Visa källa för MmHg

{{DISPLAYTITLE:mmHg}}
{{databox|keep_title_case=true}}
{{NOTOC}}
'''mmHg''', ''millimeter kvicksilver''<ref>{{Webbref|titel=mmHg|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mmhg|verk=ne.se|hämtdatum=2019-07-09}}</ref> och även kallad '''torr''' (efter [[Torricelli]]), är en enhet för [[tryck|tryckmätning]]. Enheten används idag främst inom [[sjukvård]]en vid angivelser av blodtryck. Den kommer ursprungligen av hur många millimeter [[kvicksilver|kvicksilvret]] i en [[barometer|kvicksilverbarometer]] steg respektive sjönk i och med att lufttrycket förändrades.

1&nbsp;mmHg ≈ 1 Torr och motsvarar 1,36&nbsp;[[centimeter vattenpelare]] eller 133,322&nbsp;[[Pascal (enhet)|Pa]]. För komplett omvandlingstabell, se [[tryck]].

== Definition ==
Trycket från en vätskepelare kan skrivas som

<math>p=\rho\cdot g \cdot h</math>

där p är trycket (Pa), <math>\rho</math> är densiteten (kg/m³), g är tyngdaccelerationen (m/s²) och h är höjden av vätskepelaren (m).

Vid definitionen av '''mmHg''' har densiteten för [[kvicksilver]] angetts till 13 595,1 kg/m³. [[Tyngdacceleration|Tyngdaccelerationen]] vid havsytan varierar mellan 9,78 och 9,83 m/s²  (vid ekvatorn respektive Nordpolen) men 9,80665 ≈ 9,81 m/s² brukar anges som ett medelvärde.

Trycket från 1 mmHg blir då {{nowrap|13 595,1 · 0,001 · 9,80665}} = {{uttr|13595.1*0.001*9.80665|6}}&nbsp;Pascal.

Enheten '''torr''' har definierats som en 760-del av normalt atmosfärstryck 101 325 Pascal.

Trycket 1 Torr blir då {{nowrap|101 325 / 760}} = {{uttr|101325/760|6}}&nbsp;Pascal.

Skillnaden mellan enheterna '''mmHg''' och '''torr''' är mycket liten och kan i de flesta fall försummas.

=== Mätning av atmosfärstryck med kvicksilverbarometer ===
[[Fil:MercuryBarometer.svg|miniatyr|299x299px|Principskiss av en kvicksilverbarometer.]]
760 millimeter (0,76 m) [[kvicksilver]] motsvarar {{nowrap|13 595,1 · 9,80665 · 0,760}} = {{uttr|13595.1*9.80665*0.760|0}}&nbsp;Pa&nbsp;≈&nbsp;101&nbsp;kPa vilket är normalt [[Atmosfär (tryckenhet)|atmosfärstryck]].

Genom att fylla ett glasrör med en längd på drygt 8 decimeter med kvicksilver och sedan vända detta upp och ner och låta det stå i en skål med kvicksilver kommer rörets överdel att bli lufttomt och balansera mot lufttrycket, och vi har anordnat en [[kvicksilverbarometer]]. Genom att mäta höjden på kvicksilverpelaren fås ett mått på lufttrycket, där normalt lufttryck, cirka 100&nbsp;kPa eller 1000&nbsp;mbar motsvarar 760&nbsp;mm kvicksilver. Under lång tid var detta ett vanligt sätt att mäta lufttryck.

I Sverige varierar lufttrycket vanligtvis mellan 950 och 1&nbsp;050&nbsp;mbar, eller mellan {{uttr|95e3/(13595.1*9.80665)/0.001|0}} och {{uttr|105e3/(13595.1*9.80665)/0.001|0}}&nbsp;millimeter&nbsp;kvicksilver.<ref>{{Tidningsref|författare=|datum=2016-10-04|rubrik=120 år gammalt tryckrekord slaget|url=https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/120-ar-gammalt-tryckrekord-slaget-1|tidning=svt Nyheter|hämtdatum=}}</ref>

=== Blodtrycksmätning med kvicksilvermanometer ===
[[Fil:Mercury manometer.jpg|miniatyr|Blodtrycksmanometer som mäter med hjälp av en kvicksilverpelare]]

Blodtrycket i blodkärlen hos en människa har en pulserande variation med en topp ([[systoliskt blodtryck]]) vid hjärtats kontraktion och en lägre nivå ([[diastoliskt blodtryck]]) när hjärtat expanderar och fylls på med nytt blod för nästa hjärtslag. Det förekommer att det lägre diastoliska trycket vardagligt anges som "undertryck", men bägge trycken är övertryck relativt atmosfärstrycket. När till exempel ett [[Blodprov#Arteriella blodprov|arteriellt blodprov]] tas, så strömmar blod ut på ett pulserande sätt, med ett högre flöde under den systoliska fasen och ett lägre vid den diastoliska. 

Mätningen görs genom att anbringa en [[blodtrycksmanschett]] på överarmen. Manschetten pumpas upp till dess att blodflödet upphör helt, vilket observeras med [[stetoskop]]. I detta ögonblick är trycket i manschetten lika med det systoliska blodtrycket. Därefter lättas trycket i manschetten tills att ett flöde kan observeras även vid den diastoliska fasen. I detta ögonblick är trycket i manschetten lika med det diastoliska blodtrycket.

Genom att ansluta en slang mellan blodtrycksmanschetten och ett rör fyllt med  kvicksilver kan höjden på vätskepelaren mätas och ge ett mått på blodtrycket. Under lång tid var detta ett vanligt sätt att mäta blodtryck, men har ersatts av [[manometer]] eller elektronisk visning.

Vid mätning av blodtryck anses "120/80" som normalt, vilket betyder att det systoliska övertrycket är 120&nbsp;mmHg, eller cirka 16&nbsp;kPa eller 0,16&nbsp;bar,ö, medan det diastoliska undertrycket är 80&nbsp;mmHg, eller knappt 11&nbsp;kPa eller 0,11&nbsp;bar,ö. Förhöjt blodtryck bedöms som en medicinsk riskfaktor, där till exempel blodtryck över "180/110" anges som "kraftig [[hypertoni]]".<ref>{{Webbref |url=https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/hogt-blodtryck/ |titel=Hälsa / Riskfaktorer / Högt blodtryck |hämtdatum=2020-04-27 |författare=Peter Nilsson |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=2018-06-19 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Hjärt-lungfonden |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>

{{Tryckenheter}}

== Referenser ==
<references />

{{Auktoritetsdata}}
[[Kategori:Tryckenheter]]