Visa källa för Järn

{{fler källor|datum=2022-03}}
{{Olika betydelser}}
{{Grundämne
|namn                             = Järn
|atomnummer                       = 26
|tecken                           = Fe
|grupp                            = 8
|period                           = 4
|block                            = d
<!-- BILDER -->
|bild                             = Iron electrolytic and 1cm3 cube.jpg
|bildtext                         = Bitar av rent (99,7 %) elektrolytjärn samt en kub (1 cm<sup>3</sup>) av högrent (99,9999 %) järn.
|emissionsspektrum                = Iron Spectrum.jpg
<!-- GENERELLA EGENSKAPER -->
|generella_egenskaper_ref         = 
|ämnesklass                       = övergångsmetall
|relativ_atommassa                = 55,845(2)<ref name="CIAAW">[http://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013].</ref>
|utseende                         = Glänsande metall med en gråaktig nyans
|allotroper                       = [[Alfajärn]] (α)<br>[[Gammajärn]] (γ)
<!-- FYSIKALISKA EGENSKAPER -->
|fysikaliska_egenskaper_ref       = 
|densitet_tillägg                 = vid [[Rumstemperatur|r.t.]]
|densitet                         = 7,874 g/cm<sup>3</sup>
|densitet2                        = flytande, vid smältpunkten
|densitet2_text                   = 6,98 g/cm<sup>3</sup>
|densitet_enhet                   = nej
|aggregationstillstånd            = [[Fast form|Fast]]
|smältpunkt                       = 1 811 [[Kelvin|K]] (1 538 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt                         = 3 134 K (2 862 °C)
|sublimationspunkt                = 
|trippelpunkt                     = 
|kritisk_punkt                    = 
|molvolym                         = 7,09
|molpotens                        = −6
|värmevärde                       = 
|smältvärme                       = 13,81
|ångbildningsvärme                = 354<ref name="Zhang">Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: ''Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks.'' In: ''Journal of Chemical & Engineering Data.'' 56, 2011, S.&nbsp;328–337 ({{DOI|10.1021/je1011086}}).</ref>
|specifik_värmekapacitet          = 449<ref name="Harry H. Binder">Harry H. Binder: ''Lexikon der chemischen Elemente'', S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, {{ISBN|3-7776-0736-3}}.</ref>
|molär_värmekapacitet             = 25,1
<!-- TABELL 1: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1                       = 1 728
|ångtryck_10                      = 1 890
|ångtryck_100                     = 2 091
|ångtryck_1_k                     = 2 346
|ångtryck_10_k                    = 2 679
|ångtryck_100_k                   = 3 132
|ångtryck_kommentar               = 
<!-- TABELL 2: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1_2                     = 
|ångtryck_10_2                    = 
|ångtryck_100_2                   = 
|ångtryck_1_k_2                   = 
|ångtryck_10_k_2                  = 
|ångtryck_100_k_2                 = 
|ångtryck_kommentar_2             = 
<!-- ATOMÄRA EGENSKAPER -->
|atomära_egenskaper_ref           = 
|atomradie                        = 140 (156)
|kovalent-radie                   = 125
|van-der-Waal-radie               = 
|elektronaffinitet                = 15,7
|joniseringspot-1                 = 762,5
|joniseringspot-2                 = 1 561,9
|joniseringspot-3                 = 2 957
|joniseringspot-4                 = 5 290
|joniseringspot-5                 = 7 240
|joniseringspot-6                 = 9 560
|joniseringspot-7                 = 12 060
|joniseringspot-8                 = 14 580
|joniseringspot-9                 = 22 540
|joniseringspot-10                = 25 290<!-- 28000, 31920, 34830, 37840, 44100, 47206, 122200, 131000, 140500, 152600, 163000 -->
|arbetsfunktion                   = 4,5<ref>Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: ''Lehrbuch der Experimentalphysik'', Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, {{ISBN|3-11-017485-5}}, S.&nbsp;361.</ref>
<!-- ELEKTRONKONFIGURATION -->
|elektronkonfiguration_ref        = 
|elektronkonfiguration_tillägg    = 
|e-minus                          = 2, 8, 14, 2
<!-- KEMISKA EGENSKAPER -->
|kemiska_egenskaper_ref           = 
|oxidationstillstånd              = −4, −2, −1, +1,<ref>{{tidskriftsref |url=http://bernath.uwaterloo.ca/media/266.pdf |författare=Ram, R. S. and Bernath, P. F. |tidskrift=Journal of Molecular Spectroscopy |volym=221 |år=2003 |sid=261 |bibcode=2003JMoSp.221..261R |doi=10.1016/S0022-2852(03)00225-X |titel=Fourier transform emission spectroscopy of the g<sup>4</sup>Δ-a<sup>4</sup>Δ system of FeCl |nummer=2 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120308063856/http://bernath.uwaterloo.ca/media/266.pdf |arkivdatum=2012-03-08 |issn=0022-2852 }} {{Wayback|url=http://bernath.uwaterloo.ca/media/266.pdf |date=20120308063856 }}</ref> '''+2''', '''+3''', +4, +5,<ref>{{tidskriftsref |doi=10.1002/zaac.19824910109 |titel=Recent developments in the field of high oxidation states of transition elements in oxides stabilization of Six-coordinated Iron(V) |år=1982 |författare=Demazeau, G. |tidskrift=Zeitschrift für anorganische und allgemeine Chemie |volym=491 |sid=60 |efternamn2=Buffat |förnamn2=B. |efternamn3=Pouchard |förnamn3=M. |efternamn4=Hagenmuller |förnamn4=P.}}</ref> '''+6'''
|oxider                           = FeO, Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub>, Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> ([[Amfolyt|amfoterisk]])
|elektronegativitet               = 1,83
|elektronegativitet_Allen         = 1,80
|normalpotential                  = −0,44 [[Volt|V]] {{Nowrap|1=(Fe<sup>2+</sup> + 2 e<sup>−</sup> → Fe)}}
<!-- DIVERSE -->
|diverse_ref                      = 
|kristallstruktur                 = α: [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk rymdcentrerad]] (bcc)
|bild-kristallstruktur            = Cubic-body-centered.svg
|kristallstruktur2                = γ: [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk ytcentrerad]] (fcc) vid 1185–1667 [[Kelvin|K]] (912–1394 [[Grad Celsius|°C]])
|bild-kristallstruktur2           = Cubic-face-centered.svg
|ljudhastighet                    = 4910
|termisk_expansion                = 11,8
|värmeledningsförmåga             = 80,4
|termisk_diffusivitet             = 
|elektrisk_konduktivitet          = 10<sup>7</sup>
|elektrisk_resistivitet           = 96,1
|magnetism                        = [[Ferromagnetism|Ferromagnetisk]]
|magnetisk_susceptibilitet        = 
|van_der_Waals_konstant           = 
|permittivitet                    = 
|brytningsindex                   = 
|ytspänning                       = 
|bandgap                          = 
|curiepunkt                       = 1043 K (770 °C)
|néelpunkt                        = 
|brottgräns                       = 
|youngs_modul                     = 211
|skjuvmodul                       = 82
|kompressionsmodul                = 170
|poissons_konstant                = 0,29
|hårdhet                          = 4
|vickers_hårdhet                  = 608
|brinells_hårdhet                 = 200–1180
<!-- IDENTIFIKATION -->
|identifikation_ref               = 
|CAS                              = 7439-89-6
|EG                               = 
|gmelin                           = 
|NSC                              = 
|pubchem                          = 23925
|ATC                              = 
|ChEBI                            = 
|UN                               = 
|SMILES                           = 
|InChI                            = 
|RTECS                            = NO4565500
<!-- HISTORIA -->
|historia_ref                     = 
|namnursprung                     = 
|förutsägelse                     = 
|upptäckt                         = Före [[5000 f.Kr.]]
|första_isolation                 = 
|upptäckt_och_första_isolation    = 
|fastställt_som_ett_grundämne_av  = 
|namngivare                       = 
<!-- ISOTOPER -->
|isotoper_ref                     = 
|isotoper                         = 
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Järn-54|<sup>54</sup>Fe]]'''
|förekomst = 5,8 %
|stabil-neutroner = 28 
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = [[Järn-55|<sup>55</sup>Fe]]
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 2,73 [[År|a]]
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 0,231
|sönderfallsprodukt = '''[[Mangan-55|<sup>55</sup>Mn]]'''
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Järn-56|<sup>56</sup>Fe]]'''
|förekomst = '''91,72 %'''
|stabil-neutroner = 30 
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Järn-57|<sup>57</sup>Fe]]'''
|förekomst = 2,2 %
|stabil-neutroner = 31 
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = '''[[Järn-58|<sup>58</sup>Fe]]'''
|förekomst = 0,28 %
|stabil-neutroner = 32 
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = [[Järn-59|<sup>59</sup>Fe]]
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 44,503 [[Dygn|d]]
|sönderfallstyp = [[Beta-minus-sönderfall|β<sup>−</sup>]] 
|sönderfallsenergi = 1,565
|sönderfallsprodukt = '''[[Kobolt-59|<sup>59</sup>Co]]'''
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = [[Järn-60|<sup>60</sup>Fe]]
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 1,5 × 10<sup>6</sup> a
|sönderfallstyp = [[Beta-minus-sönderfall|β<sup>−</sup>]] 
|sönderfallsenergi = 3,978
|sönderfallsprodukt = [[Kobolt-60|<sup>60</sup>Co]]
}}
<!-- SÄKERHETSINFORMATION -->
|säkerhetsinformation_ref         = 
|säkerhetsdatablad                = 
|Sigma-Aldrich                    = 12310
|GHS-ref                          = 
|GHS-symboler                     = ''GHS-symboler saknas''
|H-fraser                         = {{H-fras|?}}
|EUH-fraser                       = 
|P-fraser                         = {{P-fras|?}}
|faroref                          = Detta gäller bara för pulver; kompakt järn har inga farosymboler/R-/S-fraser.
|farosymboler                     = '''Pulver:''' {{Farotabell|F}}
|R-fraser                         = {{R-fras|11}}
|S-fraser                         = {{S-fras|53|45|60|61}}
|NFPA704                          = {{NFPA 704|Hälsa=1|Eldfarlighet=1|Reaktivitet=0|Andra=}}
|MAK                              = 
|toxikologiska_data               = 
|flampunkt                        = 
|brandpunkt                       = 
|självantändningspunkt            = 373,15 K (100 °C)
|radioaktiv                       = 
|övriga_faror                     = 
}}
'''Järn''' ([[latin]]skt namn: ''Ferrum'') är ett vanligt förekommande [[metall]]iskt [[grundämne]] som tillhör [[övergångsmetall]]erna. Järn förekommer i [[allotroper]]na [[alfajärn|alfa]]- och [[gammajärn]], ämnen som båda består av rent järn men med olika [[kristallstruktur]].<ref name="RTB">{{Webbref/rikstermbanken|211670|allotropi|hämtdatum=2013-10-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131004232109/http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=211670 |arkivdatum=2013-10-04 }} - Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank, huvudinternetsida: http://www.rikstermbanken.se/mainMenu.html {{Wayback|url=http://www.rikstermbanken.se/mainMenu.html |date=20210118135003 }} sökörd:allotropi, sökdatum: 4 okt 2013 - Rikstermbanken är förvaltad av Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk: huvudinternetsida: http://www.tnc.se</ref> Järn har många användningsområden. Det används bland annat till [[verktyg]] och [[vapen]], samt till det vanliga byggmaterialet [[stål]].

== Etymologi ==
''Järn'' är ett samgermanskt ord, besläktat med bland annat [[engelska]] ''iron'', [[tyska]] ''Eisen'' och [[gotiska]] ''eisarn''. Orden kan rekonstrueras som ''*īsarno'' på det [[urgermanska|germanska urspråket]], vilket troligen är ett lånord från [[keltiska språk]]: ''järn'' är ''isarno'' på [[galliska]] och ''iranann'' eller ''íarn'' på [[forniriska]]. Ordet är rotbesläktat (roten ''*eis-'') med [[grekiska]] ''hieros'' (gudomlig), [[latin]] ''ira'' (vrede) och [[avestiska]] ''aēšma'' (ilska). Detta anspelar på att gudarna gav människorna järn i form av [[meteor]]er.{{källa behövs|datum=2013-04-03}} De äldsta föremålen i [[Egypten]] och [[Sumer]] av [[Järnmeteorit|meteoriskt järn]]  är från 4000 f.Kr., först 2500 år senare kunde man tillverka järn ur [[malm]].

Järn(III)oxids röda ([[äldre nysvenska]] ''raud'') färg har givit järn sitt estniska (''raud'') och finska namn (''rauta'').

== Föreningar ==
Järn har vanligen [[oxidationstillstånd|oxidationstalen]] +2 och +3 i [[kemisk förening|kemiska föreningar]]. Andra stadier (-2, -1, 0, +1, +4, +5 och +6) förekommer också, men inte lika ofta.

* −2 i Fe(CO)<math>_4^{2-}</math>
* −1 i Fe<sub>2</sub>(CO)<math>_4^{2-}</math>
* 0 i Fe(CO)<sub>5</sub> och i [[ferrocen]]
* 1 i [Fe(H<sub>2</sub>O)<sub>5</sub>NO]<sup>2+</sup>
* 2 i FeO
* 3 i Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> ([[hematit]])
* 4 är mycket sällsynt men finns i vissa enzymer
* 5 är mycket sällsynt
* 6 i K<sub>2</sub>FeO<sub>4</sub> ([[Kaliumferrat]])

[[Järn(II)oxid|FeO]] är ett svart magnetiskt pulver som används i pigment.  [[järn(III)oxid|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>]] är vanlig [[rost]] och används också som pigment. [[Kaliumferrat|K<sub>2</sub>FeO<sub>4</sub>]] är rödlila och starkt oxiderande.

== Förekomst ==
Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i [[jordskorpan]]. Det förekommer dock sällan i ren form, men ofta i föreningar med [[syre]] såsom [[hematit]] och [[magnetit]] eller svavelbundet i [[svavelkis|pyrit]] och [[magnetkis]] samt i många [[silikat]]mineral. [[Jordens kärna]] består till stor del av en järn-[[nickel]]-[[legering]].

I Sverige var det under järnåldern främst [[myrmalm]] som utgjorde råmaterialet i den svenska järnframställningen. Gästrikland, södra Norrland, Närke, Småland, liksom Dalarna och Västmanland var viktiga produktionsområden.

Under historisk tid sedan man börjat bryta bergsmalm är det framför allt berggrunden i [[Bergslagen]] och [[Malmfälten|Norrland]] som har varit och är de viktigaste källorna till järn. I Bergslagen bröts järnmalm i tusentals gruvor (de flesta små) men nästan alla är numera nedlagda. Den största järngruvan i Bergslagen var [[Grängesberg]] i [[Ludvika kommun]]. Här pågick järnbrytning från 1500-talet fram till 1989. I Norrland bryts metallen idag i [[Kirunavaara]] och [[Malmberget]]. Den förstnämnda var redan 1904 Sveriges största gruva. Malmen i Kirunavaara är ett kolossalt brantstående lager, som huvudsakligen består av [[magnetit]]. År 2003 hade 1 200 miljoner ton malm brutits.

Järn är det grundämne vars [[atomkärna|kärna]] har högst [[bindningsenergi]] per [[nukleon]]. I [[stjärna|stjärnor]] i [[termodynamisk jämvikt]] är järn därför det tyngsta grundämnet som kan skapas genom [[kärnfusion|fusion]] av lättare kärnor.<ref name=Hoyle1946>{{tidskriftsref |efternamn=Hoyle |förnamn=F. |år=1946 |titel=The synthesis of the elements from hydrogen |tidskrift=Monthly Notices of the Royal Astronomical Society |volym=106 |nummer=5 |sid=343–383 |bibcode=1946MNRAS.106..343H |doi=10.1093/mnras/106.5.343 }}</ref><ref name=Hoyle1954>{{tidskriftsref |efternamn1=Hoyle |förnamn1=F. |år=1954 |titel=On Nuclear Reactions Occurring in Very Hot Stars. I. The Synthesis of Elements from Carbon to Nickel |tidskrift=The Astrophysical Journal Supplement Series |volym=1 |sid=121 |bibcode=1954ApJS....1..121H |doi=10.1086/190005}}</ref> Tyngre grundämnen skapas i mer våldsamma processer som [[supernova]]explosioner och kollisioner mellan [[neutronstjärna|neutronstjärnor]].<ref>{{bokref |efternamn=Comins |förnamn=Neil F. |författarlänk= |titel=Discovering the Universe |url= |upplaga=11th edition |år=2019 |utgivare=W. H. Freeman and Company |utgivningsort=New York |språk= |isbn=978-1-319-24860-4 |sid=484 |kapitel= |citat= }}</ref>

== Framställning och användning ==
Järn tillverkas vanligtvis från Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> eller Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub> som reduceras med [[kol]] vid ungefär 2000&nbsp;°C. Först reagerar kolen med [[syre]]t i luften och bildar [[kolmonoxid]].

:6 C + 3 O<sub>2</sub> → 6 CO

Sedan reagerar kolmonoxiden med järnoxiden och bildar metalliskt järn.

:6 CO + 2 Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> → 4 Fe + 6 CO<sub>2</sub>

== Legeringar med järn ==
Järn innehåller oftast en mängd kol. Ju mer kol desto hårdare och [[Sprödhet|sprödare]] blir järnet.

* [[Tackjärn]] – järn med över 4 % av kol. Det framställs i [[masugn]]ar för att omvandlas till användbara former av järn.
* [[Gjutjärn]] – innehåller 2–4 % kol, och bland annat kisel.
* [[Stål]] – innehåller 0,4–1,5 % kol och är idag den mest använda legeringen.
* [[Smidesjärn]] – innehåller mindre än 0,4 % kol.

== Järn som mineral ==
Det är mycket sällsynt att järn uppträder i helt ren form. Mineralet [[kristall]]iserar i det kubiska kristallsystemet. Den har en [[hårdhet]] på 4,5 och är stålgrå till svart i färgen. Även [[streckfärg]]en är grå.  Rent (gediget) järn är inte stabilt i vanlig ovanjordisk miljö där det förekommer [[vatten]] och [[syre]]. I sådan miljö oxiderar järnet till [[rost]]. Däremot rostar inte  järn[[meteorit]]er eftersom järnet där är legerat med [[nickel]]. I sällsynta fall uppträder gediget järn i [[basalt]]iska bergarter som följd av att kolhaltiga ämnen reducerat järnhaltiga mineral.<ref>H. J. Rösler 1984, Lehrbuch der Mineralogie, 3:e upplagan, VEB Deutscher Verlag für Grundstoffindustrie, Leipzig, sidan 274</ref>

== Fysiologisk betydelse ==
Järn är ett viktigt [[spårämne]] i den mänskliga kroppen. En vuxen person innehåller ungefär 4 [[gram]] järn, varav merparten finns i de röda blodkropparna [[hemoglobin]]. En mindre del i [[skelettmuskel|muskelns]] röda färgämne [[myoglobin]], små mängder finns upplösta i [[blodplasma]]n, kroppsvätskorna och utgör en beståndsdel i en lång rad [[enzym]]er. Cirka 20% är deponerat i [[lever]], [[benmärg]] och [[mjälte]], varifrån det kan mobiliseras vid behov. 

Som en beståndsdel av hemoglobinet transporterar järn [[syre]] från [[lunga|lungorna]] ut till alla celler och [[koldioxid]] den motsatta vägen. Det ingår i enzymer som i [[mitokondrie]]rna styr cellernas respirationprocesser.

Brist på järn kan ge trötthet, [[Takykardi|hjärtklappning]], andfåddhet etc. Vid svår järnbrist kan det också uppstå förändringar i munslemhinnan, speciellt tungan, samt i huden och naglarna. Det finns även en del som tyder på att järnbrist kan vara en bidragande orsak till [[rastlösa ben]]. Brist kan vidare förorsakas av underskott på [[magsyra]] samt brist på [[B6-vitamin]], [[B12-vitamin]], [[C-vitamin]], [[folsyra]], [[zink]], [[koppar]] eller [[mangan]]. Järnunderskott kan medföra [[blodbrist]], [[cancer]], leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för [[infektion]]er.

Efter blodförluster såsom genom [[menstruation]] eller [[blodgivning]] kan mängden järn, precis som blodmängden, vara för låg. Blodgivare brukar få järn[[tablett]]er för att lättare stabilisera järnvärdet.

Överdosering av järn under längre perioder kan medföra [[hemosideros]] (avlagring av järn i vävnaderna) speciellt i [[lever]], [[mjälte]], [[bukspottkörtel]], [[Hjärta (organ)|hjärta]] och leder. Järn är en tungmetall som lagras i kroppen, järn är inte vattenlösligt utan lagras i fett. Överdosering kan leda till förgiftning.

Järn påträffas vanligtvis i [[livsmedel]] som inälvsmat (speciellt [[Lever (livsmedel)|lever]]), [[Ägg (livsmedel)|ägg]], [[fisk]], [[blodmat]], [[Fåglar|fågel]], [[bladgrönsaker]], [[fullkorn]]s[[Produkt (ekonomi)|produkter]], [[katrinplommon]], [[russin]], [[öljäst]], [[rödbeta|rödbetor]], [[broccoli]], [[vetegrodd]]ar, [[sesamfrö]], [[vallmofrö]],  [[solrosfrö]], [[banan]]er, [[persika|persikor]] och [[aprikos]]er.

=== Diet ===
Rekommenderat dagligt intag: Barn 5–10&nbsp;mg, kvinnor 10–15&nbsp;mg (ammande 12–18&nbsp;mg), män 10–12&nbsp;mg. Se vidare [[RDI]]-tabell.

I [[Livsmedelsverket]]s senaste rikstäckande undersökning av kostvanor i den svenska befolkningen, ''Riksmaten - 2010-11'', var det rapporterade intaget av järn per dag i genomsnitt 9,5 mg för kvinnor, 11,5 mg för män och 10,4 mg för hela gruppen i undersökningen.<ref name=riksmaten>{{Bokref |författare=Amcoff, Elisabet m.fl. |titel=Riksmaten - vuxna 2010-11 : Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige |url=http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksmaten_2010_20111.pdf |hämtdatum=4 augusti 2019 |år=2012 |utgivare=[[Livsmedelsverket]] |utgivningsort=[[Uppsala]] |isbn=978 91 7714 216 4 |sid=103}}</ref> Det energistandardiserade intaget av järn var högre för kvinnor än för män.<ref name=riksmaten/> Äldre hade högre intag än yngre.<ref name=riksmaten/>

== Se även ==
* [[Järnsymbolen]]
* [[Austenit]]
* [[Ferrit (metallurgi)]]
* [[Järnmalm]]
* [[Järnåldern]]
* [[Hemjärn]]
* [[Limonit]]
* [[Jernkontoret]] – branschorganisation för den svenska järn- och stålindustrin
* [[Gråjärn]]
* [[Mellanrumslösning]]
* [[Järnindustri]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>
=== Källor ===
* ''Nationalencyklopedin''
* {{Runeberg.org|svetym|0374.html Järn}}

{{Periodiska systemet navbox}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Järn| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]