Visa källa för Fyr

{{För|olika betydelser av fyrtornet|Fyrtornet}}
[[Fil:Ölands södra udde 03.jpg|miniatyr|[[Långe Jan]] på [[Öland]]s södra udde är Sveriges högsta fyr med sina 41,6 m och har en lysvidd på 22,5 nautiska mil.]]
[[Fil:Faro_Les_Éclaireurs,_Ushuaia_11.JPG|miniatyr|Fyr i slutet av världen i Ushuaia, Argentina]]
[[Fil:Kullens fyr 2009.JPG|miniatyr|[[Kullens fyr]] på [[Kullaberg]] är Sveriges högst belägna och ljusstarkaste fyr med 4,2 miljoner [[candela]] och en lysvidd på 27,5 nautiska mil.]]
En '''fyr''' eller '''fyrbåk''' är ett [[sjömärke]] konstruerat för att nattetid sprida [[ljus]] eller andra signaler för [[sjöfart]]en, som varning vid [[Grund (sjöfart)|grund]] eller som hjälp att kontrollera geografisk position. Olika typer av fyrar har olika syften.

Under flygets tidiga historia användes [[flygfyr]]ar för optisk markering av luftleder. [[Radiofyr]]ar används fortfarande också av [[flygplan]].

Den kanske mest berömda fyren genom historien är [[Fyrtornet på Faros|fyren i Alexandria]], som var byggd på ön [[Faros]] i gamla [[Egypten]]. Namnet på ön används fortfarande som beteckning för fyr i några språk, till exempel franska ''phare'', italienska ''faro'' (vilket också har betydelsen "strålkastare" i en bil), spanska ''faro'', portugisiska ''farol'' och grekiska ''φάρος'' (faros).

Farologi är namnet på läran om fyrar.<ref>{{Bokref |titel=Svenskt nautiskt lexikon |författare=Gustaf Stenfelt |år=1920 |utgivare=Wahlström & Widstrand |utgivningsort=Stockholm |isbn= |sid=137–138 |url=https://runeberg.org/nautiskt/0079.html }}</ref>

== Fyrens syfte ==
En fyr är byggd för att genom sitt utseende dagtid och sitt ljussken nattetid ge vägledning för fartyg som går nära [[kust]]erna och i [[farled]]er samt varna för farliga ställen i farvattnet. Det finns fem huvudtyper av fyrar:<ref>{{bokref |titel=Fyrguide |förnamn=Victoria |efternamn=Ask |förnamn2=Maria |efternamn2=Sidén |utgivare=Byggförlaget |utgivningsort=Stockholm |år=2000 |isbn=91-7988-185-8 |libris=8377631 |sid=3}}</ref>
#[[Angöringsfyr]]ar eller ''kustfyrar'', har som uppgift att vägleda fartyg som närmar sig kusten eller seglar i större farleder utanför kusterna. Man vill att fyrens ljus skall ha en stor räckvidd och därför är de ljusstarka. Fyren placeras normalt högt över vattenytan och fyrbyggnaden får oftast formen av ett torn.
#''Ledfyrar'' vägleder den landnära sjöfarten i skärgårdar, hamnar och kanaler. De är ljussvagare än de förra. En ledfyr kan vara [[sektorfyr]], [[ensfyr]] eller en kombination av dessa.
#''Hamnfyrar'' underlättar vid insegling i hamnar.
#''Varningsfyrar'' varnar för till exempel undervattenskablar och ledningar.
#''Fiskefyrar'' återfinns vid fiskelägen för att vägleda hemvändande båtar.

Fyrens konstruktion och funktion och egenskaper är beroende av fyrens syfte. Under normala siktförhållande dagtid är fyren synlig som ett [[sjömärke]] och har målats i ett för dessa igenkännande färg.

== Historia ==
[[Fil:GotlandFiskelagen-Kovik-2.jpg|miniatyr|[[Vippfyr]] vid hamnen i [[Kovik, Gotlands kommun|Kovik]] på [[Gotland]].]]
Fyrar omtalas redan i forntiden. På den tiden använde man brinnande eldar på höjder och klippor vid havet eller möjligen, vid en eller annan stor sjöstads hamn, öppna eldar på taket av ett platt torn. Det äldsta kända sjömärket inom svenskt område är annars [[Falsterbo]] sjömärke som kanske byggdes redan 1230-talet, men vilket inrättades till [[vippfyr]] 1635.<ref name="SU">{{bokref |titel=Svensk uppslagsbok |utgivningsort=Malmö |år=1932}}{{Sida behövs||2012-01|datum=2012-01}}</ref> Under lång tid gjordes endast ringa framsteg inom fyrväsendet. Så sent som i slutet av 1700-talet nöjde man sig med en öppen [[stenkol]]seld i en gryta eller en så kallad [[fyrpanna]] på taket av ett torn. Vippfyrar där man eldade i en [[korg]] av järn som var monterad i ändan av en stång som i sin tur var fäst i en klyka började användas i Danmark 1627<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref>, och 1645 infördes systemet i Sverige genom fyren [[Nidingen]], som vid [[freden i Brömsebro]] tillföll Sverige.<ref name="SU"/> Under 1600-talet tillkom även [[Kullens fyr|Kullen]] vid Öresund 1635 (svensk 1658). De första svenskbyggda fyrarna blev [[Landsort]] 1669, [[Korsö, Sandhamn|Korsö]] och [[Örskär]] 1687. Vid Örskär anordnades eldning med oljelampor, vilkas ljus förstärktes med polerade stålspeglar.<ref name="SU"/>

== Teknisk utveckling ==
År 1781 konstruerade svensken [[Johan Norborg]] för [[Marstrands fyr]] ett urverk, som drev fyrapparaten runt, den första anordning av detta slag i världen. År 1795 konstruerade [[Anders Polheimer]] förslag till en täckt stenkolsfyr med kraftig lufttillförsel underifrån, och efter [[Poul Løvenørn (1751-1826)|Poul Løvenørn]]s förbättring av denna konstruktion infördes senare i Sverige täckta stenkolsfyrar.

År 1822 uppsattes på den franska fyren [[Cordounan]] den första linsapparaten, konstruerad av [[Augustin-Jean Fresnel]]. De första svenska fyrarna som försågs med linsade apparater var Vinga 1841 och Falsterbo 1843.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932.</ref>

Med tiden började man inse möjligheten att använda [[rovolja|rovoljelampor]] i fyrar (på [[Eddystone (fyr)|Eddystones]] ryktbara fyr föredrog man [[talg]]ljus. För ljusets reflektion använde man kupade metallspeglar av så kallad ''Stevensonsmodell''. 

En epokgörande utveckling var uppfinningen av den [[argandisk lampa|argandiska lampan]]. Den användes ännu vid 1900-talets början vid många fyrar. Den förbättrades genom att flera [[koncentriska]] [[veke|vekar]] användes, enligt [[Aragos]] system, och genom [[af Carcel]]s pumpverk, som gjorde så att oljan hölls på konstant nivå i brännaren.

Under senare hälften av 1800-talet fick rovoljan lämna rum för [[fotogen]]en. En ljusstarkare konstruktion var den så kallade fotogenglödljuslampan (''luxljus''), med eller utan tryck. Sedan kom det elektriska ljuset, och i början av 1900-talet] började man med framgång använda [[acetylengas]], helst komprimerad och löst i [[aceton]], acetongas.

[[Fil:Lange Jan Fresnel lens2.jpg|miniatyr|Fresnellinsen på [[Ölands södra udde]].]]
[[Fil:Fresnel lins - Ystad-2016.jpg|miniatyr|[[Fresnel]]-lins i [[Ystad]]s gamla fyr.]]
=== Fresnel-linsen ===
{{Huvudartikel|Fresnel-lins}}

Ett stort framsteg inom fyrväsendet var ''linsapparaten'', uppfunnen av fysikern [[A.J. Fresnel]]. Denna bestod av en trumma, som omgav fyrlågan. Trumman, som var rund eller mångkantig, var sammansatt av flera fack, som vart och ett innehöll en sektor av en ringformig eller en hel plan lins eller av sammansättningar av bägge.

Över- och undertill fogades så kallade [[katadioptriska glas]], som gjorde så att det ljus som lämnade fyrlågan över eller under huvudapparaten, bröts och reflekterades. Strålarna utgick därför horisontellt och förstärkte skenet från huvudapparaten (fig.&nbsp;1).

Den första linsapparaten uppsattes 1823 på den franska fyren [[Cordouan]]; först 1835 användes en dylik på en engelsk fyr, och från och med 1841 började de svenska fyrarna förses med sådana apparater. Den första fyren i Sverige som fick Fresnel-linser, var [[Vinga|Vinga fyr]].<ref name="Kullen">{{webbref |url=http://www.fyr.org/Kullen.htm |titel=Kullen |utgivare=[[Svenska fyrsällskapet]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100831065032/http://www.fyr.org/Kullen.htm |arkivdatum=2010-08-31 }}</ref>

Fig. 2 visar en större, roterande linsfyrapparat, sammansatt av omväxlande ringformiga linssektorer och plana linser. Under apparatens rotation omkring fyrlågan visas omväxlande fast sken (genom de ringformiga sektorerna) och starka blinkningar (genom de plana linserna).

[[Kullens fyr]] är Sveriges och Skandinaviens ljusstarkaste fyr. Den är försedd med tre roterande Fresnel-linser av första ordningen, vardera med diameter på 2,55&nbsp;meter. Linsapparaten visas i fig.&nbsp;3. Fyren ger en blinksignal på omkring 500&nbsp;000 [[hefnerljus]].

<gallery widths=140 heights=210 perrow=3>
Fresnel lens.png|Fig. 1 [[Fresnellins]]
Kullen light system1.png|Fig. 2. Linsfyrapparat, Kullens fyr
Rotating system light house.png|Fig 3. Roterande linsfyrapparat, Kullens fyr
</gallery>

=== Klippapparaten ===
[[Fil:Leuchtturm Travemünde Sept 2014x.jpg|mini|Carl Gustaf von Otters klippapparat i [[Travemündes gamla fyr]].]]
På en ''klippapparat'' sker växlingen av ljus och mörker med hjälp av vertikala [[persienn]]er eller lameller, som antingen roterar kring sin medellinje (von Otters system) eller kring ljuskällan (ingenjör [[L. FF. Lindbergs]] rotator). [[Carl Gustaf von Otter]]s klippapparat användes första gången i Sverige 1877 och har senare kommit till användning på flera ställen, både vid de svenska kusterna och i Norge och [[Tyskland]].

Genom denna uppfinning kan man från en fyr ge en till tiden ytterst noga begränsad ljussignal av olika beskaffenhet i olika riktningar. Därigenom kan för en seglare, i ett farvatten med mycket [[Grund (sjöfart)|grund]], noggrant markeras i vilken riktning hon befinner sig från fyren, vilken kurs hon bör styra för att hålla sig i grundfritt farvatten, och så vidare.

=== AGA-fyren ===
{{Huvudartikel|AGA-fyr}}
En helt ny apparat för blixtljusets framställande uppfanns i början av 1900-talet av den svenske ingenjören [[Gustaf Dalén]]. Uppfinningen, den så kallade [[Agaljus|AGA-fyren]], kom till stor användning i utlandet och inom det svenska fyrväsendet och hade särskild betydelse för ledfyrarna. Tekniken möjliggör nämligen, att de med [[acetylen]]gas brinnande fyrarna kan lysa i månader och år utan tillsyn. För att spara brännmaterial konstruerade Dalén en sinnrik så kallad [[solventil]], med vilken fyrarna automatiskt kunde tändas och släckas vid mörkrets, resp. ljusets inbrott.

== Fyrarnas signaler ==
{{Huvudartikel|Fyrkaraktär}}
Det skulle i hög grad minska fyrarnas betydelse om alla fyrar längs en kust lyste på samma sätt, så att seglaren inte visste vilken fyr som lyste honom till mötes. Av detta skäl har man gett fyrarna olika ''[[fyrkaraktär]]er'' så att de lätt kan identifieras.

*En ''fast fyr'' visar ett oavbrutet sken över hela den del av horisonten som dess lysfält omfattar. Fyrskenet kan vara olika färgat i olika sektorer.
*En ''blänkfyr'' visar regelbundet återkommande blinksignaler, vilka skiljs åt genom släckta perioder som är längre än blinkningarna.
*En ''fast fyr med blänk'' visar fast sken som efter längre mellanperioder bryts av starkare blinkningar, vilka vanligen föregås och efterföljs av kortare tids släckning.
*En ''intermittent fyr'' visar fast sken som plötsligt släcks under kortare tid än skenet varar.
*En ''växelfyr'' visar omväxlande vitt och färgat sken.
*En ''blixtfyr'' (eller ''klippfyr'') är en blänkfyr vars blink varar kortare tid än 2 sekunder.

== Lysvidd ==
Lysvidden hos en fyr avgör på vilket avstånd den kan ses i mörker. Ljusvidden motsvarar det största avstånd från fyren på vilket fyrljuset kan iakttas vid en siktbarhet som är likvärdig med en dagsljussikt av 10 nautiska mil.<ref>{{webbref |url=http://www.sjofartsverket.se/upload/Listade-dokument/Haverirapporter/SV/2002/Meg.pdf |titel=Torrlastfartyget MEG -UBFHgrundstötning den 15 oktober 2002 |utgivare=[[Sjöfartsverket]] |datum=15 januari 2003 |hämtdatum=11 november 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150402163940/http://www.sjofartsverket.se/upload/Listade-dokument/Haverirapporter/SV/2002/Meg.pdf |arkivdatum=2 april 2015 }}</ref> Det finns flera faktorer som påverkar lysvidden, till exempel ljuskällans styrka, höjden på fyren och betraktarens höjd över havet, samt havets och atmosfärens tillstånd. Tre faktorer brukar nämnas som de viktigaste.<ref name="synbarhet">{{webbref |url=http://www.lighthouse.net.au/lights/Bulletin/0507/pharology_101.htm |titel=Pharology 101- Light Visibility |verk=Lighthouses of Australia |förnamn=Denise |efternamn=Shultz |språk=engelska |datum=8 februari 2005 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20051023040335/http://www.lighthouse.net.au/lights/Bulletin/0507/pharology_101.htm |arkivdatum=23 oktober 2005 }}</ref>

'''Meteorologiska förhållanden'''. Vädret kan påverka synbarheten i både positiv och negativ riktning. Regn, snö, dimma och låga moln kan försämra synbarheten. Termala skillnader i atmosfären kan å andra sidan fungera som linser, som kan förstärka ljuset, och även göra fyrens ljus synbart när det är nedanför horisonten. ''Sikten'' uttrycks i [[nautisk mil|nautiska mil]].<ref name="synbarhet"/>

'''Ljuskällans styrka'''. [[Ljusstyrka]]n mäts i [[candela]]. Det maximala avståndet på vilket ljuset kan ses vid en sikt dagtid på tio nautiska mil, bestämd utan att ta hänsyn till begränsande faktorer, kallas ''ljusräckvidd'' (eng. "luminous range").<ref name="synbarhet"/> Genom att justera den nominella ljusräckvidden enligt sikten kan man beräkna den förväntade ljusräckvidden vid en viss tidpunkt.

'''Geografisk räckvidd'''. Den geografiska räckvidden är ofta den mest begränsande för en fyr. Den uppstår på grund av jordytans krökning. Två faktorer begränsar den geografiska räckvidden, nämligen fyrens lyshöjd (fyrtornets höjd + markhöjden) och betraktarens höjd över havet. Om betraktaren befinner sig vid havsytan, får en fyr med 100&nbsp;meters lyshöjd en geografisk räckvidd på 35,7&nbsp;km. En fyr med lyshöjd på 200&nbsp;meter ger en geografisk räckvidd på 50,5&nbsp;km. Den geografiska räckvidden beräknas av formeln <math>\scriptstyle{d\,=\,\sqrt{h(h + 2 R)}}</math>, där ''d'' är den geografiska räckvidden, ''R'' är jordens radie, och ''h'' är lyshöjden (observatören).<ref name="synbarhet"/> Formeln kan förenklas till <math>\scriptstyle{d\,=\,3,6\,\sqrt{h}}</math> med ''h'' lyshöjden i meter och ''d'' räckvidden i kilometer.<ref>{{Webbref |url=https://sites.math.washington.edu/~conroy/m120-general/horizon.pdf |titel=How far away is the horizon? |hämtdatum=2023-09-11 |författare= Matthew Conroy|efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= |språk=[[engelska]] |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> Ofta antas betraktarens ögon befinna sig på en höjd av 5&nbsp;meter<ref>{{webbref|url=http://portal.liikennevirasto.fi/portal/page/portal/s/trafiknat/sjokort/nautiska_publikationer/tm_1_2011.pdf |titel=Tiedonantoja merenkulkijoille |utgivare=[[Sjöfartsverket (Finland)|Liikennevirasto]] |sid=14 }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> eller 15&nbsp;fot (4,5&nbsp;meter) när man räknar ut ljusvidd.<ref>{{webbref |url=http://www.sailnet.com/forums/seamanship-articles/19242-light-lists-lighthouses-visible-ranges.html |titel=Light Lists, Lighthouses, and Visible Ranges |förnamn=Jim |efternamn=Sexton |utgivare=SailNet |datum=19 juni 2003}}</ref> Det blir då summan av hur långt det är till horisonten från fyren och hur långt betraktaren ser.

== Fyrar i världen ==
[[Fil:Swedish light house.png|miniatyr|stående|Heidenstam-fyr, modell för den svenska järnfyren.]]
[[Fil:Lanterna di Genova-IMG 2503.JPG|miniatyr|vänster|Lanterna di Genova.]]
Kända fyrar i Europa är [[Herkulestornet]] i [[Spanien]], världens äldsta i bruk, från ca år 100<ref>{{bokref |förnamn=Annamaria |efternamn=Lilla Mariotti |titel=The World's Greatest Lighthouses |sid=20 |utgivare=White Star |språk=engelska |isbn=88-544-0088-2 |år=2005}}</ref> och [[Fyren i Genua|La Lanterna]] i [[Genua]], [[Italien]], som är den näst högsta fyren i världen.<ref>[[:en:List of tallest lighthouses in the world]] [[Engelskspråkiga Wikipedia]]</ref> Andra kända fyrbyggnader finns i [[Frankrike]], där fyrväsendet tidigare ansågs stå högst, [[Roches Douvres]], [[La Coubre]], [[Cordouan]], [[Canche]], [[Barfleur]], [[Cap de la Hève]], [[Cap de la Hague]], [[Héaux de Bréhat]], [[Belle-Île]] i Morbihan, Eckmühls och Île Vierge i [[Bretagne]]. I [[Tyskland]] kan nämnas [[Bremerhaven]], [[Helgoland]] och [[Kap Arkona]], i Polen [[Świnoujście]], samt i [[Finland]] [[Bengtskär]] och [[Lågskär]]. I Storbritannien har många fyrar uppförts på undervattensgrund och låga klippor som till exempel [[Eddystone]], [[Bell Rock fyr|Bell Rock]] och [[Skerryvore]]. Vid dylika platser brukade man dock vanligen lägga ut [[fyrskepp]], tills man började bygga [[kassunfyr]]ar.

=== Fyrar i Sverige ===
De flesta av de svenska fyrarna byggdes i sten, men i [[Sverige]] uppfördes under [[1860-talet|1860]]- och [[1870-talet|1870-talen]] ett flertal järntorn. Dessa torn kallas även [[heidenstamfyr]]ar eller heidenstammare efter konstruktören [[Gustav von Heidenstam]].

Sverige har även varit framstående inom tillverkningen av [[kassunfyr]]ar. Fyrtypen är byggd för placering i öppet vatten, direkt på eller intill [[Grund (sjöfart)|grund]].

Idag är alla Sveriges fyrar automatiserade men tidigare fanns ett 90-tal bemannade fyrar.{{När/sub|datum=2016-06}} Länge hölls många fyrar bemannade, delvis för att fyrpersonal om nödvändigt kunde tjänstgöra som räddningspersonal. Förbättringar i [[navigering]]skonst och säkerhet till sjöss, till exempel med [[radar]] och [[GPS]] har gjort att de bemannade fyrarna kraftigt har minskat i antal.

Fyrplatserna har idag tagits över av bland annat kommunerna och fyrarna har blivit populära utflyktsplatser för turister. Flera fyrar har utsetts till [[kulturminne]]n.

== Rekord ==
Det högsta konventionella fyrtornet i Europa och i världen är [[Île Vierge (fyr)|Île Vierge]], utanför [[Bretagne]]s kust, med 82,5&nbsp;meter.<ref>{{webbref |url=https://www.ibiblio.org/lighthouse/tallest.htm |titel=The Tallest Lighthouses |verk=The Lighthouse Directory |förnamn=Russ |efternamn=Rowlett |språk=engelska}}</ref> Nordens högsta fyrbyggnader är Dueodde på Bornholm med 47&nbsp;meters tornhöjd samt Skagens fyr på Jyllands nordspets och [[Bengtskär]] med 46&nbsp;meters tornhöjd.<ref>{{webbref |verk=The Lighthouse Directory |url=https://www.ibiblio.org/lighthouse/fin1.htm |titel=Lighthuses of Southern Finland |förnamn=Russ |efternamn=Rowlett|språk=engelska}}</ref> De högsta fyrtornen i Sverige är [[Ölands södra udde]] med 41,6&nbsp;meter, och [[Långe Erik|Ölands Norra Udde]] med 32&nbsp;meter, båda på [[Öland]], samt järntornet vid [[Pite-Rönnskär]], 37&nbsp;meter och betongtornet på [[Understen]], 39&nbsp;meter.

Den fyr som har högst lyshöjd över havsytan (fyrtornet + markhöjd) i världen är [[Lover's Leap]] på [[Jamaica]] med 530&nbsp;meters lyshöjd. Europas högsta lyshöjd har [[Barra Head Lighthouse]] på [[Yttre Hebriderna]] i [[Skottland]], med 190&nbsp;meters lyshöjd.<ref>{{bokref |förnamn=Daniel |efternamn=Charles |titel=Lighthouses of Europe |sid=35 |utgivare=Watson Guptill |utgivningsort=New York |år=2001}}</ref> Nordens högsta lyshöjd har [[Stórhöfði]] fyr på [[Västmannaöarna]] utanför [[Island]] med 125&nbsp;meter.<ref>{{webbref |verk=The Lighthouse Directory |url=https://www.ibiblio.org/lighthouse/islse.htm |titel=Lighthouses of East and South Iceland |förnamn=Russ |efternamn=Rowlett|språk=engelska}}</ref> I Sverige har [[Kullens fyr]] högst lyshöjd med 78,5&nbsp;meter.

Längst ljusvidd av världens fyrar har möjligen fyren på [[Tasman Island]] i delstaten [[Tasmanien]], utanför [[Australien]]s kust, med 39 nautiska mil.<ref>{{harvnb|Lilla Mariotti|2005|p=148}}</ref> Europas och möjligen världens ljusstarkaste fyr är [[Phare du Créac’h]] belägen på ön [[Ouessant]] utanför [[Bretagne]]s kust i [[Frankrike]].<ref>{{webbref |url=http://www.bigsiteofamazingfacts.com/where-is-the-worlds-most-powerful-lighthouse |titel=Where Is the World’s Most Powerful Lighthouse? |utgivare=Big Site of Amazing Facts |språk=engelska}}</ref> Den har en lysvidd på 32 nautiska mil. Sveriges ljusstarkaste fyr är [[Kullens fyr]] med 4,2&nbsp;miljoner&nbsp;[[candela]] och en lysvidd på 27,5 nautiska mil.

Världens äldsta fyr är [[Herkulestornet]] beläget på en halvö cirka 2,4&nbsp;km från staden [[La Coruña]] i [[Galicien]], nordvästra [[Spanien]]. Det härstammar från ca [[100|år 100&nbsp;e.Kr]]. Sveriges äldsta fyrplatser är [[Kullens fyr]] från 1561 och [[Nidingen]] från 1624. Dessa tillkom emellertid när dessa platser var danska. När Svenskt fyrväsende firade {{nowrap|350-årsjubileum}} år 1995 tog man Nidingen som utgångspunkt, eftersom den platsen blev svensk i samband med [[Freden i Brömsebro]] år 1645. Den första svenskbyggda fyren var emellertid [[Landsort]] från 1669.<ref>{{bokref |förnamn=Lars |efternamn=Malmquist |titel=Fyrar och fyrfolk: femtio år svensk fyrhistorik}}</ref> Landsorts fyrtorn från 1687 är också det äldsta fyrtornet som fortfarande är i bruk i Sverige. Därefter följer [[Örskär]] från 1739 och [[Korsö, Sandhamn|Korsö]] från 1757. Den sistnämnda är dock tagen ur drift.

De största fyrlinserna är de så kallade ''hyperradiala'' [[Fresnel-lins]]erna. De har en [[fokallängd]] på 1330&nbsp;mm och en diameter på 3,7&nbsp;meter. Den första lins av denna storlek byggdes för ''South Foreland Lighthouse'' i England. Andra hyperradiala linser finns i Makapuu-fyren på ön [[Oahu]] i [[Hawaii]], ''Cabo de São Vicente'' i [[Portugal]], ''Manora Point'' i [[Karachi]], [[Pakistan]], den kända ''Bishop Rock'' nära [[Cornwall]], England, ''Cabo de Santa Marta'' i [[Brasilien]] och ''Cape Race'', [[Newfoundland]].<ref>[[:en:Hyperradiant Fresnel lens]] [[Engelskspråkiga Wikipedia]]</ref> De största linserna i svenska fyrar är av typen 1:a ordningens Fresnel-linser, med fokallängden 960&nbsp;mm och en diameter på 2,58&nbsp;meter. De återfinns i [[Kullens fyr]] och i [[Hoburg fyr]].

== Fyrskepp ==
{{Huvudartikel|Fyrskepp}}
En variant av fyrar är [[fyrskepp]]. Principen är den att ett skepp utrustas med en fyrapparat och ankras sedan vid grund där det är för svårt att bygga en fast fyr. Fyrskeppet kan även med fördel användas vid hastigt uppkomna grund, till exempel [[Skeppsvrak|vrak]]. I Sverige har det totalt funnits 37 fyrskepp men dessa har ersatts av [[kassunfyr]]ar.

== I kulturen ==
=== Symbol ===
[[Fil:1899-05-08. Annons för AB Sveriges förenade konservfabriker i Svenska Dagbladet.png|miniatyr|stående|Fyrtornet är en vanlig logotyp, här för företaget [[Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabriker]].]] 
Fyrar ansågs förr som urbilden för [[Kollektiv nyttighet|allmännytta]] eftersom skepp kunde navigera efter dem utan att betala. På grund av deras funktion som säkerhetsanläggning och ljusspridare har fyren blivit en [[symbol]] för säkerhet, vägledning, kunskapsspridning (upplysning) och hopp, och som ljusbringare kan den även ha religiösa övertoner.<ref name="minabibliotek">{{webbref |url=http://www.minabibliotek.se/101123/fyrar-lysande-enslingar-i-litteraturen |utgivare=Mina bibliotek |författare=Vicky Uhlander |titel=Fyrar lysande enslingar i litteraturen |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160805201158/http://www.minabibliotek.se/101123/fyrar-lysande-enslingar-i-litteraturen |arkivdatum=2016-08-05 }}</ref> Eftersom fyren ofta är placerad ensam på en utsatt plats har den också fått symbolisera ensamhet, styrka, ledarskap och beslutsfattande, men även människans kamp mot naturen.<ref name="Chick">{{webbref|url=http://www.bigblendnetwork.com/lighthouses-in-art.html|titel=Lighthouses in art|författare=Victoria Chick|hämtdatum=2016-06-09|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160816061852/http://www.bigblendnetwork.com/lighthouses-in-art.html|arkivdatum=2016-08-16}}</ref> För sjömän var självklart fyren extra laddad som symbol och exempelvis skulle en [[tatuering]] av en fyr med hemstadens namn ge sjömannen tur på resan.<ref>{{webbref|url=https://www.arbetarbladet.se/2011-11-18/kort-historia-om-tatueringar|utgivare=Arbetarbladet|titel=Kort historia om tatueringar}}</ref>

Fyrtornet som [[logotyp]] är vanligt inom marina företag och bland hjälporganisationer. Några organisationer och företag som använder, eller använt fyren som logotyp är filmbolaget [[Castlerock]], [[Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabriker]], [[Miljøfyrtårn]] (norsk miljö- och rättvisesertifiering), Lighthouse (svensk tvärvetenskaplig plattform för sjöfartsforskning) och en mängd hjälporganisationer som Lighthouse International (amerikansk organisation för blinda)<ref>{{webbref|url=http://lighthouse.org|titel=Lighthouse International|utgivare=|hämtdatum=2019-04-21|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150812024157/http://www.lighthouse.org/|arkivdatum=2015-08-12}}</ref>, Lighthouse Guild (amerikansk hjälporganisation), Lighthouse Relief (svensk hjälporganisation)<ref>{{webbref|url=http://www.lighthouserelief.org/|utgivare=lighthouserelief.org|titel=Lighthouse Relief}}</ref>. 

I och med att tidningen [[Göteborgs-Posten]] började tryckas i [[fyrfärgstryck|fyrfärg]] började de 1988 att presentera Månadens fyr, detta som en utspel av [[Göteborgshumor]]. Detta ledde i sin tur till att fyren blev en symbol för tidningen och bland annat delas det i recensioner av film, musik etc ut fyrar - från en överstruken fyr, till fem fyrar.<ref>{{webbref|url=http://blogg.gp.se/wedel/2015/10/18/alla-gp-fyrar-sedan-1988-har-ar-hela-listan/|utgivare=Göteborgs-Posten|titel=Alla GP-fyrar sedan 1988}}</ref> 

====Heraldik====
Fyrtorn används som [[sköldemärke]] inom [[heraldik]], speciellt för kuststäder.

<gallery>
Suedtondern Kreis Wappen.png|[[Kreis Südtondern]]
DEU Pommerby COA.svg|[[Pommerby]]
Wappen Bastorf.svg|[[Bastorf]]
DEU Borkum COA.svg|[[Borkum]]
Dahme Wappen.png|[[Dahme (Holstein)|Dahme]]
DEU Sassnitz COA.svg|[[Sassnitz]] vapen sedan 1959
</gallery>

=== Litteratur, konst och film ===
Fyrar och fyrplatser är viktiga i flera skönlitterära verk, bland annat för sina symboliska kvaliteter och sin ofta ensliga placering. Exempel är [[John Ajvide Lindqvist]]s ''Människohamn'', [[Virginia Woolf]]s ''Mot fyren'', [[Jeanette Winterson]]s ''Fyrväktaren'', [[Tove Jansson]]s ''[[Pappan och havet]]'', [[Colin Thiele]]s ''Hammerheads fyr'', [[Albert Sanches Piñol]]s ''Kall hud'', [[P D James]] ''Fyren'', [[Sigfried Lenz]]s ''Fyrskeppet''. Britt Dahlström och Per Rydén har beskrivit fyrens betydelse i litteraturen i boken ''Fyrar i litteraturen''. Inom [[poesi]] kan nämnas [[Harry Martinson]]s dikt ''Fyrmästaren'' i diktsamlingen ''Spökskepp'', ''The Lighthouse'' av [[Henry Wadsworth Longfellow]] och en rad texter av [[Evert Taube]] som var son till fyrvaktmästern på [[Vinga fyr]].<ref name="minabibliotek"/>
[[Fil:Carl Blechen - Stürmische See mit Leuchtturm.jpg|miniatyr|320px|[[Carl Blechen]]s ''Stürmische See mit Leuchtturm'', cirka 1826 är ett typiskt exempel på en romantisk målning med fyrtorn i storm.]] 
Av samma orsaker som att fyren förekommer i litteraturen så förekommer den även i bildkonsten. Under [[romantiken]] var det kanske främst dess symboliska kvaliteter som uppskattades,<ref name="Chick"/> som i ''Stürmische See mit Leuchtturm'' (ca 1826) av [[Carl Blechen]], och i [[August Strindberg]]s serie med målningar av fyrtorn i storm. Ett annat exempel där fyrens symboliska men även [[Freud|freudianskt]] drömska kvaliteter spelar roll är hos den tidiga surrealisten [[Giorgio De Chirico]] och hans målning ''La nostalgie de l'infini'' från 1913. För [[Modern konst|modernisterna]], som exempelvis [[Impressionism (måleri)|impressionisterna]] var det snarare byggnadens form och dess förmåga att reflektera och kasta ljus som var av intresse.<ref name="Chick"/> Exempel på det är ''Phare à l'hospice'' (1864) av [[Claude Monet]] och ''L'Hospice et le phare de Honfleur'' (1886) av [[Georges Seurat]]. [[Andrew Wyeth]] hade sitt hem och sin ateljé i ett fyrhus varför denna fyr förekommer i flera av hans målningar och [[Edward Hopper]] gjorde ett antal målningar med fyrar, exempelvis ''Lighthouse at Two Lights'' och ''Lighthouse Hill'' (1927). Den senare målningen ska ha inspirerat [[Alfred Hitchcock]] till ''Bate's Motel'' uppe på krönet i filmen ''[[Psycho]]''.<ref>{{webbref|url=http://www.lighthouseratings.com/Artists/|titel=ighthouseratings.com/Artists|hämtdatum=2016-06-09|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160206094856/http://www.lighthouseratings.com/Artists/|arkivdatum=2016-02-06}}</ref>

Även i flera filmer spelar fyrar en viktiga roll som i [[Martin Scorsese]]s ''[[Shutter Island]]'' (2010), [[ Walt Disney Productions|Disney]]s ''[[Peter och draken]]'' (1977), Simon Hunters ''Lighthouse'' (1999), [[William Castle]]s ''Voice of the Whistler'' (1945), Kevin Billingtons ''The Light at the Edge of the World'' (1971), Eduardo Mignognas ''El faro'' (1998), [[John Carpenter]]s ''Dimman'' (1980), [[Jean-Pierre Jeunet]]s ''[[En långvarig förlovning]]'' (2004), [[Keisuke Kinoshita]]s ''Yorokobi mo kanashimi mo ikutoshitsuki'' (1957), [[Lars von Trier]]s ''[[Breaking the Waves]]'' (1996), [[Michael Powell]]s ''The Phantom Light'' (1935), [[William Dieterle]]s ''Porträtt av Jennie'' (1948), [[Thomas Dolby]]s ''The Invisible Lighthouse'' (2013), [[Phil Joanou]]s ''[[Farligt spel]]'' (1992) med [[Richard Gere]], [[Steve Miner]]s ''[[Evigt ung]]'' (1992) med [[ Mel Gibson]], [[Steve Sekely]]s ''Triffidernas dag'' (1963), [[Guy Maddin]]s ''Brand Upon the Brain! A Remembrance in 12 Chapters'' (2006), [[Roy Boulting]]s ''De döda skeppens fyr'' (1942), ''[[Kapten Januari]]'' (1936) med [[Shirley Temple]] och [[Scott Hicks]] ''[[Snö faller på cederträden]]'' (1999).<ref>{{webbref|url=http://www.imdb.com/list/ls073305892/|utgivare=IMDB|titel=Movies set in a Lighthouse}}</ref>

== Se även ==

* [[AGA-fyr]]en
* [[Båk]]
* [[Fyrvaktare]]
* [[Gustaf Dalén]]

== Referenser ==
<references/>

== Källor ==
* {{runeberg.org|nfbi|0082.html Fyr}}

== Externa länkar ==
{{commonscat-box|Lighthouses}}
*[http://www.fyr.org/ Svenska Fyrsällskapets webbsajt]

[[Kategori:Fyrar| ]]
[[Kategori:Optik]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Fyrväsen]]