Tecknet ⁊ är ett så kallat ”tironiskt et”, likvärdigt [[Et-tecken|&]] [{{kapitäler|et-tecken}}], och används i Skottland och Irland för att representera 'och'. Begreppet ''sƿiþór'' (där [[ƿ]] [{{kapitäler|wynn}}] representerar samma ljud som [[w]], alltså ''swiþór'') är fornengelska för ”mer, mer så, mer åt”.<ref name="Boydell">{{Bokref |titel=Notes and Queries |efternamn=Birkett |förnamn=Thomas |volym=59 |utgåva=4 |år= |utgivare=Boydell |sid=465–470 }}</ref><ref name="MS 041">{{Webbref |url=https://parker.stanford.edu/parker/catalog/qd527zm3425 |titel=Cambridge, Corpus Christi College, MS 041: Old English Bede |hämtdatum=2025-01-22 |utgivare=parker.stanford.edu |sid=456 of 504 • p. 448 |språk=en }}</ref>

=== Kalendervärden ===
[[Fil:Senseschwert.png|mini|[[Thomas Müntzer]]s "lie-svärd" graverad med en runkalender.]]
Det vanligaste och mest historiska talsystemet för runor var som [[#Kalenderruna|kalenderrunor]] för [[gyllental]] från 1 till 19, i likhet med det [[pentadiska talsystemet]].

På en tyskt sabel med motkrökt klinga (”lie-svärd”) som enligt myten tillhörde [[Thomas Müntzer]] (1489–1525), även hänvisat som ett ”runsvärd”, finns en runkalender graverad med följande talordning för kalenderrunorna<ref name="Demmin">{{Bokref |titel=Die Kriegswaffen in ihren geschichtlichen Entwickelungen (1893), p. 729. |författare=Auguste Frédéric Demmin |år=1893 |sid=729 }}</ref><ref name="luthermuseen">{{Webbref |url=https://www.luthermuseen.de/besuchen-erleben/kalender/thomas-muentzers-runenschwert-einem-mythos-auf-der-spur-0 |titel=Thomas Müntzers Runenschwert – Einem Mythos auf der Spur |hämtdatum=2024-01-09 |utgivare=luthermuseen.de |språk=de }}</ref> (standardiserade [[unicode-runor]] används nedan, där originalsvärdet har okonventionella former för vissa runor):

{| class=wikitable
|+ Runsvärdet
! Runa
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚠ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚢ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚦ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚯ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚱ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚴ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚼ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚾ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛁ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛅ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛋ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛏ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛒ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛚ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛘ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛦ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛮ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛯ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛰ
|-
! Talvärde
| style="text-align:center" | 1 
| style="text-align:center" | 2
| style="text-align:center" | 3
| style="text-align:center" | 4
| style="text-align:center" | 5
| style="text-align:center" | 6
| style="text-align:center" | 7
| style="text-align:center" | 8
| style="text-align:center" | 9
| style="text-align:center" | 10
| style="text-align:center" | 11
| style="text-align:center" | 12
| style="text-align:center" | 13
| style="text-align:center" | 14
| style="text-align:center" | 15
| style="text-align:center" | 16
| style="text-align:center" | 17
| style="text-align:center" | 18
| style="text-align:center" | 19
|}

<gallery mode=packed style="text-align:left" heights="65">
Fil:Senseschwert (cropped).png|”Runsvärdets” runkalender.
</gallery>

En runstav från [[Älvdalens socken]], daterat till kring 1600-talet, har ungefär samma ordning som ovan men med start från ᚦ [{{kapitäler|turs/dors}}], där futhark-början ᚠᚢ följer ᛰ [{{kapitäler|bälgturs}}] (gyllental 19) och sedan återupprepas i svaga konturer. Typografin är snarast det medeltida runalfabetet men avviker för runan ᚦ [{{kapitäler|turs/dors}}] som istället efterliknar den vanliga [[Dalrunor|dalrunska]] formen D, samt för gyllentalsrunan ᛮ [{{kapitäler|arlaug}}] som istället avbildats som ᛏ [{{kapitäler|långkvist tyr}}].<ref>{{Webbref |url=https://pub.raa.se/dokumentation/7f87fe27-7fd3-4cf6-aac1-230b72d93289/original/1 |titel=Dalska runinskrifter från nyare tid |hämtdatum=2025-02-18 }}</ref>

Nedan anges de traditionella gyllentalen per runa, ej efter runföljd.

{| class=wikitable
|+ Älvdalska runstickan
! Runa
| style="text-align:center; font-size:150%" | D
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚮ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚱ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚴ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚼ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚾ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛁ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛅ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛋ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛐ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛒ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛚ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛘ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛦ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛏ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛯ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛰ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚠ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚢ
| style="text-align:center; font-size:150%; color:grey" | ᚠ
| style="text-align:center; font-size:150%; color:grey" | ᚢ
|-
! Talvärde
| style="text-align:center" | 3
| style="text-align:center" | 4
| style="text-align:center" | 5
| style="text-align:center" | 6
| style="text-align:center" | 7
| style="text-align:center" | 8
| style="text-align:center" | 9
| style="text-align:center" | 10
| style="text-align:center" | 11
| style="text-align:center" | 12
| style="text-align:center" | 13
| style="text-align:center" | 14
| style="text-align:center" | 15
| style="text-align:center" | 16
| style="text-align:center" | 17
| style="text-align:center" | 18
| style="text-align:center" | 19
| style="text-align:center" | 1 
| style="text-align:center" | 2
| style="text-align:center; color:grey" | 1 
| style="text-align:center; color:grey" | 2
|}

=== Kabbalistiska talvärden ===
I sin bok [[Runa ABC boken]] (1611), angav den svenska fornforskaren [[Johannes Bureus]] (1568–1652) [[Kabbala|kabbalistiska]] talvärden för de då 15 runorna. Talvärdena följer:
{| class=wikitable
! Runa
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚠ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚢ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚦ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚬ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚱ
| ᛬
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚴ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚼ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᚾ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛁ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛅ
| ᛬
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛍ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛐ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛒ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛚ
| style="text-align:center; font-size:150%" | ᛘ
|-
! Talvärde
| style="text-align:center" | 1 
| style="text-align:center" | 3
| style="text-align:center" | 5
| style="text-align:center" | 7
| style="text-align:center" | 9
| ᛬
| style="text-align:center" | 10
| style="text-align:center" | 30
| style="text-align:center" | 50
| style="text-align:center" | 70
| style="text-align:center" | 90
| ᛬
| style="text-align:center" | 100
| style="text-align:center" | 300
| style="text-align:center" | 500
| style="text-align:center" | 700
| style="text-align:center" | 900
|}

== Magisk innebörd ==
Runorna har inte bara tjänat som ett praktiskt sätt att kommunicera och ge människor möjlighet att bevara minnen, utan de har också haft en [[Magi|magisk]] innebörd. Själva ordet "runa" betyder ursprungligen "hemlighet" och "magiskt tecken".<ref name=":0">{{Webbref|titel=103 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0115.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2023-07-24|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> Runorna delar dessa tre egenskaper med alla alfabet som de anses härstamma från. Den magiska användningen av det grekiska alfabetet är dock relaterad till att dess bokstäver också användes för att representera tal. Liknande förhållande återfinns i viss utsträckning även i det romerska alfabetet.<ref name=":0" />

I vissa av de orientaliska mysteriereligioner som med tiden vann insteg bland [[Romerska riket|romarna]] och tävlade med kristendomen i popularitet, spelade bokstävernas mystik en stor roll. Om detta vittnar inskrifter både på religiösa monument och på [[Amulett|amuletter]]. [[Senantiken|Senantikens]] hela tankevärld var fylld av [[Numerologi|talmystik]] och bokstavsmagi. Därför vore det inte underligt om de germanska folken vid sin beröring med den romerska kulturen mottog starka intryck av denna mystik. Möjligen kan de också ha påverkats av de [[Kelter|keltiska]] prästernas, [[Druid|druidernas]], hemliga vetande och magiska konster.<ref name=":1">{{Webbref|titel=104 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0116.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2023-07-24|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> Vad runorna beträffar tyder redan deras namn på deras förbindelse med gudarnas eller [[Demon|demonernas]] värld. I den vanliga yngre runraden hette exempelvis runan ᚦ ''Þurs'': turs eller jätte, ᚫ ''ås'': gud, ᚼ ''hagall'': hagel, ᚾ ''nauð'': nödtvång, oundvikligt öde, ᛅ ''ar'': äring, årsväxt, ᛋ ''sol''. [[ᛏ]] bar guden [[Tyr|Tyrs]] namn och ᛣ: ''yr'' betydde [[idegran]], ett träd som sedan urminnes tid varit heligt hos germanerna. Dess ved ansågs som det verksammaste medlet mot häxeri. Idegranen var för nordliga länder vad [[Cypressväxter|cypressen]] var för Södern: ett träd som symboliserade livet efter döden.<ref name=":1" />

Varje runa ansågs stå i förbindelse med någon övernaturlig makt, ond eller god, och kunde därför brukas antingen till att gagna en själv och ens vänner eller till att skada ens fiender. Med runornas hjälp trodde man sig också kunna utforska framtiden.<ref name=":1" />

== Redovisning av runinskrifter ==
Vikingatida runinskrifter brukar redovisas i tre steg<ref>[http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/att-lasa-runor-och-runinskrifter/ "Att läsa runor och runinskrifter"] (Lathund av Riksantikvarieämbetet)</ref>:
#<u>Inskrift</u>: Inskriften redovisas precis som den står, men varje tecken byts ut mot sin latinska motsvarighet vilket kallas ''translitterering''. Inskriften återges med fet stil och man kan välja ett annat skiljetecken mellan ord än det ursprungliga.
#<u>Uttal</u>: Det förmodade uttalet anges med kursiv stil. För detta används kunskaper i fornnordiska och kännedom om runstavningsregler.
#<u>Betydelse</u>: En översättning till nutidsspråk anges inom citationstecken. Man brukar dock behålla den ursprungliga ordföljden.

Exempel på redovisning av inskrift, uttal och betydelse från [[Gripsholmsstenen]]:

:'''þaiʀ furu : trikila : fiari : at : kuli'''

:''þæiR foru drængila fiarri at gulli''

:"De foro manligen fjärran efter guld"

Det 16-typiga [[futhark]]en translittereras vanligen '''fuþãrk : hnias : tbmlʀ''', men '''þ''' skrivs ibland som '''th''' (med risk för att läsaren tror att det är de två runorna '''t''' och '''h''') och '''ã''' skrivs även '''o'''.

== Unicode-runor{{ankare|Unicode}} ==
{{huvudartikel|Unicode-runor}}
I [[Unicode]] är sammanlagt 81 (+8 tillägg i Unicode 7.0) [[teckenkod]]er allokerade: 75 är runor, tre [[skiljetecken]] och resterande tre tecken som användes i [[runstav]]en (skandinaviska kalendern). Tecknen spänner över området 16A0–16FF ([[hexadecimalsystemet|hexadecimalt]]). I nyare operativsystem, såsom [[Windows 7]] och senare, stöds runor sannolikt direkt. Om inte de nedanstående tecknen syns behövs en unicodefont som stödjer runor, exempelvis [[Junicode]],<ref>{{Webbref |url=http://junicode.sourceforge.net/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2007-04-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090909030635/http://junicode.sourceforge.net/ |arkivdatum=2009-09-09 }}</ref> Free Mono, [[Caslon]] Roman,<ref>[[:en:Caslon Roman]]</ref> [[Code2000]] eller [[Segoe UI Symbol]].

== Runliknande tecken ==
=== Etruskiska alfabetet ===
{{huvudartikel|Etruskiska#Etruskiska alfabetet}}
Etruskiska alfabetet var ett alfabet som brukades i delar av Italien och vidare under andra halvan av tusentalet före Kristus. Tecknen liknar runor och har möjligen visst släktskap med de senare germanska runorna. Flera tecken är identiska till utformningen men skiljs annars helt i ljudvärde. Den äldsta kända urgermanska skriften återfinns på [[Negauhjälmen]] (Negau B) och är skriven med det etruskiska alfabetet.

=== Orchonskrift ===
{{huvudartikel|Orchonskrift}}
''Orchonskrift'', som är runliknande tecken av turkiskt ursprung, kallas ibland lite missvisande för "orchonrunor".

=== Ungerska runor ===
{{huvudartikel|Ungerska runor}}
''Ungerska runor'' är inte besläktade med de germanska, men kallas ändå runor på grund av likheten med de germanska. Av vad som är känt är majoriteten skrifter med ungerska runor förstörda av [[Stefan I av Ungern]] (975–1038), eftersom de ansågs hedniska, men skriftsystemet brukades ända in till 1850-talet i [[Transsylvanien]].

== Pseudorunor{{ankare|Pseudorunor}} ==
=== Armanenrunor ===
{{huvudartikel|Armanenrunor}}
[[Fil:Armanenrunor i cirkel med siffror.png|miniatyr|Guido von Lists 18 armanenrunor traditionellt placerade i en cirkel.]]
''Armanenrunor'' är 18 [[pseudo-]]runor sammanställda av den österrikiske mystikern och rasideologen [[Guido von List]] (1848–1919) under 1900-talets början. von List sammanställde runorna 1902 och beskriver dem i sin skrift ''Das Geheimnis der Runen'' (”Runornas hemlighet”), publicerad som en tidningsartikel 1906, och som en fristående publikation 1908.

Armanenrunorna bygger främst på de historiska [[Yngre futhark|yngre runorna]] och användes av von List för att utveckla en sorts [[modern runmagi]]. Namnet syftar till att associera runorna med von Lists [[ariosofi]]ska rasreligion [[Armanism]] och dito begrepp. Runorna fortsätter att användas idag inom [[nynazism]], [[esoterism]], [[nyhedendom]] och [[New Age]]-rörelser. När det gäller runmagi inom New Age och ockulta kretsar i ett internationellt perspektiv utövar armanenfutharken och arvet efter von List fortfarande störst inflytande.

=== SS-runor ===
{{huvudartikel|SS-runor}}
''SS-runor'' ({{lang-de|SS-Runen}}) är [[Esoterism|esoteriska]] runliknande [[insignier]] inom [[Nazism]]en, ursprungligen introducerade av nazityska paramilitära echelongen ''[[Schutzstaffel|SS]]'' (''Schutzstaffel'') under slutet av 1920-talet som symboler för olika aspekter av nazistisk ideologi och [[ariosofi]] med mera. De representerade också dygder som sågs som önskvärda hos SS-medlemmar, och baserades på rasideologen [[Guido von List]]s påhittade [[Armanenrunor]], vilka löst baserats på de historiska runalfabeten.

== Modern runmagi{{ankare|Modern runmagi}} ==
Olika varianter av runmagi utövas i modern tid. Flera bygger på Guido von Lists [[armanenrunor]] och utövas bland annat inom [[ariosofi]]sk ockultism men även [[New Age]]. Andra former bygger på nyhedendom och de myter som går kring historisk runmagi. Vissa utövanden liknar [[Tarot#Tarot som spådomskonst|tarotspådom]] och dito.

=== Ariosofi ===
{{huvudartikel|Armanenrunor#Historik}}
Den yngre futharken inspirerade till en nyutvecklad sorts runmagi i början av 1900-talet, via framförallt den österrikiske ockultisten [[Guido von List]]s ''[[#Armanenrunor|armanenrunor]]'' inom [[ariosofi]]n, en kombination av runmystik och rasistisk ockultism. Armanenrunor användes inte huvudsakligen till skrift utan agerade främst symboler. Utöver runor var också hakkorset en viktig symbol för von Lists ariosofi. Detta i kombination med von Lists fascination för antisemitism skapade grogrunden för de extremt högerorienterade ockulta grupperna [[Thulesällskapet]] och [[Germanenorden]].

Armanenrunor inspirerade efterföljaren Siegfried Adolf Kummer till sina idéer kring ett slags "runyoga", presenterad i ''Heilige Runenmacht'' (1932) och det är Kummers idéer som ligger till grund för många nutida runmagikers användande av armenanrunor. Kummers symbolik har använts av bland annat [[SS]] och [[Svensk socialistisk samling]] och är det som idag samlat brukar kallas [[#SS-runor|SS-runor]].

Guido von Lists ariosofi och armanenrunor överlevde [[Andra världskriget]] och har visat sig populära inom nynazistiska ockultistiska grupper, och även hos [[Adolf Schleipfer]]s [[Armanenorden]] 1976 och [[Jürgen Rieger]]s ''Artgemeinschaft''. Vissa andra nutida teoretiker, som [[Savitri Devi]], [[Miguel Serrano]] och [[Karl Wiligut]] rubriceras ibland som ''ariosofiker''. Ett svenskt exempel på överlevande ariosofi med runmagi är boken ''Nordisk magi'' av Karl Gungner (pseudonym för Åke Bylund) där det bland annat talas om utomjordiska arier – tankar som är besläktade med von Lists efterföljare, den nazistiske tänkaren [[Jörg Lanz von Liebenfels]] böcker.

==== Icke-ariosofisk ockultism ====
Armanenrunorna genomgick en reningsprocess efter andra världskriget, som gjorde att de kunde användas även av icke-nazistiska ockultister och New Age-grupperingar. Framför allt var [[Karl Spiesberger]] engagerad med att reformera runsystemet och rensa det från rasistiska drag av von List och Kummer.<ref>Spiesberger, Karl ''Der erfolgreiche Pendel-Praktiker'' (1962).</ref> Spiesberger placerade hela runsystemet i ett "pansofiskt" eller "ecklesiastisk" kontext för att rädda det.<ref>Flowers, Stephen, (Edred Thorsson) ''Futhark: A Handbook of Rune Magic.'' (York Beach, Maine 1984) {{ISBN|0-87728-548-9}} s.16.</ref> På senare tid har [[Karl Hans Welz]], [[Stephen E. Flowers]], [[Adolf Schleipfer]], [[Larry E. Camp]] och [[Victor Ordell L. Kasen]]<ref>Kasen, Victor Ordell L. '[https://web.archive.org/web/20091026224057/http://geocities.com/fjornpim/ Personlig hemsida]' ''</ref> fortsatt arbetet med att försöka lösgöra armanenrunorna från varje konnotation till rasism, antisemitism och de tänkare som faktiskt uppfann armanenrunorna.

När det gäller runmagi inom New Age och ockulta kretsar i ett internationellt perspektiv utövar armanenrunorna och arvet efter von List fortfarande störst inflytande.{{källa behövs|datum=2024-08}}

=== Bureus, Agrell och New Age ===
En mindre spridd linje av modern runmagi kan sägas utgå från dels [[Johannes Bureus]] runologiska idéer på 1600-talet kring en så kallad ”Adulruna” och ”runkabbala”, samt [[Sigurd Agrell]]s [[uthark-teori]] från 1930-talet. Då dessa idéer i grunden saknar beröringspunkter med antisemitism och Guido von List har de blivit allt mer populära i ockulta [[New Age]]-kretsar som till exempel den svenska grupperingen [[Dragon Rouge]], där grundaren [[Thomas Karlsson]] gett ut böcker kring både Bureus och Agrells runidéer (även på engelska).

Till denna linje av runmagi hör även författaren Atrid Grimssons (pseudonym för Jörgen Eriksson) ''Runmagi och shamanism'' (1990) som bland annat utgår från Agrells uthark-teori och blandar den med [[healing]] och modern [[shamanism]].{{källa behövs|datum=2024-08}}

== Se även ==
* [[Futhark]]
* [[Runologi]]
* [[Runstav]]
* [[Runsten]]
* [[Samnordisk runtextdatabas]]
* [[Uthark]]
* {{ILL|en|Computus Runicus}}

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
<ref name="isorunes">{{Bokref |titel=Digitala runor {{!}} – en historisk skrift i datorns värld |år=1997 |utgivare=[[Nordiska ministerrådet]] (Nordic Council of Ministers) |utgivningsort=Köpenhamn |isbn=92-893-01-40-6 |issn=0908-6692 |id=TemaNord 1997:623 |sid=17 |url=https://books.google.se/books?id=lQ54Mj8K83gC&pg=PA0 |hämtdatum=2024-11-16 }}</ref>
<ref name="ideellkulturkamp">{{Webbref |url=https://ideellkulturkamp.com/2016/01/01/runkalendern-del-i/ |titel=Runkalendern del I |hämtdatum=2024-11-17 |utgivare=ideellkulturkamp }}</ref>
<ref name="hernbloms">{{Webbref |url=https://www.hernbloms.se/kallor/eget/tiden/runstav.htm |titel=Runstaven - Evighetskalendern... |hämtdatum=2024-11-17 |utgivare=hernbloms.se }}</ref>
<ref name="DK SKL 20">{{Webbref |url=https://www.christerhamp.se/runor/gamla/dk/dkskl20.html |titel=DK SkL 20 {{!}} Skåne: Lund-benstykke 4 |hämtdatum=2024-12-05 |utgivare=christerhamp.se |språk=sv }}</ref>
<ref name="NORNA">{{Webbref |url=https://www.norna.org/content/runnamn |titel=Runnamn |hämtdatum=2024-12-23 |verk=[[Nordiska samarbetskommittén för namnforskning]] (NORNA) |utgivare=norna.org |citat=Termen runnamn är nämligen tvetydig därför att benämningarna på de enskilda runorna ofta (felaktigt) kallas runnamn [...]. }}</ref>
</references>

== Vidare läsning ==
*{{bokref |efternamn=Jansson |förnamn=Sven B. F |titel=Runes in Sweden / translation: Peter Foote ; photo: Bengt A. Lundberg.. |url=https://litteraturbanken.se/forfattare/JanssonSBF/titlar/RunesInSweden/info |utgåva=[Ny, bearb. utg.] |år=1987 |utgivare=Gidlund |utgivningsort=Stockholm |libris=8kjbwdkf6mkt4lcj }}
*{{SLS Q|Q113519054}}

== Externa länkar ==
* {{suecia|1|titel=Äldre skrivtecken}}
* Brates, Erik (1928) ''[https://runeberg.org/runor/ Sveriges runinskrifter]''. Projekt Runeberg
* [[Johan Göransson|Görnasson, Johan]] (1750) ''[https://digital.ub.umu.se/node/249114?fulltext-query= Bautil, det är: alle Svea ok Götha rikens runstenar]'' via Sveriges depåbibliotek
* [http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/om-runskrift/ Runskrift hos Riksantikvarieämbetet]
* {{webbref |efternamn=Looijenga |förnamn=J.H. |url=http://irs.ub.rug.nl/ppn/163895791 |titel=Runes around the North Sea and on the Continent AD 150–700 |år=1997 |utgivare=[[Universitetet i Groningen]]}}
* [https://web.archive.org/web/20070609181802/http://www.arkeologi.uu.se/ark/education/CD/Cuppsats/Larsson.pdf C-uppsats om de tidigaste svenska runblecken] ([[Portable Document Format|PDF]]-format)
* Almer, David (21 januari 2010) [http://retrogarde.org/?p=549 ''Överlevande dödsrunor'',] om runpoesi i [[Aorta: journal för retrogardistisk kultur|Aorta]] nr. 20–21
* [https://web.archive.org/web/20160223173646/http://the.rune.site/ Hemsida för transkribering till runor]

{{Runor}}
[[Kategori:Runor| ]]