Visa källa för Människoraser

'''Människoraser''' var ett klassificeringssystem som tidigare användes för att dela in den [[moderna människan]] (''[[Homo sapiens]]'') i vagt avgränsade populationer eller grupper utifrån [[anatomi]]ska, [[kultur]]ella, [[etnicitet|etniska]], [[genetik|genetiska]], [[geografi]]ska, historiska, [[lingvistik|lingvistiska]], [[religion|religiösa]] eller sociala skillnader. 

Modern [[vetenskap]] har påvisat att det numera endast finns en art av människa, i form av ''[[Homo sapiens]]'', kvar på jorden och att begreppet ras ur ett [[taxonomi]]skt perspektiv inte har någon relevans.<ref name=HGP>{{webbref |url= http://www.ornl.gov/sci/techresources/Human_Genome/elsi/minorities.shtml|titel= Minorities, Race, and Genomics|hämtdatum=30 november 2012 |format= |verk= Human Genome Project | citat = DNA studies do not indicate that separate classifiable subspecies (races) exist within modern humans.}}</ref><ref>Hannaford, I. (1996) ''Race. The History of an Idea in the West''. Washington : The Woodrow Wilson Center Press.</ref><ref name="KVA">{{webbref
 |url=http://www.kva.se/KVA_Root/swe/academy/publications/academy/thinkrace.pdf 
 |titel=...om raser 
 |hämtdatum=20120601 
 |författare= 
 |efternamn= 
 |förnamn= 
 |författarlänk= 
 |datum= 
 |år=2000 
 |månad= 
 |format= 
 |verk=akademien anser 1/2000 
 |utgivare=Kungliga Vetenskapsakademien 
 |sid= 
 |språk=Svenska 
 |doi= 
 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060112075402/http://www.kva.se/KVA_Root/swe/academy/publications/academy/thinkrace.pdf 
 |arkivdatum=2006-01-12 
 |citat= 
}}</ref> Inom [[antropologi]]n råder [[konsensus]] om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt.<ref name="Keita, S O Y 1997">Keita, S O Y & Kittles R A (1997) ''The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence''. Am Anthropol 99:534–544</ref><ref name="Templeton A.R. 1998">Templeton A.R. (1998) ''Human races: a genetic and evolutionary perspective''. Am Anthropol 100:632–650</ref> 

Från att först ha använts för att beteckna nationell tillhörighet började begreppet under 1600-talet kopplas till fysiska egenskaper och påstådda beteendemässiga skillnader mellan etniska grupper och användes för att skapa hierarkier och [[rasregelsystem]] gynnsamma för den dominerande etniska gruppen. Från 1800-talet användes begreppet allt oftare [[taxonomi]]skt för att beteckna genetiskt särskilda människogrupper definierade utifrån [[fenotyp]].<ref name="lie">Lie, John (2004). ''Modern Peoplehood.'' Cambridge, Mass.: Harvard University Press. {{ISBN|0674013271}}</ref><ref>{{Webbref |titel = Definition of race&nbsp;– ethnic group, anthropology, personal attribute |url = http://oxforddictionaries.com/definition/english/race--2 |verk = Oxford Dictionaries |utgivare = Oxford University Press |hämtdatum = 5 oktober 2012 |citat = a group of people sharing the same culture, history, language, etc. |arkivurl = https://web.archive.org/web/20120711233608/http://oxforddictionaries.com/definition/english/race--2 |arkivdatum = 11 juli 2012 }}</ref><ref name="Keita1">{{cite journal|last=Keita|coauthors=Kittles, Royal, Bonney, Furbert-Harris, Dunston, Rotimi|journal=Nature|year=2004|volume=36|pages=S17-S20|doi=10.1038/ng1455|url=http://www.nature.com/ng/journal/v36/n11s/full/ng1455.html|quote=Religious, cultural, social, national, ethnic, linguistic, genetic, geographical and anatomical groups have been and sometimes still are called 'races'|pmid=15507998| issn=1061-4036 }}</ref> [[Samhällsvetenskaplig]] forskning har visat att kvarlevande äldre, fördomsfyllda föreställningar om att människan kan delas in i "raser", fortfarande kan påverka individers liv genom att de bidrar till såväl favorisering inom gruppen som exkludering och diskriminering av de som inte tillhör gruppen.<ref name="SOU">[http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200541/ SOU: Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering] {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200541/ |date=20160916005425 }} s. 95, 2005, {{ISBN|91-38-22353-8}}</ref> "Ras" betraktas idag inom [[samhällsvetenskap]] och [[beteendevetenskap]] som en [[social konstruktion]] där konstruktionen av "ras" sker genom en [[materialism|materiell process]] som kallas [[rasifiering]]. I västerländska samhällen finns [[rasregelsystem]] där skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en [[naturalism (rasism)|naturalistisk]] eller [[historicism (rasism)|historicistisk]] modell, eller i kombination av båda modellerna. Den första utgår ifrån hierarkiska, rasbiologiska antaganden om högre och lägre stående raser, medan den andra utgår ifrån kulturella och [[kulturrasism|kulturrasistiska]] principer.<ref>{{Harvnb|de los Reyes|Kamali|2005}}</ref><ref>{{Harvnb|Molina|1997}}</ref><ref>{{Harvnb|Goldberg|2002}}</ref>

==Etymologi==
Ordet "[[ras]]", som tolkas som "gemensamt ursprung", kommer från fornfranskans ''rasse'' (1512), från italienskans ''razza'', vilket kanske kan härledas till arabiskans ord  "ras" "رأس" som betyder överhuvud för någon eller något. I detta sammanhang syftar "ras" till rötterna eller överhuvudet till en viss specie. Etymologin kan också härledas till det latinska ''[[gens]]'' eller arabiska "genat" "جينات" som betyder klan eller folk, och "genus" som betyder börd, ursprung, släkt, och kognat, med grekiskans ''genos'' (γένος) "ras, slag" och ''genos'' "börd, avkomma".<ref name=Harper>{{Webbref |url = http://www.etymonline.com/index.php?term=race&allowed_in_frame=0 |titel = Online Etymology Dictionary |verk = ras |utgivare = Douglas Harper |hämtdatum = 31 mars 2008 }}</ref><ref name=OEDHarper>{{Webbref |url = http://www.etymonline.com/index.php?term=genus |titel = Online Etymology Dictionary |verk = genus |utgivare = Douglas Harper |hämtdatum = 31 mars 2008 }}</ref> Ordet ras (stavat race) förekommer i svenskan från 1668.<ref name=SAOB/> Ordets förhållandevis unga historia i svenskan (liksom i franskan och engelskan) står i överensstämmelse med teorin att "ras" i betydelsen en liten grupp människor med gemensam härkomst, härrör från [[Christopher Columbus]] tid. Äldre begrepp, vilka åtminstone delvis baseras på gemensamt ursprung, såsom folk och stam, utgör indelningar i fler grupper med färre individer. 

Den moderna betydelsen av ras, "delmängder av människosläktet vilka uppvisar fysiska särdrag", är belagd från slutet av 1700-talet".<ref name=Harper/> Denna betydelseförskjutning föregicks av att européer under [[upplysningstiden]] försökte definiera raser som ett biologiskt begrepp, i enlighet med de vetenskapliga ideal som eran kännetecknas av. De följande århundradena gjordes vetenskapliga försök att klassificera och definiera rastyper, samt att avgöra rasernas ursprung och samband. Inom [[rättsantropologi]] och [[Medicinsk vetenskap|biomedicin]] insamlas ibland sådana uppgifter om individer och folk, varför ett fåtal individer är av uppfattningen att människoras fortfarande är praktiskt att använda såsom vetenskapliga distinktioner.

Ordet ras gav under [[mellankrigstiden]] upphov till ordet [[rasism]], som dels betyder antagandet om att hela folk uppvisar särskilda, biologiska särdrag som ger upphov till yttre och inre särdrag, dels att olika raser är olika värda och att det därför är motiverat att behandla olika folk olika.<ref>{{webbref|url=http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/rasism/rasism-och-framlingsfientlighet |titel=Rasism och främlingsfientlighet |utgivare=Forum för levande historia |hämtdatum=2013-08-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140218220951/http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/rasism/rasism-och-framlingsfientlighet |arkivdatum=2014-02-18 }}</ref> Ett äldre begrepp för detta är rashat.<ref>Sök bland svenska dagstidningar, [http://tidningar.kb.se/?q=rashat sökord:Rashat] , Kungliga biblioteket, läst 2015-10-29</ref>

== Rasbegreppets historia ==
[[Fil:The races of man, and their geographical distribution (1854) (14779806481).jpg|thumb|right|400px|Raser och deras geografiska distribution 1854, Pickering & Charles]]

Användningen av rasbegreppet har varierat. Inte ens under den historiska [[rasbiologi]]ns epok (1850–1945) var vetenskapens företrädare och skilda anhängare ense om vilka raserna var{{källa behövs|datum=2010-04}}. När till exempel [[nazism|nazisterna]] ställde den ”ariska rasen” mot den ”judiska rasen”, blandade man samman en [[språk]]lig indelning (”[[indoariska]]” språk) med en [[Religion|religiös]] indelning ([[Judendom|judisk religion]]) och såg även till så kallade ”rasliga” yttre drag (den ”biologiska rasen”). Samtliga av dessa spelade in hos nazisterna, när de gjorde sina bedömningar.<ref>Hitlers SS och Gestapo, Hohne, Heinz.</ref>

Relaterat till husdjursavel är det äldsta kända svenska skriftliga källan som använder ”ras”, ibland även stavat ”race”, från [[1765]].<ref name=SAOB>{{SAOB|ord=ras|h=2|år=1956}} Spalt: R324</ref> Om människor användes det i skrift på svenska första gången [[1792]]. I en äldre, mer bildlig betydelse, med avseende på karaktärsdrag, familj eller samhällsgrupp användes det i skrift första gången [[1668]].<ref name=SAOB/> Exempelvis talas det om "tullsnokarnas ras", "förnämare race", "[[Adolf Fredrik]]s ras" och på detta sätt användes ordet så sent som kring sekelskiftet 1900.<ref name=SAOB/> Ursprunget till begreppet är omstritt.{{källa behövs|datum=2010-04}}

Man har tidigare i akademiska kretsar<ref name='Continental Population Groups' /> klassificerat olika grupper av [[Homo sapiens]] efter hudfärg,{{ej i angiven källa|månad=2012-05|Källan är endast en kort förklaring av listan, inga anspråk på att närmare redogöra för begreppen eller deras historia.}} till exempel: 
*[[Vit (hudfärg)|Kaukasoider]], ursprungsbefolkningen i [[Europa]], vardagligt kallad den vita rasen,<ref name='European Continental Ancestry Group'>{{webbref |url=http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=M01.686.508.400&tool=karolinska |titel=MeSH Tree Location(s) for European Continental Ancestry Group |arkivurl=http://archive.is/2013.04.18-161302/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=M01.686.508.400&tool=karolinska |arkivdatum=2013-04-18 |utgivare=Karolinska Institutet |språk=engelska}}
</ref> 
*[[Neger|Negroider]]; ursprungsbefolkningen i [[Afrika]], vardagligt kallat den svarta rasen,<ref name='European Continental Ancestry Group' />
*[[Mongolider]]; ursprungsbefolkningen i [[Asien]], vardagligt kallat den gula rasen.<ref name='European Continental Ancestry Group' />
*[[Australider]]; ursprungsbefolkningen i [[Oceanien]], vardagligt kallat den bruna rasen.<ref name='European Continental Ancestry Group' /> 
*[[Blandfolk]]

Det har vidare klassificerats olika undergrupper inom varje sådan "ras" eller [[folkgrupp]] förebärande [[etnicitet]]. Exempel på detta är den numera föråldrade indelningen av undergrupper inom den ''kaukasiska rasen''. Det var vanligt att man skilde på europeiska folk (s.k. [[arier#Arisk rasteori|Arier]]), västasiatiska folk (s.k. [[semiter]]) och nordafrikanska folk (s.k. [[hamiter]]). Alla dessa folkslag skulle varit separata utgreningar av den Kaukasiska rasen<ref>{{SAOB|ord=kaukasisk}}</ref>, men även inom dessa kunde olika grupperingar uppstå. Den ariska rasen kunde i sin tur indelas i exempelvis [[nordisk ras]], [[medelhavsras]], [[alpin ras]], [[östbaltisk ras]] och [[dinarisk ras]]<ref>http://www.dn.se/ledare/kolumner/ras-doljer-mer-an-det-forklarar/</ref>.

[[DNA-analys]]er visar att det inte finns skäl att använda begreppet ''ras'' om människor.<ref>[[Ulf Pettersson]]; [http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser ''Ny dna-teknik visar att det inte finns människoraser''], [[Dagens Nyheter]] (2009-04-12). Läst 2012-04-24.</ref> Det kan vara större skillnad i DNA mellan två slumpmässigt valda individer i en folkgrupp än mellan två individer i olika folkgrupper,<ref>Bertil Neij, Fascismen och Nazismen, 2001</ref>. Den största delen, 85&nbsp;%, av den mänskliga genetiska variationen är mellan individer i samma grupp, ytterligare några procent av olikheterna vid jämförelser mellan individer inom olika grupper, medan genetiska skillnader mellan grupperna står för mindre än 10&nbsp;% av de konstaterade skillnaderna.<ref name="KVA"/><ref name=Lewontin2005>Lewontin, R. C. (2005). ''[http://raceandgenomics.ssrc.org/Lewontin/ Confusions About Human Races] {{Wayback|url=http://raceandgenomics.ssrc.org/Lewontin/ |date=20130504132215 }}'' från Race and Genomics, Social Sciences Research Council. Läst 2 december 2011.</ref> 

Satoshi Horai vid Japans ''National Institute for Genetics'' fann dock i en studie 1990 att skillnader i DNA korrelerade med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser" - negroider, kaukasoider och mongoloider.<ref name=Horai /> 1997 presenterade den japanska biologiprofessorn Masatoshi Nei vid ''Pennsylvania State University'' i en rapport att "kluster av genetiska avstånd" sammanfaller med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser".<ref>Nei, M. & Roychoudhury, A.K. (1997). The emergence and dispersal of Mongoloids. Indian Journal of Anthrop. Soc. 32:01-49.</ref>

I en studie av 23 typer av genetisk information visade professor Naruya Saitou vid Japans ''National Institute for Genetics'' 2002 att mänskligheten kan delas upp i fem grupper - negroider, kaukasoider, asiatiska mongoloider, [[Indianer|amerindoider]] och [[Australider|australoider]].<ref>[http://www.museum.kyushu-u.ac.jp/WAJIN/113.html 斎藤成也 Naruya, S. Kyushu Museum. 2002. February 2, 2007] {{Wayback|url=http://www.museum.kyushu-u.ac.jp/WAJIN/113.html |date=20130906055349 }}</ref> Saitou m.fl har dock sagt att en pan-mongoloid grupp skulle inkludera de tre sistnämnda av dessa grupper.<ref>Roberts, D.F., Fujiki, N. and Torizuka, N. (1992). Isolation, Migration and Health. 33rd Symposium Volume of the Society for Study of Human Biology.</ref> Detta beror enligt Satoshi Horai på att det finns två tydliga mongoloida grupper – en som tidigt avskiljde sig från den negroida gruppen och en som senare avskiljde sig från kaukasoida gruppen.<ref name=Horai>Satoshi Horai and Kenji Hayasaka. (1990). Intraspecific Nucleotide Sequence Differences in the Major Noncoding Region of Human Mitochondrial DNA. Am. J. Hum. Genet. 46:828-842</ref>

Det har framförts av sociologer att fördomar om och föreställningar kring människoraser kan få konsekvenser för människors liv genom såväl privilegier som exkludering och diskriminering.<ref name="SOU"/>

===Antiken===
Redan de gamla egypterna gjorde försök att dela in människosläktet i raser. De utgick från fyra raser: [[Egypten|egyptier]], [[semiter]], [[Svart (hudfärg)|svarta]] och [[asiater]]. Moseboken har en [[genealogi|genealogisk]] indelning mellan olika folk, som härstammar från [[Noa|Noaks]] söner: semiter efter [[Sem]], hamiter efter [[Ham (Bibeln)|Ham]] och jafetiter efter [[Jafet]].

Filosofer under antiken har varit intresserade av människans fysiska olikheter, bland andra [[Hippokrates]], [[Aristoteles]], [[Herodotos]] med flera.<ref name="ugglan">{{runeberg.org|nfbs|0163.html Människoraser}}</ref>

===Naturvetenskapliga indelningar===
[[File:Ellka Five Races.jpg|thumb|Människans fem huvudraser från 1911, [[Indianer|indian]], [[Australider|australid]], [[Kaukasisk ras|kaukasier]], [[Neger|negroid]] och [[Mongolider|mongolid]].]]
I [[Systema naturae]] från 1758 delade [[Carl von Linné]] in mänskligheten efter hudfärg och de fyra stora världsdelarna, ''Americanus'' (röda), ''Europaeus'' (vita), ''Asiaticus'' (gula), ''Afer'' (svarta). Linné använde begreppet "varieteter" och dessa hade enligt honom olika specifika fysiska egenskaper. Han lade till en varietet, som han kallade ''Monstrosus'' där mytologiska varelser ingick<ref>[http://www.levandehistoria.se/faq/Rasbiologi Frågor och svar om Rasbiologi] {{Wayback|url=http://www.levandehistoria.se/faq/Rasbiologi |date=20111111111019 }} [[Forum för levande historia]]</ref><ref name="ugglan"/>

[[Johann Friedrich Blumenbach]] utvecklade Linnés indelning och lade till en femte ras efter de fyra första, den [[Malajiska rasen|malajiska]]. Sedan indelade han mänskligheten i kaukasier ([[Vit (hudfärg)|vita rasen]]), mongoler ([[Mongolider|gula rasen]]), etiopier ([[Svart (hudfärg)|svarta rasen]]), amerikaner ([[Indianer|röda rasen]]) och malajer ([[Brun (hudfärg)|bruna rasen]])<ref name="ugglan"/>

Flera naturvetenskapliga forskare redovisade under [[1700-talet]] och [[1800-talet]] olika teorier om hur mänskligheten kunde kategoriseras, bland andra [[Thomas Henry Huxley|Huxley]], [[Paul Topinard|Topinard]], och [[Anders Jahan Retzius|Retzius]] med flera.<ref>{{runeberg.org|nfbs|0165.html Människoraser}}</ref> Mänskligheten kom efterhand därför, av dessa män, att indelas i ännu fler olika undergrupper, som [[Vit (hudfärg)|kaukasoider]], [[Neger|negrider]], [[mongolider]], [[indianer]], [[stilla havet|Stillahavsfolk]], [[Sydasien|sydasiatiska ursprungsfolk]], [[kapoider]] och [[australider]].

Under [[1900-talet]] började rasbegreppet att ifrågasättas, dock kom ytterligare system för att indela människan i olika raser av bland annat av antropologen [[Carleton S. Coon]]. En vanlig indelning som fram till [[1990-talet]] ansågs som riktig var att indela människan i sex grupper.<ref>https://www.sydsvenskan.se/2013-03-22/ras</ref>

*Yngre mongoloida ([[indianer]]).
*Äldre mongoloida (öst-[[Asien|asiater]] och [[Eskimå|eskimåer]]).
*Kaukasier ([[européer]], [[araber]], [[judar]], [[Nordafrika|nordafrikaner]], [[Indiens demografi|indier]] och [[Perser|persier]]).
*Negrider ([[Bantu|bantufolk]] och [[pygméer]]).
*[[Kapoider]] ([[khoikhoi]] och [[sanfolket]]).
*Australider ([[aboriginer]] och [[Melanesien|melanesier]]).

Då individer skiljer sig ytterst lite genetiskt från varandra och att den genetiska variationen finns till över 85&nbsp;% inom och inte mellan grupper, anses bland antropologiska vetenskapsmän sedan 1990-talet att begreppet "ras" inte är användbart för kategorisering vid vetenskapliga studier.<ref name="KVA"/><ref>{{webbref|url=http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm|titel=AAA statement on "race"|hämtdatum=2011-11-09|arkivdatum=2013-06-27|arkivurl=https://web.archive.org/web/20130627184228/http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm}}</ref> 

===Raskategorier i Nya Spanien=== 
[[File:Mestizo.jpg|mini|''De español e indía produce mestizo'' (spanjor och indianska ger mestis).]] 

Det system med raskategorier – ''castas'' – som konstruerades i [[Nya Spanien]] var färdigutvecklat i slutet av 1600-talet. Då var det bara spanjorer och indianer som kunde erkännas som [[adel|adliga]]. Raskategorierna var dock inte enbart baserade på [[börd]], [[Släkt|härstamning]] eller [[människokroppen|fysiskt utseende]], utan även vederbörandes sociala och ekonomiska [[Social status|status]] vägdes in.<ref>Texten och tabellen i detta avsnitt är hämtat från engelska wikipedia [[:en:Casta]]. Läst 2010-05-29.</ref>

* Spanjorer var den första huvudrasen. Det var personer av spansk härstamning. Andra européer räknades också som spanjorer om de var [[katolik]]er och talade spanska. Många med en viss grad av indiansk härstamning räknades även hit.
** ''Peninsulares'' var därvid de som var födda på [[Iberiska halvön]]. Alla dessa krävde i Nya Spanien att bli betraktade som ''hidalgos'', dvs. som [[adel|lågadliga]]. Trots detta kunde de tillhöra alla samhällsklasser.
** ''Criollos'' (kreoler) var spanjorer födda i [[Nya Världen]].
* Indianer var den andra huvudrasen. De var lagligen betraktade som [[omyndig]]a och ställda under kungligt [[förmyndare|förmyndarskap]].
* Negrer var den tredje huvudrasen. Den betraktades som underordnad eftersom afrikansk börd var knuten till [[slaveri]]et. Alla negrer var dock inte slavar, utan det fanns även fria svarta människor i Nya Spanien. De kunde inte bli präster och deras vittnesmål inför domstol räknades av mindre värde. Fria negrer kunde dock tillhöra [[milis]]en.

För barn till föräldrar av olika raskategorier fanns i Nya Spanien en rikt utvecklad rasterminologi.

*''Mulattos'' eller ''Pardos'' var barn till en spansk förälder och en negerförälder. Om modern var slav, blev de också slavar.
** ''Morisco'' (egentligen [[morer|mor]]) var barn till en spansk förälder och en mulattförälder.
** ''Albino'' (egentligen [[albino]]) var barn till en spansk förälder och en moriskoförälder.
*Mestiser var barn till en spansk förälder och en indianförälder. Beteckningen var ursprungligen endast knuten till [[Utomäktenskapligt förhållande|utomäkenskaplig börd]], eftersom barn i lagliga [[äktenskap]] mellan spanjorer och indianer blev räknade som antingen spanjorer eller indianer beroende på i vilken kultur de uppfostrades.
** ''Castizo'' (ursprungligen en term som motsvarade ordet endemisk) var barn till en spansk förälder och en mestisförälder. Barn till en spansk förälder och en castisförälder klassades ofta som spanjorer (kreoler).
** ''Cholos'' (ursprungligen ett [[azteker|aztekiskt]] ord som betyder [[hund]]) eller ''Coyotes'' ([[prärievarg]]ar) var barn till en indiansk förälder och en castisförälder.   
*Sambos var barn till en indiansk förälder och en negerförälder.
** ''Chinos'' (egentligen [[Kina|kinesisk]]) var barn till en indiansk förälder och en mulattförälder.
** ''Lobos'' ([[vargar]]) var barn till en indiansk förälder och en chinoförälder. Denna term kunde även vara en synonym till sambo.

=== Unesco ===
[[FN]] har löpande träffat ledande vetenskapsmän från olika forskningsområden, för att diskutera rasbegreppets relevans och för att utröna eventuella betydelsebärande skillnader mellan människor. 1950 samlade FN-organet [[Unesco]] en grupp socialvetenskapsmän, vilka utarbetade ett officiellt uttalande om rasbegreppet. I juni året därefter anordnades en konferens i [[Paris]] med [[genetik|ärftlighetsforskare]] och [[antropologi|antroploger]], som med det föregående uttalandet som grund författade ett nytt uttalande om begreppet ras. Ordet ansågs vara nödvändigt i vetenskapliga sammanhang, men det fastslogs även att det var svårt att dra någon egentlig gräns mellan olika raser.

Nya möten i FN skedde 1964 och 1967, vilka sammanfattas i Unescos skrift ''Four statesments on the race question'' (1969). Unesco gav en officiell deklaration 1978, ''Deklarationen om raser och rasistiska fördomar'', där man står fast vid sitt tidigare uttalande och fastslår att alla individer och grupper har rätt att vara olika, att ingen forskning stöder att några raser är överlägsna eller underlägsna, och att ingen får diskrimineras på rasistisk grund. I denna deklaration ges även en officiell definition av [[rasism]] (artikel 2).

Chefen för [[Rasbiologiska institutet]], [[Gunnar Dahlberg]], och sociologen [[Joachim Israel]] gav i anslutning till Unescos konferenser ut ''Raser och folk'' för Svenska Unescorådet, där Dahlberg argumenterar mot rasistiska fördomar om rasblandningar, skillnader i intelligens och olika ärftlighet.

=== USA:s folkräkning 2000===
Vid [[folkräkning]]en år 2000 gavs respondenterna tillfälle att välja mellan en eller flera rasliga kategorier för att ange sin rasliga identitet. Nästan sju miljoner amerikaner angav att de tillhörde två eller flera raser.
   
I denna folkräkning användes nedanstående definitioner. Beskrivningen är hämtade från det regelverk som styrde folkräknarna, men är översatta till svenska.<ref name=cen>{{Webbref|url=http://quickfacts.census.gov/qfd/meta/long_68178.htm |verk=U.S. Census Bureau |titel=2000 Census of Population, Public Law 94-171 Redistricting Data File: Race |hämtdatum=5 januari 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090831085310/http://quickfacts.census.gov/qfd/meta/long_68178.htm |arkivdatum=31 augusti 2009 }}</ref><ref group="nb">Definition: The concept of race as used by the Census Bureau reflects self-identification by people according to the race or races with which they most closely identify. These categories are sociopolitical constructs and should not be interpreted as being scientific or anthropological in nature. Furthermore, the race categories include both racial and national-origin Groups. The racial classifications used by the Census Bureau adhere to the October 30,1997, Federal Register Notice entitled,"Revisions to the Standards for the Classification of Federal Data on Race and Ethnicity" issued by the Office of Management and Budget (OMB).

White. A person having origins in any of the original peoples of Europe, the Middle East, or North Africa. It includes people who indicate their race as "White" or report entries such as Irish, German, Italian, Lebanese, Arab, Moroccan, or Caucasian.

Black or African American. A person having origins in any of the Black racial groups of Africa. It includes people who indicate their race as "Black, African Am., or Negro"; or report entries such as African American, Kenyan, Nigerian, or Haitian.

American Indian and Alaska Native. A person having origins in any of the original peoples of North and South America (including Central America) and who maintains tribal affiliation or community attachment. This category includes people who indicate their race as "American Indian or Alaska Native" or report entries such as Navajo, Blackfeet, Inupiat, Yup'ik, or Central American Indian groups or South American Indian groups.

Asian. A person having origins in any of the original peoples of the Far East, Southeast Asia, or the Indian subcontinent including, for example, Cambodia, China, India, Japan, Korea, Malaysia, Pakistan, the Philippine Islands, Thailand, and Vietnam. It includes people who indicate their race as "Asian Indian," "Chinese," "Filipino," "Korean," "Japanese," "Vietnamese," and "Other Asian" or provide other detailed Asian responses.

Native Hawaiian and Other Pacific Islander. A person having origins in any of the original peoples of Hawaii, Guam, Samoa, or other Pacific Islands. It includes people who indicate their race as "Native Hawaiian," "Guamanian or Chamorro," "Samoan," and "Other Pacific Islander" or provide other detailed Pacific Islander responses.

Two or more races. People may have chosen to provide two or more races either by checking two or more race response check boxes, by providing multiple responses, or by some combination of check boxes and other responses.

The concept of race is separate from the concept of Hispanic origin. Percentages for the various race categories add to 100 percent, and should not be combined with the percent Hispanic.

Non-Hispanic White alone persons. Individuals who responded "No, not Spanish/Hispanic/Latino" and who reported "White" as their only entry in the race question. Tallies that show race categories for Hispanics and non-Hispanics separately are also available.
 .</ref>
*''White''. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Europa, Mellanöstern eller Nordafrika. Den inkluderar människor som anger sin ras som "vit" eller betecknar den som "irländsk", "tysk", "italiensk", "libanesisk", "arabisk" eller "polsk".<ref name=cen/>
  
*''Black or African American''. En person som har sitt ursprung i någon av de svarta rasgrupperna i Afrika. Den inkluderar människor som anger sin ras som "svart, afro-amerikansk eller neger" eller betecknar den som "afroamerikansk", "kenyansk", "nigeriansk" eller "haitisk".<ref name=cen/>
    
*''American Indian or Alaska Native''. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Nord- och Sydamerika och som upprätthåller förbindelse med någon av [[indiannationer]]na eller något ursprungssamhälle.<ref name=cen/>
   
*''Asian''. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Fjärran Östern, Sydostasien eller på den indiska subkontinenten, till exempel från Kambodja, Kina, Indien, Japan, Korea, Malaysia, Pakistan, Filippinerna, Thailand och Vietnam. Den omfattar även angivelser som ''Asian Indian'' och ''Other Asian''.<ref name=cen/>
  
*''Native Hawaiian and Other Pacific Islander''. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken på Hawaii, Guam, Samoa eller andra öar i Stilla havet. Den inkluderar människor som angivit sin ras som ''Native Hawaiian'' eller ''Other Pacific Islander''.<ref name=cen/>
   
*''Some other race''. Denna rasliga kategori inkluderar de som angivit andra svar än någon av de ovan uppräknade. Den inkluderar människor som angivit sin ras som ''multiracial, mixed, interracial'' eller en spansk/latinsk grupp som till exempel "mexikansk", "puertoricansk" eller "kubansk".<ref name=cen/>
   
*''Two or more races''. Människor som kryssat för flera rasliga kategorier eller angivit flera olika skriftliga svar.<ref name=cen/>
 
Observera att ''Hispanic or Latino'' inte är en raslig grupp, utan i folkräkningen definieras som en person av kubansk, mexikansk, puertoricansk, syd- eller centralamerikansk eller annan spansk kultur eller ursprung oberoende av ras.<ref name=overview /> Vid folkräkningen år 2000 rapporterade 12,5&nbsp;% av den amerikanska befolkningen en ''Hispanic or Latino'' etnicitet, medan 87,5 % rapporterade ''Not-Hispanic or Latino''.<ref name="overview">{{Webbref |titel = Overview of Race and Hispanic Origin: Census 2000 Brief|verk = U.S. Census Bureau|format = PDF|datum = 2001-03|författare = Grieco, Elizabeth M.; Cassidy, Rachel C.|url = http://www.census.gov/prod/2001pubs/cenbr01-1.pdf}}</ref>

== Indelningsgrunder ==
[[Fil:Meyers map.jpg|thumb|300px|right|<center>''[[Meyers Konversations-Lexikon]] ''(1885–1890).</center>
{| width=100%
|-
| valign=top |[[Kaukasoider]]:{{legend|#C3F7F6|[[arier#Arisk rasteori|Arier]]|}}{{legend|#58A8A7|[[Semiter]]}}{{legend|#57807F|[[Hamiter]]}}<br>[[Svart (hudfärg)|Negroider]]:{{legend|#453B14|[[Neger|Negrer]]}}{{legend|#947D22|[[Khoikhoi|Hottentotter]]}}{{legend|#5C5837|[[Melanesien|Melanesier]]}}{{legend|#242424|[[Negrito]]er}}{{legend|#5C4F1B|[[Australider]]}}<br>Osäkert:{{legend|#77AD44|[[Dravidfolk|Dravider]] & [[singaleser]]}}||[[Mongolider]]:{{legend|#FFFFAD|[[Paleoasiatiska folk|Nordmongoler]]}}{{legend|#E8E825|[[Kina (region)|Kineser]] & [[Indokina|indokineser]]}}{{legend|#C2C217|[[Japaner]] & [[koreaner]]}}{{legend|#FAFA7A|[[Tibetaner]]}}{{legend|#FACB7A|[[Malajer]]}}{{legend|#EBC075|[[Polynesien|Polynesier]]}}{{legend|#F79616|[[Maorier]]}}{{legend|#FFE18F|[[Mikronesien|Mikronesier]]}}{{legend|#FFC259|[[Eskimå|Eskimåer]]}}{{legend|#FFB259|[[Indianer]]}}
|}
]]
På 1800-talet klassificerades olika raser inom människoarten, däribland i [[Charles Darwin]]s ''[[The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex]]''. Denna klassificering grundades på biologiska förhållanden, och det var vanligt att forskare med hänvisning till Darwins teori tog hänsyn till geografiskt varierande skillnader som hudfärg, hårstruktur och [[breddindex|kranieform]]. En del av 1800-talsforskarna tog också med faktorer utan naturvetenskapliga grunder, såsom sociala förhållanden där exempelvis människor i arbetarklass beskrevs som en enskild ras. Det finns inget entydigt sätt att göra detta, och försöken att indela människor på detta sätt har i modern tid alltid lett till att variablerna blivit så många att indelningen förlorat all praktisk betydelse.<ref>Calafell F. (2003) ''Classifying humans''. Nat Genet 33:435–436</ref><ref>Hannaford, I. (1996) ''Race: the history of an idea in the West''. Baltimore: Johns Hopkins University Press.</ref>

===Modern tid===
I Sverige och övriga Europa används ibland rasbegreppet akademiskt,<ref name='Continental Population Groups'>{{webbref |url=http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=M01.686.508 |titel=MeSH Tree Location(s) for Continental Population Groups |arkivurl=http://archive.is/2013.04.18-071250/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=M01.686.508 |arkivdatum=2013-04-18 |utgivare=Karolinska Institutet |språk=engelska}}</ref> men är idag i många sammanhang ett oväsentligt ämne. När det finns behov av indelning i kategorier har begreppet ras ibland ersatts av med begrepp som ”[[Etnicitet|etniska grupper]]” eller "etnisk härkomst", det vill säga skillnader i sociokulturellt ursprung. Detta är den förhärskande inställningen i till exempel [[USA]], där man numera talar om till exempel ''[[afroamerikaner|African Americans]]'' (afroamerikaner) och ''[[USA:s ursprungsbefolkning|Native Americans]]'' (ursprungsbefolkning).<ref>Smedley A. (1999) ''Race in North America: origin and evolution of a worldview''. 2nd ed. Westview Press, Boulder.</ref>

I [[USA]] utfärdade 1998 [[American Anthropological Association]] en officiell förklaring med innebörden att man anser att klart avgränsade biologiska raser inte existerar och att detta överensstämmer med ståndpunkten hos flertalet av samtidens vetenskapsmän inom [[antropologi]]ns område.<ref>{{webbref |url=http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm |titel=American Anthropological Association Statement on "Race" |hämtdatum=2011-10-17 |datum=1998-05-17 |arkivdatum=2013-06-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130627184228/http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm }}</ref>

Inom modern [[genetik]] finns möjligheten att dela in mänskliga populationer efter genetiska egenskaper. Flertalet forskare har argumenterat för värdet i indelandet av mänskligheten i genetiskt distinkta grupperingar och en del menar därför att "ras" än idag är ett värdefullt begrepp. Den kroatiske filosofen Neven Sesardić menade i sin artikel ''Race: a social destruction of a biological concept'' att indelningen av mänskligheten i raser är värdefull inom genetiken, antropologin och psykologin.<ref>Neven Sesardic (2010) ''Race: a social destruction of a biological concept''. Biological Philosophy (2010) 25:143–162</ref> Även den brittiske genetikern Anthony Edwards har menat att mänskliga raser har en betydelse i genetisk bemärkelse.<ref>A.W.F. Edwards (2003) ''Human genetic diversity: Lewontin’s fallacy''. BioEssays 25:798–801</ref> Edwards journalartikel har fått varierande respons men redan innan den publicerades menade en del forskare att bara för att det går att geografiskt gruppera biologiska särdrag betyder det ej att en indelning i specifika rasgrupper har någon vetenskaplig validitet.<ref>{{Bokref|efternamn= Graves |förnamn= Joseph L.|titel= The Emperor's New Clothes: Biological Theories of Race at the Millennium |år= 2003 |isbn= 0-8135-2847-X |utgivare= Rutgers University Press}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn= Brace |förnamn= C |titel= "Race" is a four-letter word : the genesis of the concept |utgivare= Oxford University Press |utgivningsort= New York |år= 2005 |isbn= 9780195173512 }}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Racing around, getting nowhere|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/evan.20079|tidskrift=Evolutionary Anthropology: Issues, News, and Reviews|år=2005-10-26|hämtdatum=2022-08-28|sid=165–169|volym=14|nummer=5|doi=10.1002/evan.20079|språk=en|förnamn=Kenneth M.|efternamn=Weiss|förnamn2=Stephanie M.|efternamn2=Fullerton}}</ref>

I en amerikansk studie från 2005 fick 3636 försökspersoner identifiera sig som tillhörande en av fyra raser (vit, afro-amerikansk, östasiatisk och latinamerikansk), varefter forskarna med genetiska metoder delade in försökspersonerna i genetiska kategorier. Studien visade att 99,86&nbsp;% av försökspersonerna hamnade i samma genetiska kategori som den ras de identifierat sig med.<ref>Risch & Tang (2005) ''Genetic Structure, Self-Identified Race/Ethnicity, and Confounding in Case-Control Association Studies''. The American Society of Human Genetics, 76:268–275</ref>

====Genetiskt avstånd====
[[Fil:9 Cluster Tree.png|thumb|400px| Uppskattade genetiska avstånd mellan olika människopopulationer framtagna av [[Luigi Luca Cavalli-Sforza|Cavalli-Sforza]] med flera 1994.]]
 		
För att mäta hur olika två djurgrupper inom samma art är genetiskt så används idag ett begrepp som kallas [[genetiskt avstånd]] och som kan beräknas på lite olika sätt. Ett vanligt mått på genetiskt avstånd mellan grupper är [[fixation index]], F<sub>ST</sub> som approximativt<ref>https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1205159/</ref> kan beräknas med hjälp av formeln:
	
: <math> F_{ST} = \frac{ \pi_\text{Mellan} - \pi_\text{Inom} } { \pi_\text{Mellan} } </math>
 		
där med <math>\pi_\text{Mellan}</math>  och  <math>\pi_\text{Inom}</math> avses det genomsnittliga antalet parvisa genetiska skillnader uppmätta mellan två slumpmässigt utvalda individer inom en viss population (<math>\pi_\text{Inom}</math>), respektive ur två olika populationer.( <math>\pi_\text{Mellan}</math>). Det uppskattade/uppmätta måttet på genetiskt avstånd mellan två människopopulationer säger inget om hur dessa skiljer sig åt eller om någon population skulle vara "bättre" i någon mening utan är bara ett mått på hur genetiskt olika de två grupperna är. Måttet fixationsindex används bara för att titta på hur närbesläktade olika populationer inom samma art är <ref name=Museum>{{Webbref |url=http://www.amnh.org/content/download/51194/776214/file/3_Genetic%20Distance%20Values%20%E2%80%93%20Fstanswers.pdf |titel=Genetic Distance Values – F ST |utgivare=American Museum of Natural History |hämtdatum=2016-01-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160305014035/http://www.amnh.org/content/download/51194/776214/file/3_Genetic%20Distance%20Values%20%E2%80%93%20Fstanswers.pdf |arkivdatum=2016-03-05 }}</ref>. Inom de flesta djurarter brukar fixationsindex ligga mellan 0 och 0,2 <ref>{{Webbref |url=http://www.uvm.edu/~dstratto/bcor102/readings/inbreeding.pdf |titel=Inbreeding and Population Structure. |utgivare=The University of Vermont |hämtdatum=2016-01-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140513211942/http://www.uvm.edu/~dstratto/bcor102/readings/inbreeding.pdf |arkivdatum=2014-05-13 }}</ref> eller åtminstone mellan 0 och 0,25 för däggdjursarter <ref name = "Museum" />. När det gäller människan är en vanlig skattning att fixationsindex för arten som helhet ligger kring 0,15 mellan olika populationer<ref name="Lewontin2005"/>. Värdet blir mindre ju mer grovkornig indelning man gör, exempelvis om man klassar både "finländare" och "fransmän" med flera inom gruppen européer och både "japaner" och "koreaner" med flera inom gruppen asiater och sedan beräknar fixationsindex mellan européer och asiater<ref name="Lewontin2005"/>. Människan som helhet brukar räknas som en homogen art där en slumpvis vald människa på jordklotet i genomsnitt delar omkring 99,9 procent av sin genetiska kod med en annan slumpvis vald människa.<ref>{{Webbref |url=http://fof.se/tidning/2004/4/vad-ar-en-manniska |titel=Vad är en människa? |utgivare=Forskning & Framsteg |hämtdatum=2016-01-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160314005241/http://fof.se/tidning/2004/4/vad-ar-en-manniska |arkivdatum=2016-03-14 }}</ref>

== Rashygien och rasblandning ==
{{Huvudartikel|Rashygien|rasblandning}}
En gammal föreställning är att det är önskvärt med rasrenhet, det vill säga undvikandet av så kallad [[rasblandning]]. Fientliga attityder till att gifta sig och få barn med personer utanför sin egen grupp har existerat genom historien runtom i världen men konceptet rasrenhet som sådant har sin grund i uppkomsten i Europa av idén om vetenskapligt belagda människoraser ([[rasbiologi]]). Grunden till sådana uppfattningar är ofta tron på att en viss ras har ett egenvärde eller en kollektiv, deterministisk överlägsenhet över andra raser och att blandning av olika raser skulle "urvattna", "förgifta" eller på annat sätt "fördärva" antingen den påstått högre stående rasen eller båda raserna.<ref>Saul Friedländer (2007). ''Das Dritte Reich und Die Juden. Die Jahre der Verfolgung 1933 - 1939.'', C.H.Beck, München 2000, s.170. {{ISBN|3-406-43506-8}}.</ref><ref>{{runeberg.org|svtidskr|1921|0292.html Degenerationsfaran}}</ref><ref>Arthur S. Leonard (2013). ''Sexuality and the Law: American Law and Society'', Routledge, s.279</ref><ref name="Pick">Daniel Pick (1993). ''Faces of Degeneration: A European Disorder, C.1848-1918'', Cambridge University Press, s.27-28</ref> 

Strävan efter rasrenhet gav upphov till en rad åtgärder (så kallad [[rashygien]]) som skulle hindra människor som ansågs tillhöra två olika rasgrupper från att få barn tillsammans i fruktan för rasmässig degeneration.<ref name="Pick"/> Detta kunde variera från social stigmatisering till officiell lagstiftning och förekom i flera västerländska samhällen från [[1700-talet]] till [[1900-talet]]s senare hälft och spreds genom [[Kolonialism|kolonialimperierna]] till resten av världen.<ref>Takashi Fujitani, Geoffrey Miles White, Lisa Yoneyama,  [http://books.google.com/books?id=Ltm9hv0_4A0C ''Perilous memories: the Asia-Pacific War(s)''], [http://books.google.com/books?id=Ltm9hv0_4A0C&pg=PA303 p. 303], 2001.</ref>

==Människoraser inom nyandlighet==
Inom [[nyandlighet]], [[esoterik]] och [[teosofi]], liksom i vissa äldre religionsskrifter, förekommer ofta begreppet ras, så kallade "rotraser", "underraser" etc, syftande på olika människogruppers härstamning från olika delar av Jorden och med ursprung i olika utomjordiska raser, dvs civilisationer i olika planetsystem i universum. Man menar då att olika folkgrupper kommit till Jorden i olika omgångar vid olika tidsepoker i planetens historia enligt en större kosmisk plan och att här dessutom tidigare har existerat många andra folkgrupper med ytterligare andra slags karaktäristika, kroppslängd, hudfärg, språk etc.  Den typen av [[polygenesteori]]er saknar helt stöd i modern forskning om människans ursprung, även om fynd av nya människoarter, t.ex. [[Homo floresiensis]], fortsätter att åberopas av teosofer.<ref>{{Webbref |url=http://www.teosofia.com/Mumbai/7503light.html |titel=In the Light of Theosophy, om människoraser mm |hämtdatum=2011-11-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140803032313/http://www.teosofia.com/Mumbai/7503light.html |arkivdatum=2014-08-03 }}</ref> Inom nyandlighet och hos anhängare av [[kreationism]] förekommer uppgifter om till exempel skelett av "jättemänniskor" (jmf [[Bibeln]] [[Första Moseboken|Genesis]] 6:4) rapporterade från olika delar av världen genom den arkeologiska historien.<ref>[http://www.talkorigins.org/faqs/ce/3/part2.html E.T.Babinski:''Men over ten feet tall?'']</ref><ref>[http://www.angelfire.com/wa3/michaelroe/moreongiants.html Om jättemännisko-fynd]</ref><ref>{{Webbref |url=http://bibleufo.com/giantsmyth.htm |titel=The Bible-UFO connection, om skelettfynd |hämtdatum=2011-11-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111105054211/http://www.bibleufo.com/giantsmyth.htm |arkivdatum=2011-11-05 }}</ref>

[[Antroposofi]]n, både i [[Rudolf Steiner]]s egna skrifter och i mer sentida verk, innehåller en [[rasism|raslära]] av mer klassiskt snitt, med stereotypa egenskaper hos olika raser.<ref>Hansson, Sven Ove (1988) [http://www.vof.se/pdf/fv/1988-4-s13-17.pdf ''Antroposofins raslära'']</ref>

==Rasifiering==
{{Huvudartikel|Rasifiering}}
Rasifiering är ett [[samhällsvetenskap]]ligt begrepp och teoretiskt perspektiv som beskriver hur människor ses som [[stereotyp]]er utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Rasifieringsteorin är ett försök att visa hur [[Rasism|rasistiska]] föreställningar skapas där de tidigare inte funnits, och hur sociala skillnader börjar uppfattas som [[biologi]]ska och nedärvda. Framförallt [[Postkolonialism|postkoloniala]] forskare studerar hur föreställningar om människoraser och [[etnicitet]]er kan vara orsaken till [[strukturell diskriminering]] och [[rasism]]. Begreppet förklarar också hur en grupp ("vi") ofta börjar se på människor utanför gruppen ("de") som medlemmar i en annan "ras". Det teoretiska perspektivet gör skillnad på "ras" och rasism: Rasism är en materiell process medan "ras" är en social konstruktion. Därför studerar rasifieringsforskare de grundläggande principerna bakom rasistisk [[ideologi]] och rasismens konsekvenser, både materiellt och politiskt.

== Se även ==
{{kolumner|3}}
* [[Ras och intelligens]]
* [[Breddindex]]
* [[Rasism]]
* [[Svart (hudfärg)]]
* [[Neger]]
* [[vit (hudfärg)]]
* [[Mongolider]]
* [[Australider]]
* [[Brun (hudfärg)]]
* [[Malajiska rasen]]
* [[Kapoider]]

{{Kolumner-slut}}
{{rasism}}

==Citat==
<references group="nb"/>

== Referenser ==
:''Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Historical_race_concepts&oldid=565273258 Race (classification of humans)], läst 22 juli 2013'' 

=== Notförteckning ===
<references/>
=== Källförteckning ===

* {{bokref
 |efternamn       = Goldberg
 |förnamn        = David Theo
 |författarlänk = David Theo Goldberg
 |kapitel         = Racial states
 |titel           = Relocating Postcolonialism
 |url             = http://204racethought.wikispaces.com/file/view/Goldberg+Racial+State.pdf
 |år             = 2002
 |utgivare        = Blackwell Publishers
 |utgivningsort   = Oxford
 |språk          = engelska
 |isbn            = 0-631-20804-6
 |libris          = 8292993
}} {{Wayback|url=http://204racethought.wikispaces.com/file/view/Goldberg+Racial+State.pdf |date=20140202234156 }}  
* {{bokref
 |efternamn       = Molina
 |förnamn        = Irene
 |författarlänk = Irene Molina
 |titel           = Stadens rasifiering: Etnisk boendesegregation i folkhemmet
 |url             = http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:161611/FULLTEXT01
 |år             = 1997
 |utgivare        = Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet
 |utgivningsort   = Uppsala
 |språk          = engelska
 |isbn            = 91-506-1216-6
 |libris          = 8357326
}} {{Wayback|url=http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:161611/FULLTEXT01 |date=20140201191740 }}  
* {{bokref
|efternamn      = de los Reyes 
|förnamn        = Paulina
|författarlänk  = Paulina de los Reyes 
|efternamn2     = Kamali
|förnamn2       = Masoud
|författarlänk2 = Masoud Kamali
|titel          = Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2005:41)
|url            = 
|år             = 2005
|utgivare       = Statsrådsberedningen
|utgivningsort  = Stockholm
|språk          = svenska
|isbn           = 91-38-22353-8
|libris         = 9894123 
}}

== Externa länkar ==
* [http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm American Anthropological Association Statement on "Race"] 17 maj 1998
* ''[https://web.archive.org/web/20111119041900/http://www.fil.lu.se/publicationfiles/pp105.pdf Medicinskt rasbegrepp kan behövas]'' av Dan Egonsson, Axess nr 5, 2006

[[Kategori:Antropologi]]
[[Kategori:Pseudovetenskap]]
[[Kategori:Rasbiologi]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]