Visa källa för Metan

{{Olika betydelser}}
{{Kemibox
| Bild = Methane-CRC-MW-dimensions-2D.png
| Bildtest = Strukturformel
| Bildbredd = 110px
| Bild2 = Methane-3D-space-filling.svg
| Bild2text = Molekylmodell
| Bild2bredd = 90px
| Systematiskt namn = Metan
| Övriga namn = Gruvgas, [[Sumpgas]]
| Kemisk formel = [[Kol|C]][[Väte|H]]<sub>4</sub>
| Utseende = Färglös gas
| CAS-nummer = 74-82-8
| SMILES = C
| Molmassa = 16,0425
| Densitet = 0.657{{nbsp}}kg/m³ (25{{nbsp}}°C, 1{{nbsp}}at)

0.668{{nbsp}}kg/m³ (20{{nbsp}}°C, 1{{nbsp}}at)

0.717{{nbsp}}kg/m³ (0{{nbsp}}°C, 1{{nbsp}}at)

1 at = 101,325 kPa, 
kg/m³  = 1 x 10‾³
| LöslighetOrd = 23,2 mg/kg<ref>{{Bokref |titel=SI Chemical Data |efternamn=Aylward |förnamn=Gordon |efternamn2=Findlay |förnamn2=Tristan |år=2002 |utgivare=Wiley |utgivningsort=Milton |isbn=0-470-80044-5 |volym=5 |sid=147 }}</ref>
| LöslighetTemp = 20
| Smältpunkt = -182,5
| Smältextra = 
| Kokpunkt = -161,6
| Kokextra = 
| Huvudfara = {{Farosymbol|F+}}
| NFPA704 = {{NFPA 704|Hälsa=1|Eldfarlighet=4|Reaktivitet=0}}
| LD50 = |
}}
Den [[kemisk förening|kemiska föreningen]] '''metan''' är det enklaste [[kolväte]]t, med den kemiska formeln CH<sub>4</sub>. Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande [[svavel]]föreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas. Metan kallas även '''[[sumpgas]]''', eftersom den bildas vid [[nedbrytning]] av organiskt material i [[syre]]fattiga miljöer, till exempel bottnen på [[kärr]]. Ett annat namn är '''gruvgas''' efter dess benägenhet att sippra ut i gruvgångar, där den sedan riskerar att antändas vilket gör den till ett allvarligt hot mot gruvarbetare - gasexplosioner kostar regelbundet människoliv. Metan är även den växthusgas som (efter koldioxid) står för det näst största bidraget till den globala uppvärmningen. 

Metan är den största beståndsdelen i [[naturgas]] och [[biogas]]. Förbränning av en molekyl metan i närvaro av [[syre]] frisläpper en molekyl [[koldioxid]] och två [[vatten]]molekyler: 
:<math>\rm CH_4 + 2\ O_2 \rightarrow CO_2 + 2\ H_2O</math>

Gasen upptäcktes och isolerades för första gången av [[Alessandro Volta]] någon gång mellan 1776 och 1778.

== Metan i atmosfären ==
{{fördjupning2|Metan i jordens atmosfär}}
Metan är en så kallad växthusgas och ökade utsläpp från främst olje- och gasutvinning anses vara en bidragande orsak till en förstärkt växthuseffekt. Metanet i atmosfären står för 0,7-1,6% av växthuseffekten.<ref name="NASA">{{webbref|url=http://pubs.giss.nasa.gov/docs/2010/2010_Schmidt_etal_1.pdf |författare=G. A. Schmidt, R. A. Ruedy, R. L. Miller och A. A. Lacis (2010) |titel=Attribution of the present‐day total greenhouse effect |verk=J. Geophys. Res., 115, D20106 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111022111918/http://pubs.giss.nasa.gov/docs/2010/2010_Schmidt_etal_1.pdf |arkivdatum=2011-10-22 }}</ref> Metangas bryts dock ner i atmosfären på ungefär 8 år och är därför en mer kortlivad växthusgas  i atmosfären, och den försurar heller inte världshaven så som koldioxid gör.<ref name="SMHI">[https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/kortlivade-klimatpaverkande-luftfororeningar-slcp/metan-1.99802 Kunskapsbanken - Metan - SMHI]</ref>

== Källor till metan i atmosfären ==
De huvudsakliga källorna till metan är:
* utsläpp från ansamlingar av metan på havsbotten och från [[jorden#manteln|manteln]] i jordens innandöme, bland annat genom [[lervulkan]]er
* utvinning från fossila bränslen, främst i [[stenkol|kolgruvor]]
* djurs matsmältningsprocess, främst [[boskap]], speciellt [[Nötkreatur|kor]] och andra [[idisslare]].
* produktion av [[arkéer]] i [[ris]]fält
* [[anaerob]] nedbrytning av organiskt material
* industriella källor
* föråldringsprocessen i vanlig asfalt

Metan är mycket vanligt i världen, gasen förekommer som fria stråk i världsrymden och det finns jätteplaneter bestående till stor del av metangas.

60% av jordens utsläpp av metan beror på mänsklig aktivitet, främst läckage från olje- och gasutvinning, gasdistribution, gruvor, asfalt och soptippar. Under de senaste 200 åren har halten av metan i [[atmosfär]]en fördubblats, från 0,8 till 1,85 miljondelar av volymen. Metan utvinns från berg, främst i kolgruvor, tillsammans med andra kolväten som används som bränslen. Metan tillverkas också industriellt genom olika kemiska reaktioner, till exempel [[rötning]] av organiskt avfall.
[[Fil:Naturgasbild.jpg|vänster|miniatyr|De absolut största mänskliga utsläppen av metan består av fossil metan, som släpps ut i samband med gas och oljeutvinning, och gruvdrift.]]
Det finns också ansamlingar av metan på världshavens botten, fångat i ett kemiskt [[klatrat]] med vatten där vattnet bildar en "bur" som stänger inne metanmolekylerna. Hur mycket metan som finns bunden i form av [[metanklatrat]] i sediment på havsbotten är okänt, men troligen rör det sig om stora mängder. Att stora mängder sådant metan frisläppts i atmosfären är en förklaringsmodell till hastig [[global uppvärmning]] tidigare i jordens förflutna, exempelvis för ungefär 55 miljoner år sedan vilket utgör slutet på den geologiska epoken [[paleocen]]. Vissa källor uppskattar att det rör sig om tiotusen miljoner ton.<ref>{{Webbref|url = http://www.bbc.co.uk/sn/tvradio/programmes/horizon/dimming_trans.shtml|titel = BBC - Science & Nature - Horizon|hämtdatum = 7 feb 2015}}</ref> Om den globala uppvärmningen leder till att dessa värms upp tillräckligt, skulle detta metan hastigt kunna frisläppas till atmosfären. Eftersom metan är en stark växthusgas under den tid den uppehåller sig i atmosfären skulle detta leda till kraftigt ökad växthuseffekt.

[[Lervulkan]]er finns på havsbotten, ofta i områden där det finns [[olja]] och där [[bergskedja|bergskedjor]] håller på att bildas. När lervulkaner får utbrott släpper de ifrån sig stora mängder gaser, främst metan och andra kolväten men även [[helium]]. Troligen kommer dessa gaser upp från jordens [[jorden#manteln|mantel]] via djupa [[förkastning]]ssprickor. De mängder som frisläpps är alldeles för stora för att de ska kunna härröra från någon lokal gasansamling, och det vatten som bärs upp till ytan vid utbrott för med sig ämnen som [[jod]], [[brom]] och [[bor]] vilka inte kan komma från lokala [[Sediment (geologi)|sediment]]. Lervulkaner finns ofta i närheten av [[vulkan|lavavulkaner]]. När så är fallet släpper lervulkanerna i närheten av lavavulkanen ut obrännbara gaser, medan de som befinner sig längre bort släpper ut metan.

== Referenser ==
<references />

== Externa länkar ==
* {{commons|Methane}}
* [http://www.forum-fet.fi/mars03/metan.html Metanklatrat på havsbotten] Artikel i Forum för ekonomi och teknik
*[https://web.archive.org/web/20151003122205/http://biogasportalen.se/ www.biogasportalen.se] Branschorganisationen Energigas Sveriges sajt om allt som rör biogas 

{{alkaner}}

[[Kategori:Alkaner]]
[[Kategori:Växthusgaser]]
[[Kategori:Energigas]]