Visa källa för Howard T. Odum

{{Infobox forskare|
| alma_mater = [[University of North Carolina at Chapel Hill]]; 
[[Yale University]]
| födelseplats = Chapel Hill, North Carolina, USA
| födelsedatum = 1 september 1924
| dödsdatum = 11 septbember 2002 (78 år)
| dödsplats = Gainesville, Florida, USA
| känd_för = ekologisk ekonomi, ekologisk teknik, emergi, maximum power principle, systems ecology
| priser = Crafoord Prize (1987)
}}
'''Howard Thomas Odum''', vanligtvis omnämnd som '''H.T. Odum''', född 1 september 1924, död 11 september 2002, var en amerikansk [[Ekologi|ekolog]]. Han är känd för sitt banbrytande arbete inom ekosystemekologin och för sitt arbete om kvalitativa aspekter inom termodynamiken<ref>{{Bokref|titel=The Maximum Em-Power principle as the basis for thermodynamics of quality|utgivare=Servizi Grafici Editoriali|datum=2002|hämtdatum=2024-09-01|isbn=978-88-86281-76-8|förnamn=Corrado|efternamn=Giannantoni}}</ref>, baserat på hans arbete med [[Systemteori|allmän systemteori]]<ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Ecological and general systems: an introduction to systems ecology|utgivare=Univ. Press of Colorado|datum=1994|hämtdatum=2024-09-01|isbn=978-0-87081-320-7|förnamn=Howard T.|efternamn=Odum}}</ref>. Detta arbete ledde till förslag om ytterligare termodynamiska lagar.

I svensk kontext<ref>{{Webbref|url=https://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1623028/FULLTEXT01.pdf|titel=Emergipublikationer med anknytning till Sverige 1994-2020|hämtdatum=10 november 2024|datum=27 december 2021|utgivare=Mittuniversitetet}}</ref> bedrev H.T. Odum flera projekt med svenska forskare, till exempel [[AnnMari Jansson]] och [[Bengt-Owe Jansson]] vid Askölaboratoriet (bland annat den så kallade "Gotlandsstudien"<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Integrated Regional Energy Analysis for the Island of Gotland, Sweden|url=http://journals.sagepub.com/doi/10.1068/a110919|tidskrift=Environment and Planning A: Economy and Space|år=1979-08|hämtdatum=2024-09-01|issn=0308-518X|sid=919–942|volym=11|nummer=8|doi=10.1068/a110919|språk=en|förnamn=J|efternamn=Zucchetto|förnamn2=Ann-Marie|efternamn2=Jansson}}</ref>), P-O Nilsson<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Emergy Evaluation of Forest Production and Industries in Sweden|url=https://www.osti.gov/etdeweb/biblio/20316702|år=2002-07-01|hämtdatum=2024-09-01|språk=English|förnamn=Steven J.|efternamn=Doherty|förnamn2=Per Olov|efternamn2=Nilsson|förnamn3=Howard T.|efternamn3=Odum}}</ref> vid SLU Ultuna och Garpenberg, samt Torbjörn Rydberg vid SLU Ultuna.

== Biografi ==
Odum var det tredje barnet till Howard W. Odum, en amerikansk [[Sociologi|sociolog]], och hans fru, Anna Louise (född Kranz) Odum (1888–1965). Han var yngre bror till [[Eugene Odum]]. Deras far "uppmuntrade sina söner att gå in i vetenskapen och att utveckla nya tekniker för att bidra till sociala framsteg". Howard lärde sig tidiga vetenskapliga lektioner om (a) fåglar av sin bror, (b) fiskar och biologins filosofi när han arbetade efter skolan för [[Marinbiologi|marinzoologen]] Robert Coker, och (c) elektriska kretsar från ''The Boy Electrician'' (1929) av Alfred Powell Morgan.<ref>Taylor 1988, p.223.</ref>

Howard Thomas studerade [[biologi]] vid [[University of North Carolina at Chapel Hill|University of North Carolina i Chapel Hill]], där han publicerade sin första uppsats medan han fortfarande var student. Hans utbildning avbröts i tre år under [[andra världskriget]]s av hans tjänst med [[United States Army Air Forces|Army Air Force]] i [[Puerto Rico]] och [[Panamakanalzonen|Panamakanalen]], där han arbetade som tropisk [[meteorolog]]. Efter kriget återvände han till University of North Carolina och avslutade sin kandidatexamen i zoologi (Phi Beta Kappa) 1947.

1947 gifte Odum sig med Virginia Wood och de fick senare två barn. Efter Woods död 1973 gifte han sig 1974 med Elisabeth C. Odum (som hade fyra barn från sitt tidigare äktenskap). Odums råd om hur man sköter en blandad familj var "to be sure to keep talking"; Elisabeths var att hålla tillbaka på disciplin och nya regler.<ref>(E. C. Odum 1995, p. 360).</ref>

1950 tog Odum sin doktorsexamen i zoologi vid [[Yale University]], under ledning av [[G. Evelyn Hutchinson]]. Hans avhandling hade titeln ''The Biogeochemistry of Strontium: With Discussion on the Ecological Integration of Elements,'' och den förde honom in i det framväxande fältet av systemekologi. Han gjorde en meteorologisk "analys av den globala cirkulationen av strontium, [och] förutsåg i slutet av 1940-talet synen på jorden som ett stort [[ekosystem]] ".<ref name="crafoord">[http://www.crafoordprize.se/press/arkivpressreleases/5.32d4db7210df50fec2d800016978.html The Craford prize 1987] {{Wayback|url=http://www.crafoordprize.se/press/arkivpressreleases/5.32d4db7210df50fec2d800016978.html |date=20070927224834 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070927224834/http://www.crafoordprize.se/press/arkivpressreleases/5.32d4db7210df50fec2d800016978.html|date=2007-09-27}} for Eugene P. Odum and Howard T. Odum, with an overview of H. T. Odum's career, 23 September 1987.</ref>

Medan han var på Yale påbörjade Howard sitt livslånga samarbete med sin bror Eugene. 1953 publicerade de den första engelskspråkiga läroboken om systemekologi, ''Fundamentals of Ecology''. Howard skrev kapitlet om energi, som introducerade hans nya "energy system language" (ungefär: energisystem-språk). De fortsatte att samarbeta i forskning såväl som att skriva under resten av livet. För Howard var hans "energy system language" (som han kallade "energese") i sig ett samarbetsverktyg.<ref>H. T. Odum said that "when a group gathers around a table to talk about analyzing the main components of a new system or problem, one person can diagram for the group, enhancing the coherence of the discussion. If the symbols are understood by all, the process of discussion and drawing unites people and thinking around a task with a minimum of semantic problems about meanings. A group, collective-thinking exercise stimulates memories and draws out qualitative and quantitative knowledge from combined experiences with the real-world system of concern. This can be an effective problem-solving and analysis activity in management, research, and classroom settings and should be attempted as a learning tool. It is a useful first step before quantitative or simulation studies." (Howard T. Odum 1994, p.21.)<br /> Note: Recently Raphael Valyi coded a [http://sourceforge.net/projects/emsim java tool] which aims in part to provide a globalised facility for collaborative diagraming, and simulating of systems using Odum's energy systems language.</ref>
[[Fil:FloridaCypressDome.jpg|vänster|miniatyr|300x300px| Florida Cypress Dome i Big Cypress National Preserve]]
Från 1956 till 1963 arbetade Odum som direktör för Marine Institute of University of Texas. Under denna tid blev han medveten om samspelet mellan ekonomiska krafter och ekologiska beskrivningar av energiflöden och energilager. Han undervisade vid institutionen för zoologi vid University of North Carolina i Chapel Hill och var en av professorerna i den nya läroplanen för marina vetenskaper fram till 1970.

Det året flyttade han till University of Florida, där han undervisade i Environmental Engineering Sciences Department, grundade och ledde Center for Environmental Policy och grundade universitetets Center for Wetlands 1973; det var det första centret i sitt slag i världen som fortfarande är i drift idag. Odum fortsatte detta arbete i 26 år fram till sin pensionering 1996.

På 1960- och 1970-talen var Odum också ordförande för det internationella biologiska programmets planeringskommitté för tropiska biom. Han fick stöd av stora kontrakt med [[Atomic Energy Commission|United States Atomic Energy Commission]], vilket resulterade i deltagande av nästan 100 vetenskapspersoner, som genomförde strålningsstudier av en tropisk regnskog.<ref>Odum & Pigdon, ''A Tropical Rainforest'' According to Hagen (1992, p. 168), John Wolfe, director of the Environmental Sciences Division at the United States A.E.C., considered Odum's study to be one of the best ever funded by the U.S. A.E.C.</ref> Hans utvalda projekt vid University of Florida på 1970-talet handlade om återvinning av behandlat avloppsvatten till cypress-våtmarker. Detta var ett av de första projekten för att utforska den nu utbredda metoden att använda våtmarker för förbättrad vattenkvalitet. Detta är ett av hans viktigaste bidrag till början av området ekologisk ingenjörskonst (ecological engineering).

Under sina sista år var Odum Graduate Research Emeritus and Director för Center for Environmental Policy.<ref>In a handout to thank students and associates, H. T. Odum described his role as follows: "I have played many roles sometimes with the majority, but more often attempting to shock the scientific establishment into a better view." H. T. Odum (1989, p.1)</ref> Han var en ivrig fågelskådare i både sitt yrkesliv och privatliv.

The Ecological Society tilldelade Odum sin Mercer Award för att uppmärksamma hans bidrag till studiet av korallrevet på [[Enewetak|Eniwetok-atollen]].<ref>Hagen (1992), p.101.</ref> Odum fick också det franska Prix de Vie, och [[Crafoordpriset|Crafoord-priset]] från Kungliga Vetenskapsakademien, som anses vara Nobelmotsvarigheten för biovetenskap. [[Charles AS Hall|Charles A.S. Hall]] beskrev Odum som en av tidens mest innovativa och viktiga tänkare.<ref>Hall (1995), p.ix</ref> Hall noterade att Odum, antingen ensam eller tillsammans med sin bror Eugene, fick i stort sett alla internationella priser som tilldelades ekologer. Det enda högre utbildningsinstitutet som delade ut hedersgrader till båda bröderna Odum var Ohio State University, som hedrade Howard 1995 och Eugene 1999.

Odums bidrag till ekosystemekologi har erkänts av Mars Society, som döpte sin experimentstation till "the H.T. Odum Greenhouse" på förslag av hans tidigare student Patrick Kangas. Kangas och hans elev, David Blersch, gjorde betydande bidrag till utformningen av avloppsvatten-återvinningssystemet på stationen.

Odums studenter har vidareutvecklat hans arbete vid institutioner runt om i världen, framför allt Mark T. Brown vid [[University of Florida]], David Tilley och Patrick Kangas vid [[University of Maryland]], Daniel Campbell vid [[Environmental Protection Agency|United States Environmental Protection Agency]], Enrique Ortega vid [[Universidade Estadual de Campinas|UNICAMP]] i [[Brasilien]] och Sergio Ulgiati vid [[universitetet i Siena]]. Arbete som utförs vid dessa institutioner fortsätter att utvecklas och sprida Odums begrepp om [[emergi]]. Hans tidigare studenter Bill Mitsch, Robert Costanza och Karin Limburg är några före detta studenter som har uppmärksammats internationellt för sina bidrag till ekologisk ingenjörskonst (ecological engineering), ekologisk ekonomi, ekosystemvetenskap, våtmarksekologi, estuarieekologi, ekologisk modellering och relaterade områden.

== Arbete: en översikt ==
Odum lämnade ett stort arv inom många områden förknippade med ekologi, system och energi.<ref>"Odum's work on energy flow through systems and dynamic modelling of systems spawned, or at least paralleled and encouraged, an immense amount of work by his students and others ranging from input-output studies of energy and material flow in ecological and economic systems … to dynamic simulation models of whole ecosystems and integrated ecological economic systems." ([[Robert Costanza|Costanza]] 1996: 61)</ref> Han studerade ekosystem över hela världen och banade väg för studier av flera områden, av vilka några nu är distinkta forskningsområden. Enligt Hall (1995, p.ix) publicerade Odum en av de första betydande artiklarna inom vart och ett av följande områden:

* Ekologisk modellering (Odum 1960a)
* Ekologisk ingenjörskonst ("ecological engineering") (Odum ''et al.'' 1963)
* [[Ekologisk ekonomi]] (Odum 1971)
* [[Estuarium|Estuarie-ekologi]] (Odum och Hoskins 1958)
* Tropisk ekosystemekologi (Odum och Pidgeon 1970)
* [[Systemteori|Allmän systemteori]]

Odums bidrag till dessa och andra områden sammanfattas nedan.

Odum skrev också om strålningsekologi, systemekologi, enhetlig vetenskap och mikrokosmer. Han var en av de första som diskuterade användningen av ekosystem för livsuppehållande funktion vid rymdresor.<ref>According to Hall, many of Odum's old ideas have been given new wrappings by academics unaware of their roots in Odum's work:
"I remember in 1967 H. T. telling me that some day industrial nations would have to be subsidizing the growing of tropical forests to sequester CO<sub>2</sub>, something that in fact has come to pass on at least a small scale. Thus a lot of his ideas that seemed so improbable in the past are considered common knowledge now." (Hall 1995: 1)</ref> Vissa har föreslagit att Odum var teknokratisk i sin inriktning,<ref>Taylor 1988; Hammond 1997.</ref> medan andra anser att han ställde sig på den sida som efterlyste "nya värderingar".

== Ekologisk modellering ==

=== Ett nytt integrerat synsätt inom ekologi ===
I sin doktorsavhandling från 1950 gav Odum en nydanande definition av ekologi som studiet av stora enheter (ekosystem) på "the natural level of integration".<ref>H. T. Odum, 1950, p.3.</ref> I den traditionella rollen som doktorand i ekologi var ett av Odums mål att känna igen och klassificera stora cykliska enheter (ekosystem). Ett annat av hans mål var att göra prediktiva generaliseringar om ekosystem, gärna för hela biosfären. För Odum, utgjorde hela biosfären en roterande cykel med hög stabilitet. Det var närvaron av stabilitet som Odum trodde gjorde det möjligt för honom att prata om [[teleologi]]n hos sådana [[system]]. Medan han skrev sin avhandling, kände Odum att principen om [[naturligt urval]] var mer än [[empiri]]sk, eftersom den hade en teleologisk, komponent av "stabilitet över tid". Som en ekolog som var intresserad av beteenden och funktion hos stora enheter över tid, försökte Odum ge ett mer allmänt uttalande om naturligt urval så att det var lika tillämpligt på stora enheter som på små enheter som traditionellt studerats inom biologi.<ref>H. T. Odum (1950 pp.7, 10-11) said: "A more general statement is that 'a system which has stability with time will exist longer than a system without stability'.<br /> … 'Nature seeks steady state entities by natural selection' Of course natural selection in biological systems is a special case of this principle.<br /> … [[Le Chatelier's principle]] from this view point may be phrased that a system with a self correcting mechanism has reached this condition by natural selection.<br /> … The second law of thermodynamics appears to be another special case. A system with constant temperature is selected by nature as more stable than a system with different temperatures together."</ref>

Odum ville också utvidga det naturliga urvalets omfattning och allmängiltighet till att omfatta stora enheter som hela biosfären. Denna utvidgning förlitade sig på definitionen av en [[wiktionary:entity|enhet]] som en kombination av egenskaper som har viss stabilitet med tiden.<ref>H. T. Odum (1950, pp.6, 8) said: "It is now proposed to extend natural selection to the natural level of integration and to the large ecological entities which include both biological and inorganic components. It is postulated that there is a natural selection of the possible systems that may form from a given starting condition, and that those systems that result are those which have mechanisms of maintaining stability. It is thus postulated that natural selection of natural systems results in the formation of entities defined as above. The reason that systems can not proceed toward some kind of disintegration is that such a pattern has no mechanism of maintaining itself. As soon as it does the system fits the definition of an entity."</ref><ref>
Odum then went on to explore the consequence of applying such a view (1950, p.9): "If this postulate is applied to all of nature, the resulting proposition is that nature is as a whole in a steady state or is in the most stable form possible and constitutes one big entity. This does not necessarily contradict evolutionary changes in the earth's history since these changes may be part of a larger steady state systems."</ref> Odums tillvägagångssätt motiverades av [[Alfred J. Lotka|Lotkas]] idéer om energiaspekterna i evolutionen ("energetics of evolution").

=== Ekosystemsimulering ===
Odum använde en analogi av elektriska nätverk för att modellera ekosystemens energiflödesvägar.<ref>(Golley, p. 189)</ref> Hans analoga elektriska modeller hade en betydande roll i utvecklingen av hans syn på system och har erkänts som ett av de tidigaste exemplen av systemekologi.<ref>Kangas (2004, p.101) said: "In the 1950s and the 1960s H. T. Odum used simple electrical networks composed of batteries, wires, resistors and capacitors as models for ecological systems. These circuits were called ''[[passive analogs]]'' to differentiate them from [[Analog computer|operational analog computer]] circuits, which simulated systems in a different manner."</ref>

Elektronflödet i det elektriska nätverket representerade flödet av material (t.ex. kol) i ekosystemet, laddning i en kondensator var analog med lagring av ett material, och modellen skalades till ekosystemet av intresse genom att justera storleken på den elektrisk komponenten.<ref>Kangas 2004, p.102.</ref>

=== Ekologisk analog till Ohms lag ===
[[Fil:PassiveAnalog.jpg|höger|miniatyr|295x295px| Passiv elektrisk motsvarighet till lager-ikon i Energy Systems Language.]]
På 1950-talet introducerade Odum sina elektriska kretsdiagram av ekosystem till Ecological Society of America. Han hävdade att energi drevs genom ekologiska system av en "ekokraft" analog med spänningens roll i elektriska kretsar. 

Odum utvecklade en analog till [[Ohms lag]] som syftade till att vara en representation av energiflöden genom ekosystem.<ref>(Golley 1993, p.95)</ref> När det gäller "steady state"-termodynamik kan Ohms lag betraktas som ett specialfall av en mer allmän flödeslag, där flödet (<math>J</math>) "är proportionell mot den drivande termodynamiska kraften (<math>X</math>) med konduktivitet (<math>C</math>)", eller <math>J = CX</math>.<ref>''Ibid.'', Kangas 1995, pp.11-12. Kangas noted that Odum first set out the theory that Ohm's Law from electronics was analogous to the thermodynamic functioning of ecosystems (2004, p.101): "It seems clear that for Odum the concept that a battery (or more explicitly the solar electricity generator he sometimes used) pushed electrons around a copper circuit in almost exactly the same way that the sun pushed energy (or reduced carbon) around the invisible circuits of an ecosystem."</ref>

Kangas uppger att Odum drog slutsatsen att som termodynamiska system bör ekosystem också lyda kraft-flödeslagen, och att Ohms lag och passiva elektriska analoga kretsar kan användas för att simulera ekosystem.<ref>(Kangas 1995, p.12)</ref> I denna simulering försökte Odum härleda en ekologisk analog för elektrisk spänning. Spänning, eller drivkraft, är relaterad till [[Biomassa (ekonomi)|biomassan]] i kilogram per hektar. Det analoga konceptet som krävs är biomassaaktiviteten, det vill säga den termodynamiska dragkraften, som kan vara linjär. Exakt vad detta är i naturen är fortfarande osäkert, eftersom det är ett nytt koncept.

Ett sådan övervägande fick Odum att ställa två viktiga metodfrågor:

* Vilken är den elektriska betydelsen av en funktion som observeras i naturen?
* Givet en elektrisk enhet i en krets, vad är motsvarigheten i det ekologiska systemet?

Till exempel, vad är en diod i naturen? Man behöver en diod för att låta biomassa ackumuleras efter att solens spänning har sjunkit, annars vänder kretsen. Högre organismer som fisk är dioder.

=== Silver Springs-studien ===
[[Fil:Silver_Spring_Model.jpg|vänster|miniatyr|360x360px| Energidiagram: energi och materia flödar genom ett ekosystem, anpassat från Silver Springs-modellen.<ref>Odum, H. T. (1971). ''Environment, Power, and Society''. Wiley-Interscience New York, N.Y.</ref> H är växtätare (herbivorer), C är köttätare (karnivorer), TC är toppkonsumenter och D är nedbrytare (detrivorer). Kvadrater representerar biotiska pooler och sammanbindande rör är flöden av energi eller näringsämnen inom systemet.]]
Silver Springs är en vanlig typ av vattendrag med tillförsel från en källa i [[Florida]] med en konstant temperatur och kemisk sammansättning.<sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (July 2012)">citat behövs</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> Studien Odum genomförde här var den första kompletta analysen av ett naturligt [[ekosystem]]. 

Odum började med en övergripande modell och använde i sitt tidiga arbete en diagrammetod som mycket liknar Sankey-diagrammen som används inom kemisk processteknik.<ref>The picture is adapted from the Silver Springs model; Odum 1971)</ref>

Med utgångspunkt från den övergripande modellen kartlade Odum i detalj alla flödesvägar till och från vattendraget. Han mätte energitillförseln av sol och regn och av allt organiskt material – även av brödet som turisterna kastade till ankorna och fiskarna – och sedan mätte energin som efterhand lämnade källan. På så sätt kunde han fastställa vattendragets energibudget.<ref name="crafoord"/>

=== Ekologisk och biologisk energi ===
Omkring 1955 initierade Odum studier i radioekologi,<ref>(Golley 1993, p.74)</ref> som inkluderade effekterna av strålning på den tropiska regnskogen i El Verde, Puerto Rico (Odum och Pidgeon), och korallreven och havsekologin vid Eniwetok-atollen.<ref>(Odum and Odum 1955)</ref> Bröderna Odum kontaktades av Atomic Energy Commission för att genomföra en detaljerad studie av atollen efter kärnvapenprov; atollen var tillräckligt radioaktiv för att Odum-bröderna vid ankomsten kunde producera en autoradiografisk bild av ett korallhuvud genom att placera det på fotografiskt papper.<ref>(Hagen 1992, p.102)</ref> Dessa studier var tidiga tillämpningar av energikoncept i ekologiska system, och undersökte implikationerna av termodynamikens lagar när de användes i dessa nya miljöer.<ref>Golley (1993, pp.70, 82) said: "Odum pioneered a method of studying system dynamics by measuring the [[chemistry]] of the input and output water. The difference between input and output, under [[steady state]] conditions, was a measure of the [[metabolism]] of the whole system. Tom Odum … was motivated to study the whole system as a unit. His general plan "was to characterize the [[chemostatic]] flow, to establish the qualitative and quantitative [[community structure]], to measure the production rates, and to study the mechanisms by which the community metabolism is self-regulated"."</ref>

Utifrån detta synsätt drivs [[Biogeokemiskt kretslopp|biogeokemiska cykler]] av strålningsenergi.<ref>Taylor 1988, p. 226.</ref> Odum uttryckte balansen mellan inkommande och utgående energi som förhållandet mellan produktion ( ''P'' ) och andning ( ''R'' ): ''P-R''. Han klassificerade vattenförekomster baserat på deras kvoter av ''P-R'', som skilde [[Autotrofi|autotrofa]] från [[Heterotrofi|heterotrofa]] ekosystem: "[Odums] mätningar av metabolism i strömmande vatten var mätningar av hela system. Odum mätte samhället som ett system, och adderade inte komponenternas metabolism som Lindeman och många andra hade gjort”.<ref>Golley 1993, pp.83, 93.</ref> Detta resonemang verkar ha följt Odums doktorand-handledare, G.E. Hutchinson, som trodde att om ett samhälle var en organism så måste det ha en form av metabolism.<ref>Hagen 1992, p.50.</ref> Golley noterar dock att Odum försökte gå längre än att rapportera enbart nyckel-kvoter, ett drag som resulterade i den första allvarliga oenigheten kring systems energiomsättning ("systems energetics").

=== Teorin om "Maximum power" och förslaget till ytterligare lagar inom termodynamiken/energetiken ===
I en utmanande vetenskaplig artikel motiverades Odum och Richard Pinkerton (på den tiden fysiker vid University of Florida) av [[Alfred J. Lotka|Alfred J. Lotkas]] artiklar om evolutionens energetik, och föreslog därefter teorin att naturliga system tenderar att operera med den energigenomströmning (effekt) som ger maximal effekt, inte maximal verkningsgrad.<ref>Odum and Pinkerton 1955. This was described variously as the "maximum power principle" (Odum 1994), "maximum power theory" (Gilliland 1978), "maximum ''power'' efficiency" (Costanza 1999, p.60), "optimum efficiency maximum power principle" (Odum 1970), and "maximum power output theorem" (Golley 1993, p. 87).</ref>

=== Språk för energisystem: Energy Systems Language ===
I slutet av 1960-talet ersattes Odums ekologiska simuleringsmodeller för elektroniska kretsar av en mer generell uppsättning energisymboler. När de kombinerades för att bilda systemdiagram ansågs dessa symboler av Odum och andra vara språket i "makroskopet" (översättarens kommentar: motsatsen till mikroskopet, som förstorar detaljer; makroskopet är en tänkte mekanism som eliminerar detaljer istället, med en imaginär "detalj-eliminator", för att göra det stora mönstret tydligt) som kunde skildra generaliserade mönster av energiflöde: "Att beskriva sådana mönster och reducera ekosystems komplexitet till energiflöden, trodde Odum, skulle möjliggöra upptäckter av allmänna ekosystemprinciper."<ref>(Bocking 1997, p.73)</ref> Vissa har försökt koppla det till de universella vetenskapliga språkprojekt som har dykt upp inom naturfilosofins historia.<ref>Cevolatti and Maud 2004.</ref><ref>This language has gone by several names including, "energy circuit language" (Odum 1971), "[[Energy Systems Language]]" (Odum and Odum 2000), "universal energy language" (Hagen 1992, p.135), and "''Energese"'' (Hagen 1992, p.135): "Odum believed that this language could be applied to any system: electrical, mechanical, biological, or social.

This ambitious program in systems ecology was summarized in Odum's semipopular book, ''Environment, Power, and Society'' … intended to explain basic concepts of ecology using Odum's energy language. … It presented a cogent argument for the limits of industrial growth. Circuit diagrams were skillfully used to illustrate the dependence of agricultural ecosystems and industrial societies upon [[fossil fuel subsidies]] … Voting, public opinion, taxes, even revolution and war could be expressed in the language of energy circuits."</ref>
[[Fil:Energy_Systems_Symbols_H.gif|centrerad|miniatyr|500x500px| Energy Systems Language of systems ecology utvecklat av Howard Odum och andra, 1971.]]
Kitching hävdade att språket var ett direkt resultat av att arbeta med analoga datorer, och återspeglade en elektroingenjörs inställning till problemet med systemrepresentation: "På grund av sin elektriska analogi är Odum-systemet relativt lätt att omvandla till matematiska ekvationer … Om man bygger en modell för energiflöde, så bör Odum-systemet seriöst övervägas…"<ref>Kitching 1988, p.25.</ref>

=== Emergi ===
{{Huvudartikel|Emergi}}
Under 1990-talet under den senare delen av sin karriär utvecklade Odum och medarbetare idén om emergi som en specifik användning av termen inbäddad eller indirekt energi (David M. Scienceman bidrog starkt till namngivningen av de nya begreppen). Vissa anser att begreppet "emergi", ibland kortfattat definierat som "energiminne", är ett av Odums mer betydande bidrag, men begreppet är varken fritt från kontroverser eller utan kritiker. Odum såg på naturliga system som bildade genom användningen av olika former av energi i det förflutna: "emergi är ett mått på energi som användes historiskt och skiljer sig således från ett mått på energi nu. Emergienheten  är emjoule, till skillnad från joule som används för tillgänglig energi som återstår nu." Detta var tänkt som en princip om maximal emergikraft ("maximum empower"), vilket kan förklara [[Evolution|utvecklingen]] av självorganiserande öppna system. Principen har dock bara påvisats i ett fåtal experiment<ref>{{Cite web|url=http://www.unm.edu/~jdelong/delong2008oik.pdf|title=The maximum power principle predicts the outcomes of two-species competition experiments|website=www.unm.edu|first=John P.|last=DeLong}}</ref> och är inte allmänt erkänd i det vetenskapliga samfundet.

== Ekosystemekologi och systemekologi ==
För J.B. Hagen kunde principen om maximal kraft ("maximum power principle" och stabilitetsprincipen lätt översättas till språket för [[homeostas]]is och [[cybernetik]]system. Hagen hävdar att återkopplingsslingorna i ekosystem, för Odum, var analoga med de typer av återkopplingsslingor som schemalagts i elektroniska kretsar och cybernetiska system. Detta tillvägagångssätt representerade migreringen av cybernetiska idéer till ekologi och ledde till utformningen av systemekologi. I Odums verk utgör dessa begrepp en del av vad Hagen kallade ett "ambitiöst och egensinnigt försök att skapa en universell systemvetenskap".<ref>(Hagen 1992, pp.130, 131)</ref>

=== Makroskop ===
Hagen identifierade Odums ideer som en form av holistiskt tänkande,<ref>Hagen 1992, p.138.</ref> som kontrasterade systemvetenskapens holistiska tänkande med reduktionistiskt mikroskopiskt tänkande, och använde termen ''makroskop'' för att referera till helhetssynen, som var en slags "detalj-eliminator" så att ett enkelt diagram kan skapas.<ref>Madison (1997, p.215): "The intricate biological details of a particular ecosytem{{sic|?}} were relevant; natural history serves as an important means of creating an 'inventory of the parts' for the system, but the real explanation came in terms of overall energy flow through the ecosystem as a whole. For example, when the Odums had studied the metabolism of the reef at Eniwetok Atoll, they were not concerned with individual species. Indeed, at the time they were unable to identify them. Nonetheless, they were able to estimate the total flow of energy through the entire system. Had they started studying the reef from the bottom up, they might never have gotten around to studying its overall metabolism."</ref>

=== Mikrokosmer ===
Odum var en pionjär i sin användning av små slutna och öppna ekosystem i klassrums-undervisningen, som ofta konstruerades av fisktankar eller flaskor och har kallats mikrokosmer.<ref>Beyers 1964.</ref> Hans mikrokosm-studier påverkade utformningen av [[Biosphere 2]].<ref>1999 Biosphere 2 : Research, Past and Present, with Bruno D. V. Marino.</ref>

== Ekologisk ekonomi ==
{{Huvudartikel|Ekologisk ekonomi}}
Ekologisk ekonomi är ett aktivt fält mellan [[Nationalekonomi|ekonomi]] och ekologi med årliga konferenser, internationella sällskap och en internationell tidskrift. Från 1956 till 1963 arbetade Odum som direktör för Marine Institute vid University of Texas. Under denna tid blev Odum medveten om samspelet mellan ekologiskt-energetiska och ekonomiska krafter. Han finansierade därför forskningen om användningen av konventionella ekonomiska tillvägagångssätt för att kvantifiera dollarvärden av ekologiska resurser för rekreation, rening och annan användning. Denna forskning beräknade det potentiella värdet av primärproduktion per vattenyta.<ref>Kangas (2004b, p.179-180): "Odum was involved to a greater or lesser extent in the first calculation of the value of an [[ecosystem service]] in 1958! … He divided fossil fuel use by GNP at the national scale to estimate a ratio of 10,000 Cal/$. By dividing this conversion into ecological energy flow he calculated what he termed life support value. … Much interesting ecological economics work grew from Odum's life support calculations. The important dialog about the value of salt marsh wetlands … can be traced back to these early calculations as can, to some extent, the whole notion of ecosystem services so popular today among ecological economists…"</ref>

För Hall<ref>Hall 1995, p. 159.</ref> framstod betydelsen av Odums arbete av integrationen av system, ekologi och energi med ekonomi, tillsammans med Odums uppfattning att ekonomi kan utvärderas med objektiva termer som energi snarare än på en subjektiv betalningsvilja.

== Ekologisk ingenjörskonst, ekologisk teknik ==
Ekologisk ingenjörskonst är ett framväxande studieområde mellan ekologi och [[Ingenjörsvetenskap|ingenjörskonst]] som handlar om design, övervakning och konstruktion av [[ekosystem]]. Termen ekologisk ingenjörskonst myntades först av Odum 1962,<ref name="E. Jørgensen 1989">W. J. Mitsch and S. E. Jørgensen. 1989. Ecological engineering: An Introduction to Ecotechnology, J. Wiley & Sons, Inc., New York</ref> innan han arbetade vid University of Florida. Ekologisk ingenjörskonst, skrev han, är "de fall där energin som tillförs av människan är liten i förhållande till de naturliga källorna men tillräcklig för att producera stora effekter i de resulterande mönstren och processerna."<ref>H. T. Odum, 1962</ref> Ekologisk ingenjörskonst som praktiskt område utvecklades av hans tidigare doktorand Bill Mitsch, som startade  standardtidskriften inom området och hjälpte till att starta både internationella och amerikanska samhällen ägnade åt ekologisk ingenjörskonst, och har skrivit två läroböcker om ämnet<ref name="E. Jørgensen 1989" /><ref>W. J. Mitsch and S. E. Jørgensen, 2004. Ecological engineering and ecosystem restoration. John Wiley & Sons, Inc., New York</ref> En av Odums sista artiklar var hans bedömning av ekologisk ingenjörskonst som publicerades i tidskriften Ecological Engineering 2003, ett år efter Odums död.<ref>Odum, H. T. 2003. Concepts and methods in ecological engineering. Ecological Engineering 20: 339-361.</ref>

== Allmän systemteori ==
1991 valdes Odum till den 30:e presidenten för International Society for the Systems Sciences, som tidigare hette International Society for General Systems Research. Han presenterade många artiklar om den allmänna systemteorin vid dess årliga konferenser och redigerade den senast publicerade General Systems Yearbook. Den andra, reviderade upplagan av hans stora livsverk fick titeln ''Ecological and General Systems: An Introduction to Systems Ecology'' (1994). Några av hans energimodeller och simuleringar innehöll allmänna systemkomponenter. Odum har beskrivits som en "teknokratisk optimist",<ref>Taylor 1988, Lugo 1995.</ref> och hans tillvägagångssätt påverkades avsevärt av hans far, som också var en förespråkare för att se på samhället genom fysikaliska vetenskapens olika linser.<ref>Hagen (1992, p.135): "The energetics laws are as much first principles of political science as they are first principles of any other process on earth."</ref> Inom processerna på jorden trodde Odum (1989) att människor spelar en central roll: han sa att "människan är biosfärens programmatiska och pragmatiska informationsprocessor för maximal prestanda".

== Publikationer ==
Odum skrev omkring 15 böcker och 300 artiklar, och en ''Festschrift'' ( ''Maximum Power: The Ideas and Applications of HT Odum'', 1995) publicerades för att hedra hans arbete.<ref>In a review of ''Maximum Power'', Robert V. O'Neill (1996, p.2263) of the [[Oak Ridge National Laboratory]] wrote: "What is clear is that H. T. Odum [was] a genius and an integrative genius seldom books petty constraints".</ref>

Odum hedrades också av tidskriften ''Ecological Engineering''<ref>Ecological Engineering 2004. 3: 77 - 119</ref> på sin 70-årsdag för sina bidrag inom området ekologisk ingenjörskonst och allmän ekologi. Publikationen inkluderade över 25 brev från framstående vetenskapsmän från hela världen, inklusive Mitsch (huvudredaktör), John Allen, Robert Ulanowitcz, Robert Beyers, Ariel Lugo, Marth Gilliland, Sandra Brown, Ramon Margalef, Paul Risser, Eugene Odum, Kathy Ewel, Kenneth Watt, Pat Kangas, Sven Jørgensen, Bob Knight, Rusong Wang, John Teal, Frank Golley, [[AnnMari Jansson|AnnMari]] och Bengt-Owe Jansson, Joan Browder, Carl Folke, Richard Wiegert, Scott Nixon, Gene Turner, John Todd och James Zuchetto.

=== Böcker ===
* 2007, ''Environment, Power and Society for the Twenty-First Century: The Hierarchy of Energy'', with Mark T. Brown, Columbia University Press.
* 2001, ''A Prosperous Way Down: Principles and Policies'', with Elisabeth C. Odum, University Press of Colorado.
* 2000, with E. C. Odum, ''Modeling for all Scales: An introduction to System Simulation'', Academic Press.
* 1999, ''Heavy Metals in the Environment: Using Wetlands for Their Removal''.
* 1999, ''Biosphere 2 : Research, Past and Present'', with Bruno D. V. Marino.
* 1996, ''Environmental Accounting: EMERGY and environmental decision making''.
* 1993, ''Ecological Microcosms'', with Robert J. Beyers.
* 1984, ''Cypress Swamps'' with Katherine C. Ewel.
* 1983, ''Systems Ecology : an Introduction''.
* 1976, ''Energy Basis for Man and Nature'', with Elisabeth C. Odum.
* 1970, with Robert F. Pigeon (eds), ''A Tropical Rain Forest; a Study of Irradiation and Ecology at El Verde, Puerto Rico'', United States Atomic Energy Commission, National Technical information service.
* 1971, ''Environment, Power and Society'', 1971
* 1967, (ed.)  ''Work Circuits and System Stress, in Young'', Symposium on Primary Productivity and Mineral Cycling, University of Maine Press.
* 1953, ''Fundamentals of Ecology'', with Eugene P. Odum, (first edition).

=== Artiklar (urval) ===
* 1998, [https://www.unicamp.br/fea/ortega/agroecol/emergy.htm ''eMergy Evaluation''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210518055303/https://www.unicamp.br/fea/ortega/agroecol/emergy.htm|date=2021-05-18}}, paper presented at the International Workshop on Advances in Energy Studies: Energy flows in ecology and economy, Porto Venere, Italy, May 27.
* 1997, ''[https://web.archive.org/web/20100908031106/http://www.esnips.com/doc/a4e8fdf1-6264-4b88-b2c7-faa3452830b5/OdumEmEvalTr EMERGY Evaluation and Transformity]'', in [[Frank Kreith|Kreith]] ed. ''CRC Handbook of Mechanical Engineering''.
* 1992, ''[http://dl.dropbox.com/u/36922691/Odum_EnvGen.pdf Environmental Generalist]'', in ''Acta Cientifica''.
* 1991, ''[https://web.archive.org/web/20100908025715/http://www.esnips.com/doc/8a0a5e27-bc54-44b7-ba9f-e9d67fef63e3/Emergy-Biochem Emergy and Biogeochemical Cycles]'', in Rossi & Tiezzi ed ''Physical Chemistry''.
* 1989, ''[https://web.archive.org/web/20100906233018/http://www.esnips.com/doc/11263566-670f-49ef-bdbd-326f959f3323/EmergyEvolution Emergy and Evolution]'', In 33rd Annual Meeting of the International Society for the Systems Sciences, UK.
* 1989, ''Comments and thanks to Students and Associates, Handout on the Occasion of the Celebration in Chapel Hill, N.C'', in: "Advances in Understanding Ecological Systems", August 31-September 2.
* 1984, [https://web.archive.org/web/20100908021153/http://www.esnips.com/doc/2e1fb7e7-3292-4a38-adcb-0b7d42d9e388/EmergyWorldTradeNationWelfare ''Embodied Energy and the Welfare of Nations''], Jansson ed, ''Integration of Economy and Ecology''.
* 1977, The ecosystem, energy, and human values, in: ''Zygon'', Volume 12 Issue 2 Page 109–133.
* 1975, ''[https://web.archive.org/web/20100908024925/http://www.esnips.com/doc/35d7103c-4d80-4c43-a504-3f3eeabc3689/EnergyQuality Energy Quality and Carrying Capacity of the Earth]'', response at prize awarding ceremony of Institute La Vie, Paris.
* 1973, ''Energy, ecology and economics'', Royal Swedish Academy of Science. in: ''AMBIO'', 2 (6), 220–227.
* 1963, with W. L. Slier, R. J. Beyers & N. Armstrong, ''Experiments with engineering of marine ecosystems'', in: ''Publ. Inst. Marine Sci.'' Univ. Tex. 9:374-403.
* 1963, ''Limits of remote ecosystems containing man'', in: ''The American Biology Teacher''. 25 (6): 429–443.
* 1960a, ''[https://web.archive.org/web/20100908025551/http://www.esnips.com/doc/7c44b811-3462-4755-96fa-3268be6b2068/EcoPotAnalog Ecological potential and analog circuits for the ecosystem]'', in: ''Amer. Sci.'' 48:1-8.
* 1960b, ''[https://www.jstor.org/stable/pdf/4439245.pdf Ten classroom sessions in ecology]'' in: ''The American Biology Teacher''. 22 (2): 71–78.
* 1958, with C. M. Hoskin, ''Comparative studies of the metabolism of Texas bays'', in: ''Publ. Inst. March Sci.'', Univ. tex., 5:16-46.
* 1955, with E. P. Odum, ''Trophic structure and productivity of a windward coral reef community on Eniwetok Atoll'', in: ''Ecological Monographs.'' 35, 291–320. {{Jstor|1943285}}
* 1950, ''The Biogeochemistry of Strontium: With Discussion on the Ecological Integration of Elements'', A dissertation presented to the Faculty of the Graduate School of Yale University in candidacy for the Degree of Doctor of Philosophy.

== Referenser ==
<references/>

== Ytterligare läsning ==
* Beyers, R. J. 1964. The Microcosm Approach to Ecosystem Biology. ''The American Biology Teacher''. 26 (7): 491–498.
* Bocking, S. 1997. ''Ecologists and environmental politics: a history of contemporary ecology'', Yale University.
* Cevolatti, D., and Maud, S., 2004, "[https://web.archive.org/web/20070415202736/http://www.energybulletin.net/docs/RealisingTheEnlightenment.pdf Realising the Enlightenment: H. T. Odum's Energy Systems Language ''qua'' G. W. v. Leibniz's ''Characteristica Universalis'']," ''Ecological Modelling 178'': 279–92.
* Costanza, R. 1997. ''[https://books.google.com/books?id=W8IrfPJLihEC&dq=introduction+to+ecological+economics&pg=PP1 An Introduction to Ecological Economics]'', CRC Press.
* Ewel, John J. 2003. Resolution of Respect: Howard Thomas Odum ''Bulletin of the Ecological Society of America''. January 2003: 12-15  [http://www.esa.org/history/obits/Odum_HT.pdf (PDF)]
* Gilliland, M. W. ed. (1978) [https://books.google.com/books?id=e6aTAAAACAAJ&q=Energy+Analysis:+A+New+Public+Policy+Tool Energy Analysis: A New Public Policy Tool], AAA Selected Symposia Series, Westview Press, Boulder, Colorado.
* Golley, F. 1993. ''A History of the Ecosystem Concept in Ecology: More than the sum of the parts'', Yale University Press.
* Hagen, J. B. 1992. ''[https://books.google.com/books?id=OutzDuiOajcC&dq=An+Entangled+Bank:+The+Origins+of+Ecosystem+Ecology.&pg=PP1 An Entangled Bank: The Origins of Ecosystem Ecology]''. Rutgers University Press.
* Hall, C. A. S. (ed.) 1995. ''Maximum Power: The Ideas and applications of H. T. Odum''. Colorado University Press.
*[[Debora Hammond]], 1997. [http://www.ingentaconnect.com/content/whp/eh/1997/00000003/00000002/art00006?crawler=true Ecology and Ideology in the General Systems Community], ''Environment and History'', Volume 3, Number 2, pp.&nbsp;197–207(11)
* Hammond, G. 2007. Energy and sustainability in a complex world: Reflections on the ideas of Howard T. Odum, ''Int. J. Energy Res.'' (in press).
* Kangas, P. 1995. Contributions of H. T. Odum to Ecosystem Simulation Modelling, in Hall (ed.) ''Maximum Power: the Ideas and Applications of H. T. Odum'', Colorado University Press, Colorado.
* Kangas P. 2004. The role of passive electrical analogs in H. T. Odum's systems thinking, ''Ecological Modelling'', v 178 (1-2), 101–106.
* Kangas P. 2004b. Ecological economics began on the Texas bays during the 1950s, ''Ecological Modelling'', v 178 (1-2), 179–181.
* Kitching R. L. 1983. ''[https://books.google.com/books?id=VZ-yAQAACAAJ&q=systems+ecology+intitle:Systems+intitle:ecology+inauthor:Kitching Systems Ecology: An Introduction to Ecological Modelling]'', University of Queensland Press.
* Lugo, A. E. 1995. A review of Dr. Howard T. Odum's early publications: From bird migration studies to Scott Nixon's turtle crass model. In Hall (ed.) ''Maximum Power: The Ideas and applications of H. T. Odum''. Colorado University Press.
* Madison, M. G. 1997. [http://www.ingentaconnect.com/content/whp/eh/1997/00000003/00000002/art00007?crawler=true 'Potatoes Made of Oil': Eugene and Howard Odum and the Origins and Limits of American Agroecology], ''Environment and History'', Volume 3, Number 2, June 1997, pp.&nbsp;209–238 (30
* Mitsch. W. J. 2003. Ecology, ecological engineering, and the Odum brothers. ''Ecological Engineering'' v. 20, 331–338.
* Mitsch, W. J. 1994. Energy flow in a pulsing system: Howard T. Odum. ''Ecological Engineering'', v.3, 77–83.
* Mitsch, W. J. and J. W. Day, Jr. 2004. Thinking big with whole ecosystem studies and ecosystem restoration—A legacy of H. T. Odum.  ''Ecological Modelling'', v 178, 133–155.
* [[Alfred Powell Morgan|Morgan, Alfred P.]] (1929), [https://ia800908.us.archive.org/13/items/boyelectrician00morg_0/boyelectrician00morg_0.pdf ''The Boy Electrician: Practical Plans for Electrical Apparatus for Work and Play, with an Explanation of the Principles of Every-Day Electricity (Revised Edition)'', Boston: Lothrop, Lee & Shepard Co.]
* Odum, E. C. 1995. H. T. Odum as a Husband and Colleague, in Hall (ed.), ''Maximum Power: The Ideas and applications of H. T. Odum''. Colorado University Press, pp.&nbsp;360–361.
* Ramage, Magnus and Karen Shipp (2020), "Howard Odum", pp.85-94 in Magnus Ramage and Karen Shipp, ''Systems Thinkers (Second Edition)'', London: Springer. {{isbn|978-1-4471-7474-5}}
* Taylor, Peter J. 1988. Technocratic optimism, H. T. Odum and the partial transformation of ecological metaphor after World War 2. ''Journal of the History of Biology'' 21:213-244.

== Externa länkar ==
* [http://www.crafoordprize.se/press/arkivpressreleases/5.32d4db7210df50fec2d800016978.html Craford Prize 1987] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070927224834/http://www.crafoordprize.se/press/arkivpressreleases/5.32d4db7210df50fec2d800016978.html|date=2007-09-27}} för Eugene P. Odum och Howard T. Odum, med en översikt över HT Odums karriär.

{{STANDARDSORTERING:Odum, Howard T.}}
[[Kategori:Amerikanska ekologer]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Alumner från Yale University]]
[[Kategori:Alumner från University of North Carolina at Chapel Hill]]
[[Kategori:Personer från Chapel Hill]]
[[Kategori:Avlidna 2002]]
[[Kategori:Födda 1924]]
[[Kategori:Män]]