Visa källa för Första Johannesbrevet

{{Bibelbok|
|bibelbok = Första Johannesbrevet
|bild = Papyrus 9 - P. Oxy. III 402 - Houghton Library MS Gr SM3736 - First Epistle of John, 4,11–12,14–17 - recto.jpg
|bildtext =Första Johannesbrevet 4:11–12 ([[recto]]) i det äldsta handskriftsfyndet <math>\mathfrak{P}</math><sup>9</sup> (P. Oxy. III 402) från mitten av 200-talet.
|bild2 = 
|bildtext2 = 
|bibeldel = [[Nya testamentet]]
|tanakhdel = 
|kyrkor = 
|författare = Presbytern Johannes, [[Aposteln Johannes|Johannes, Sebedaios son]] eller okänd
|datering = 95–100.
|språk = [[koine|grekiska]]
|fynd = [[Bodmer papyri|P<sup>9</sup>]], mitten av 200-talet
|genre = Nytestamentligt brev<br/>katolskt brev
|kapitel = 5
|tid =
|personer = 
}}
'''Första Johannesbrevet''' ([[Klassisk grekiska|grekiska]]: Ιωάννου α’ eller Ιωάννου επιστολή α’)<ref>{{Harvnb|Lockett|2016|p=108–111}}</ref> är en skrift som ingår i [[Nya testamentet]]s brevlitteratur. Det tillhör, tillsammans med [[Andra Johannesbrevet]], [[Tredje Johannesbrevet]], [[Jakobsbrevet]], [[Första Petrusbrevet]], [[Andra Petrusbrevet]] och [[Judasbrevet]], de sju så kallade [[katolska breven]] genom att ha en allmän (katolsk) adressat och alltså inte vara riktat till en bestämd person eller församling.<ref name="Mack 207">{{Harvnb|Mack|1995|p=207}}</ref><ref name="Hartman 75">{{Harvnb|Hartman|1989|p=75}}</ref> Första Johannesbrevet är en anonym skrift. Ingenstans sägs vem författaren är.<ref name="Olsson 270">{{Harvnb|Olsson|2008|p=270}}</ref><ref name="Schnelle 454">{{Harvnb|Schnelle|1998|p=454}}</ref> Inte heller namnges mottagarna, frånsett att brevskrivaren vid ett antal tillfällen kallar dem ”mina barn”.<ref name="Olsson 99">{{Harvnb|Olsson|2008|p=99}}</ref> Sedan åtminstone 180-talet har brevet ansetts vara skrivet av [[Johannes (apostel)|Johannes, Sebedaios son]], vilken enligt [[Evangelium_(bok)#De_fyra_kanoniska_evangelierna|de fyra bibliska evangelierna]] var en av [[Jesus|Jesu]] [[Kristendomens apostlar|tolv lärjungar]].<ref name="van der Watt 472">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=472}}</ref><ref name="Akin 22">{{Harvnb|Akin|2001|p=22}}</ref> Inom den moderna forskningen däremot, anses Första Johannesbrevet oftast ha skrivits av någon inom den [[Johanneisk teologi|johanneiska traditionen]], utan att man kan enas om någon speciell kandidat.<ref name="van der Watt 476">{{Harvnb|van der Watt|2011|p=476}}</ref> 

Bland annat eftersom brevets terminologi, med exempelvis motsatsparen ljus och mörker, påminner om den i [[Johannesevangeliet]],<ref name="Hartman 8182">{{Harvnb|Hartman|1989|p=81–82}}</ref><ref name="Murray 448"/> och eftersom den tidiga kyrkan inte har föreslagit någon annan författare än lärjungen Johannes, menar vissa att samma person som skrev evangeliet också skrev brevet.<ref name="Akin 2227">{{Harvnb|Akin|2001|p=22–27}}</ref> Det föreligger emellertid en markant skillnad mellan Första Johannesbrevet och [[Johannesevangeliet]] vad gäller språket, stilen, framställningssättet, den teologiska begreppsvärlden och de rådande förhållandena, vilket gör det troligt att det rör sig om olika författare.<ref name="Schnelle 456">{{Harvnb|Schnelle|1998|p=456}}</ref><ref name="Murray 448"/> Sannolikt kommer ändå skrifterna från samma teologiska miljö eller församlingsgemenskap.<ref name="Murray 448"/> [[Efesos]] i [[Mindre Asien]], nuvarande [[Turkiet]], har utpekats som en möjlig plats för brevets tillkomst.<ref name="Murray 448"/> Till samma andliga miljö räknas förutom [[Johannesevangeliet]] och Första Johannesbrevet, även [[Andra Johannesbrevet]] och [[Tredje Johannesbrevet]]. De två sistnämnda breven har dock till skillnad från Första Johannesbrevet en tydlig mottagare och en sluthälsning.<ref name="Murray 448"/> De flesta forskare menar att Första Johannesbrevet och de två andra [[Johannesbreven]] tillkom ungefär samtidigt, omkring 95–100.<ref name="NE">{{Harvnb|Nationalencyklopedins|nätupplaga|p=}}</ref><ref name="Powell 497">{{Harvnb|Powell|2009|p=497}}</ref><ref name="van der Watt 472"/>

Första Johannesbrevet har under lång tid haft en framträdande plats i kyrkan och i det religiösa livet.<ref name="Olsson 263">{{Harvnb|Olsson|2008|p=263}}</ref> Mer än någon annan av [[Nya testamentet]]s skrifter betonar det Guds kärlek till alla människor, medan det begränsar nästankärleken till kretsen av Johanneskristna.<ref name="Olsson 263"/>

==Brevets adressater==
''För en mer utförlig genomgång, se [[Johannesbreven]]'', [[Johannesbreven#Innehåll och mottagare|Innehåll och mottagare]]

Av brevet kan man utläsa att det i den församlingsgemenskap som författaren riktar sig till har framträtt personer som förkunnar en avvikande lära och att dessa personer verkar ha brutit sig loss ur den gemenskap som brevskrivaren tillhör, delvis på grund av att de har en annan syn på [[kristologi]]n (1 Joh. 2:16ff).<ref name="Ehrman 419">{{Harvnb|Ehrman|2013|p=419}}</ref> De förefaller ha haft en så kallad [[doketism|doketisk]] uppfattning om [[Jesus]], det vill säga de ansåg att den jordiske [[Jesus]] inte var identisk med den himmelske [[Kristus]] (1 Joh. 2:22). Brevskrivaren vänder sig mot denna troligen [[gnostisk]]a [[doketism]],<ref name="Fridrichsen Riesenfeld 1196"/> där dess anhängare sannolikt ansåg att Jesus uppträtt endast i skepnad av en [[fantom]].<ref name="Ehrman 420">{{Harvnb|Ehrman|2013|p=420}}</ref> Författaren kallar avvikarna för ”[[antikrist]]”, vilket är den första dokumenterade användningen av denna term,<ref name="Ehrman 420"/> och vidhåller att ”Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt” (1 Joh. 4:2).<ref name="Murray 448">{{Harvnb|Murray|2011|p=448}}</ref><ref name="Perkins 986"/>

Forskarna är oense om i vilken utsträckning brevet ska betraktas som polemiskt riktat mot de utbrytare och förmenta irrlärare som finns i församlingens närhet och hotar den, och i vilken utsträckning det ska ses som parenetiskt, det vill säga förmanande, med syfte att både trösta brevmottagarna och uppmuntra och stärka dem i deras tro på Jesus som Messias och Guds son för att de därigenom ska försäkra sig om ett evigt liv.<ref name="Olsson 263"/><ref name="Olsson 281"/>

==Brevets uppbyggnad och innehåll==
===Komposition och genre===
[[Fil:Harleianus 5537 (first page of 1 Epistle of John).jpg|miniatyr|Första Johannesbrevets inledning i Codex Harleianus 5537 från år 1087]]
Första Johannesbrevet uppbyggnad är komplicerad utan någon tydlig struktur eller skönjbar disposition.<ref name="Hartman 82">{{Harvnb|Hartman|1989|p=82}}</ref><ref name="Olsson 283"/> Författaren växlar fram och tillbaka mellan två teman: Den rätta tron på Kristus och det nödvändiga sambandet mellan tro och rätt handlande.<ref name="Kümmel 443">{{Harvnb|Kümmel|1975|p=443}}</ref> Därför tenderar forskare också att beskriva brevets struktur på olika sätt,<ref name="Olsson 283"/> och det finns nästan lika många uppfattningar om den saken som det finns kommentarer till brevet.<ref name="Akin 37">{{Harvnb|Akin|2001|p=37}}</ref> 

Första Johannesbrevet anses som regel mer vara en läroskrift,<ref name="Fridrichsen Riesenfeld 1196">{{Harvnb|Fridrichsen|Riesenfeld|1962|p=1196}}</ref> en meditation,<ref name="Hartman 81">{{Harvnb|Hartman|1989|p=81}}</ref> en predikan, en handbok, ett testamente,<ref name="Olsson 281">{{Harvnb|Olsson|2008|p=281}}</ref> eller ett förmaningstal, än ett regelrätt brev.<ref name="Perkins 986">{{Harvnb|Perkins|1989|p=986}}</ref> Skriften saknar den för brev vanliga inledningshälsningen med välgångsönskan och det finns heller inga hälsningar på slutet.<ref name="Olsson 87">{{Harvnb|Olsson|2008|p=87}}</ref> Den skrift i [[Nya testamentet]] som mest liknar Första Johannesbrevet vad gäller form är [[Hebreerbrevet]].<ref name="Painter 2002 37">{{Harvnb|Painter|2002|p=37}}</ref> [[Birger Olsson]] menar att om ordet ”skriva” togs bort från brevet skulle det knappast längre kallas för ett brev.<ref name="Olsson 87"/> Även om skriften saknar en klar struktur, utgör inledningen 1:1–4 och avslutningen 5:13–21 undantag,<ref name="Fridrichsen Riesenfeld 1196"/> och de benämns ofta [[prolog]] och [[epilog]].<ref name="Olsson 283">{{Harvnb|Olsson|2008|p=283}}</ref> Det mellanliggande materialet delas för det mesta upp i tre enheter, men andra föredrar två eller fem.<ref name="Olsson 283"/><ref name="Akin 3738">{{Harvnb|Akin|2001|p=37–38}}</ref> Avsnitten 2:18–27 om de många antikristerna i den sista tiden och 4:1–6 om sanningens eller villfarelsens ande, anses av de allra flesta utgöra självständiga enheter. Förslagen på hur det återstående mer etiska materialet (1 Joh. 1:5–2:17; 2:28–3:24; 4:7–21) ska indelas, varierar mest.<ref name="Olsson 283"/>

=== Innehåll ===
Brevet inleds med en prolog där författaren utifrån sina erfarenheter ger en grundläggande undervisning om ”livets ord” som ”blev synligt”,<ref name="Powell 494">{{Harvnb|Powell|2009|p=494}}</ref> och där förkunnelsen utlovar en Gudsgemenskap fylld av glädje och ett evigt liv (1 Joh. 1:1–4).<ref name="Olsson 284">{{Harvnb|Olsson|2008|p=284}}</ref> Brevets budskap framförs med hjälp av bildspråk genom motsatsförhållandet mellan att vandra i mörker och att vandra i Guds ljus,<ref name="Powell 494"/> och brevskrivaren ger förutsättningarna för den nya Gudsgemenskapen (1 Joh. 1:5–2:2).<ref name="Olsson 284"/> Han talar om ett förnyat förbund med Gud,<ref name="Olsson 284"/> där Guds kärlek når sin fullhet hos dem som följer hans bud, särskilt det om att älska sin broder (1 Joh. 2:3–11).<ref name="Powell 494"/> Därefter följer såväl tröst som förmaningar,<ref name="Olsson 284"/> och en enträgen bön om att inte älska denna värld eller det som finns i den (1 Joh. 2:12–17).<ref name="Powell 494"/> 

Författaren talar om splittringen av den nya gemenskapen<ref name="Olsson 284"/> och särskiljer sina läsare, vilka alla känner sanningen, från de antikrister som har lämnat församlingen (1 Joh. 2:18–27).<ref name="Powell 494"/> Läsarna uppmanas att sätta sitt hopp till Jesu ankomst, och en klar åtskillnad görs mellan Guds barn och djävulens barn (1 Joh. 2:28–3:10).<ref name="Olsson 284"/><ref name="Powell 494"/> 
Mottagarna uppmanas också att älska varandra,<ref name="Olsson 284"/> och en skiljelinje dras mellan dem som hatar sina medtroende bröder och dem som har Guds kärlek inom sig.<ref name="Powell 494"/> Läsarna anmodas att pröva varje förkunnare<ref name="Olsson 284"/> och identifiera dem som menar att Jesus inte kom i köttet som falska profeter som inte är av Gud (1 Joh. 4:1–6).<ref name="Olsson 211">{{Harvnb|Olsson|2008|p=211}}</ref> Författaren återgår därefter till sitt huvudbudskap, att kärleken är upphovet till och tecknet på ett äkta förhållande med Gud,<ref name="Powell 494"/> som är kärlek (1 Joh. 4:7–21).<ref name="Olsson 284"/> Tron och kärleken är kärnan i det nya förbundets bud,<ref name="Olsson 241">{{Harvnb|Olsson|2008|p=241}}</ref> och brevskrivaren betonar att den segerrika tron godtar olika vittnesbörd om Jesus och leder till ett evigt liv som levs i honom (1 Joh. 5:1–12).<ref name="Powell 494"/><ref name="Olsson 284"/> 

I epilogen (5:13–21) uppmanar författaren läsarna att frimodigt be för andra, varefter denne tillkännager att Jesus är den sanne guden och det eviga livet och utfärdar en slutlig varning om att man ska vara på sin vakt mot avgudar.<ref name="Olsson 284"/><ref name="Powell 494"/>

=== Budskap ===
'''Jesu mänskliga natur'''. Författaren vänder sig mot dem som menar att Jesu liv, lidande och död blott var skenbara företeelser<ref name="Fridrichsen Riesenfeld 1196"/> och sätter fokus på människan Jesus.<ref name="Powell 500">{{Harvnb|Powell|2009|p=500}}</ref> Prologens ”från begynnelsen” (1 Joh 1) påminner om [[Johannesevangeliet]]s öppningsord, men emedan evangeliets ”i begynnelsen” åsyftar tidens början i samband med skapelsen, åsyftar begynnelsen i brevet början på Jesu liv och verksamhet på jorden – den Jesus som ”vi har skådat och har tagit på med våra händer” (1 Joh 1).<ref name="Powell 500"/> Endast de andar som erkänner att Jesus har kommit i köttet (i mänsklig gestalt) sägs vara från Gud (1 Joh 4:2–3).<ref name="Powell 500"/>

'''Försoningen och frälsningen'''. I brevet poängteras att Gud sänt Jesus som ”försoningsoffer för våra synder” (1 Joh 4:10), att ”Jesus gav sitt liv för oss” (1 Joh 3:16) och ”är det offer som sonar” hela världens synder (1 Joh 2:2).<ref name="Powell 501">{{Harvnb|Powell|2009|p=501}}</ref> Frälsningen har möjliggjorts genom Jesus försoningsoffer.<ref name="Akin 34">{{Harvnb|Akin|2001|p=34}}</ref> Genom att tro och ta emot sonen (1 Joh 5:10–13) är man född av Gud (1 Joh 5:1), blir Guds barn (1 Joh 3:1–2) och får evigt liv (1 Joh 2:25).<ref>{{Harvnb|Akin|2001|p=34–35}}</ref> 

'''Synden'''. Syndens upphov sägs vara djävulen (1 Joh 3:8).<ref name="Akin 33">{{Harvnb|Akin|2001|p=33}}</ref> Syndföreställningen i Första Johannesbrevet är dock komplicerad med hänvisningar till icke definierade dödssynder, där bröderna uppmanas att be för och ge sina liv åt de bröder som begår synder som inte är dödssynder, men att det också finns synder som leder till döden (1 Joh 5:16–17).<ref name="Powell 502">{{Harvnb|Powell|2009|p=502}}</ref> Teologer har under lång tid försökt tolka vad författaren avser med synden och de paradoxer som brevet till synes innehåller.<ref name="Powell 501"/> Å ena sidan sägs att den som är född av Gud och förblir i honom inte syndar (1 Joh 3:6, 9), å andra sidan att vi bedrar oss själva och gör Gud till lögnare om vi säger att vi inte har syndat (1 Joh 1:8, 10). Likaledes sägs å ena sidan att de som syndar inte känner Gud och är djävulens barn (1 Joh 3:6, 8) och å andra sidan att synden är del av de kristnas tillvaro och kristna uppmanas att bekänna sina synder (1 Joh 1:9).<ref name="Powell 501"/> De till synes motstridiga uppgifterna kan utgöra motsättningen mellan syndens verklighet och syndfrihetens ideal.<ref name="Powell 501"/>

'''Kärleken'''. Författaren skriver att Gud begär att vi skall tro på Jesu Kristi namn och älska varandra, och sex gånger uppmanas brevets mottagare att ”älska varandra” (1 Joh. 3:11, 14, 23; 4:7, 11, 12).<ref name="Powell 502"/> Denna kärlek kan sägas innebära åtminstone tre saker: 1) Människor älskar varandra när de håller Guds bud (1 Joh 5:2–3). Genom att följa Guds bud tillämpar man kärleken, vilket är orsaken till att det nya budet om att älska varandra egentligen är ett gammalt bud (1 Joh 2:7).<ref name="Powell 502"/> 2) Människor älskar varandra när de efterliknar Gud (1 Joh 4:9–11) och när de efterliknar Jesus genom att ge sina liv för sina medbröder (1 Joh 3:16) och leva så som Jesus levde (1 Joh 2:6).<ref name="Powell 502"/> 3) Människor älskar varandra när de använder sina materiella tillgångar till att hjälpa bröder i nöd (1 Joh 3:17). Utöver detta poängteras i brevet att grunden till att älska varandra har sitt ursprung i Gud, som är kärlek (1 Joh 4:8, 16) och som är den som tagit initiativet till denna kärlek (1 Joh 4:10, 19).<ref>{{Harvnb|Powell|2009|p=502–503}}</ref> Samtidigt talas aldrig om kärleken till ens nästa eller ens fiende. Uppmaningen om att älska varandra avser endast kärleken till de Johanneskristna bröderna och systrarna inom församlingen.<ref name="Olsson 263"/><ref name="Powell 503">{{Harvnb|Powell|2009|p=503}}</ref>

== Författare och bakgrund ==
''För en mer utförlig genomgång, se [[Johannesbreven]]'', [[Johannesbreven#Författare och bakgrund|Författare och bakgrund]]

Första Johannesbrevet är anonymt och det hade från början heller inte namnet Johannes kopplat till sig.<ref name="Olsson 264">{{Harvnb|Olsson|2008|p=264}}</ref> Den kristna traditionen menar att Jesu lärjunge [[Aposteln Johannes|Johannes, Sebedaios son]] har skrivit såväl [[Johannesevangeliet]] som [[Johannesbreven]] och [[Uppenbarelseboken|Johannes uppenbarelse]]. Biskop [[Irenaeus av Lyon]] omkring år 180 är den förste att hävda att Första och Andra Johannesbreven skrevs av denne Johannes.<ref name="Painter 2002 41">{{Harvnb|Painter|2002|p=41}}</ref><ref name="Painter 2002 4849">{{Harvnb|Painter|2002|p=48–49}}</ref><ref name="Olsson 264">{{Harvnb|Olsson|2008|p=264}}</ref> Men få av dagens bibelforskare anser att så är fallet.<ref name="Olsson 274">{{Harvnb|Olsson|2008|p=274}}</ref> I stället förekommer många alternativa förslag på vem som kan ha skrivit böckerna.<ref name="van der Watt 476"/> Den klart dominerande uppfattningen är att den person som skrev Andra Johannesbrevet också skrev Tredje Johannesbrevet,<ref name="Perkins 986"/><ref>{{Harvnb|Schnelle|1998|p=447}}</ref> och därmed troligen också Första Johannesbrevet.<ref>{{Harvnb|Ehrman|2013|p=199}}</ref><ref>{{Harvnb|Akin|2001|p=26}}</ref><ref name="Olsson 266">{{Harvnb|Olsson|2008|p=266}}</ref> Även om vissa forskare är av uppfattningen att breven skrevs av lärjungen Johannes, brukar de flesta anta att de skrevs av någon annan inom den johanneiska församlingen, möjligen av någon redaktör av Johannesevangeliet eller av någon okänd församlingsäldste. En kandidat till att ha skrivit de mindre breven, Andra och Tredje Johannesbreven, och i så fall troligen också Första Johannesbrevet, är en viss presbyter Johannes från [[Mindre Asien]] som omnämns av [[Papias]] omkring år 130.<ref name="Kyrkohistoria 3:39:4">Eusebios, ''Kyrkohistoria'' 3:39:4.</ref><ref name="van der Watt 476"/><ref>{{Harvnb|Schnelle|1998|p=441}}</ref> Detta förblir dock en spekulation och en gissning då inga bevis föreligger.<ref name="Olsson 273">{{Harvnb|Olsson|2008|p=273}}</ref><ref>{{Harvnb|Olsson|2008|p=271}}</ref>

=== Bevittnande ===
Det första relativt, dock inte absolut, säkra bevittnandet av brevet sker i ett brev skrivet av [[Polykarpos av Smyrna]] omkring år 140 till de kristna i [[Filippi]].<ref name="Olsson 264"/><ref name="Murray 448"/> Han skriver: ”Ty var och en som inte bekänner att Jesus Kristus har kommit i kött är en antikrist.”{{#tag:ref|Πᾶς γὰρ ὃς ἂν μὴ ὁμολογῇ Ἰησοῦν Χριστὸν ἐν σαρκὶ ἐληλυθέναι, ἀντιχριστός ἐστιν·<ref> [https://www.ccel.org/l/lake/fathers/polycarp-philippians.htm Christian Classics Ethereal Library]</ref>|group=gr}}<ref>[[Polykarpos]], ''Brev till filipperna'' 7:1.</ref> Detta påminner om Första Johannesbrevet 4:2–3: ”varje ande som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt [ἐν σαρκὶ: ''i kött''] är från Gud, men den ande som förnekar Jesus är inte från Gud. Det är Antikrists ande …”,{{#tag:ref|πᾶν πνεῦμα ὃ ὁμολογεῖ Ἰησοῦν Χριστὸν ἐν σαρκὶ ἐληλυθότα ἐκ τοῦ Θεοῦ ἐστιν καὶ πᾶν πνεῦμα ὃ μὴ ὁμολογεῖ τὸν Ἰησοῦν Χριστὸν ἐν σαρκὶ ἐληλυθότα, ἐκ τοῦ Θεοῦ οὐκ ἔστιν καὶ τοῦτό ἐστιν τὸ τοῦ ἀντιχρίστου<ref>[https://www.blueletterbible.org/kjv/1jo/4/1/t_conc_1163002 Blue Letter Bible]</ref>|group=gr}} och det, tillsammans med andra formuleringar hos Polykarpos som exempelvis ”är av djävulen”, talar starkt för att han hade tillgång till brevet.<ref name="Olsson 264"/> De första absolut säkra citaten ur brevet återfinns hos biskop [[Irenaeus av Lyon]] cirka år 180.<ref name="Olsson 264"/> 

=== Textläget ===
Texten i Första Johannesbrevet är välbevarad,<ref name="Koester 199">{{Harvnb|Koester|2000|p=199}}</ref> och den är bra bevittnad i de bevarande handskrifterna.<ref name="Painter 2002 33">{{Harvnb|Painter|2002|p=33}}</ref> Den äldsta bevarade texten innehållande delar av Första Johannesbrevet är <math>\mathfrak{P}</math><sup>9</sup> från mitten av 200-talet.<ref>{{Harvnb|Elliott|2012|p=210}}</ref> Andra viktiga textvittnen innefattar de stora 300-talskodexarna [[Codex Sinaiticus]] och [[Codex Vaticanus]], och 400-talskodexarna [[Codex Alexandrinus]] och [[Codex Ephraemi Rescriptus]],<ref name="Painter 2002 33"/> samt <math>\mathfrak{P}</math><sup>74</sup> från 600-talet.<ref>{{Harvnb|Lockett|2016|p=108}}</ref>

==== Comma Johanneum ====
Dock är bevittnandet av [[Treenigheten]] i 5:7–8 en interpolation.<ref name="Koester 199"/> I äldre svenska bibelöversättningar fram till före [[1917 års bibel]] fanns efter ”Det är tre som vittnar”, ett tillägg som inom forskningen brukar benämnas ''Comma Johanneum'' (det johanneiska inskottet).<ref name="Olsson 240241">{{Harvnb|Olsson|2008|p=240–241}}</ref> I modern språkdräkt lyder detta tillägg: ”i himlen: Fadern, Ordet och den Helige Ande. Och dessa tre är samstämmiga. Och tre är de som vittnar på jorden.”<ref name="Olsson 237">{{Harvnb|Olsson|2008|p=237}}</ref> Versen brukade markeras med fet stil och ansågs vara extra viktig eftersom den gav ett så tydligt vittnesbörd om [[Treenigheten]].<ref name="Olsson 240241"/> Detta saknas emellertid i de äldsta handskrifterna och första gången det dyker upp är i sena utgåvor av [[Vulgata]] och i några få mycket sena grekiska handskrifter.<ref>{{Harvnb|Koester|2000|p=199–200}}</ref><ref name="Hartman 81"/> Det rör sig sannolikt om en notering i marginalen i någon handskrift som kommit att medtagas i någon latinsk översättning och därifrån har letat sig in i ett antal sena grekiska handskrifter.<ref name="Olsson 240241"/> Orden förekommer i [[Textus Receptus]] och de få moderna översättningar som grundar sig på den texten har fortfarande med dessa textrader.<ref name="Olsson 240241"/>

Vissa anser att brevets avslutning (1 Joh. 5:14–21) ger intrycket av att vara ett appendix och menar att det därför kan ha tillfogats senare. I så fall skulle brevet ursprungligen ha avslutats med vers 5:13:<ref>{{Harvnb|Koester|2000|p=200}}</ref> ”Detta skriver jag till er som tror på Guds sons namn, för att ni skall veta att ni har evigt liv."

==Datering==
''För en mer utförlig genomgång, se [[Johannesbreven]]'', [[Johannesbreven#Datering |Datering]]

De allra flesta forskare antar att de tre [[Johannesbreven]] skrevs ungefär samtidigt.<ref name="Hartman 83">{{Harvnb|Hartman|1989|p=83}}</ref> Brevens datering är till stor del avhängig dateringen av [[Johannesevangeliet]], eftersom majoritetsuppfattningen är att merparten av Johannesevangeliet, eller kanske till och med den slutliga utgåvan, skrevs strax innan Johannesbreven tillkom.<ref name="van der Watt 472"/> Eftersom Johannesevangeliet dateras till omkring eller strax före år 100 förläggs också breven, och därmed Första Johannesbrevet, normalt till omkring år 100.<ref name="van der Watt 472"/> Det dateras följaktligen till ungefär 95–100.<ref name="NE"/><ref>{{Harvnb|Akin|2001|p=27–28}}</ref><ref name="Hartman 82"/><ref name="Brown 134">{{Harvnb|Brown|2016|p=134}}</ref><ref name="Brown 139">{{Harvnb|Brown|2016|p=139}}</ref><ref name="Murray 448"/>

== Referenser ==
===Anmärkningar===
{{Anmärkningslista}}
===Noter===
<references/>

=== Tryckta källor ===
* {{bokref |efternamn=Akin|förnamn=Daniel L. |titel=The New American Commentary. 38, 1, 2, 3 John |år=2001 |utgivare=Broadman & Holman |utgivningsort=Nashville, Tenn. |språk=engelska |isbn=0-8054-0138-5 |libris=8515574 }}
* {{bokref |efternamn=Brown |förnamn=Raymond E. |titel= An Introduction to the New Testament: The Abridged Edition |utgåva=1. ed. 1997|serie= The Anchor Yale Bible Reference Library |år=2016 |utgivare= Yale University Press |utgivningsort=New Haven & London |språk=engelska |isbn= 9780300173123}}
* {{bokref |efternamn=Ehrman |förnamn=Bart D. |författarlänk=Bart D. Ehrman|titel=Forgery and counterforgery: the use of literary deceit in early Christian polemics |år=2013 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=New York |språk=engelska |isbn=9780199928033 |libris=13926777 }}
* {{bokref|efternamn= Elliott |förnamn= J. K. |kapitel= The Early Text of the Catholic Epistles |sid = 204–224|redaktör= Charles Evan Hill & Michael J. Kruger |titel=The Early Text of the New Testament |år=2012 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=Oxford |språk=engelska|isbn= 9780199566365|libris=17399108 }}
* {{bokref|efternamn= Fridrichsen |förnamn= Anton| efternamn2= Riesenfeld |förnamn2= Harald |kapitel= Johannesbreven |sid = 1196–1197|författarlänk= |redaktör=Engnell Ivan |titel=Svenskt bibliskt uppslagsverk. 1, A-L |år=1962 |utgivare=Nordiska uppslagsböcker |utgivningsort=Stockholm |språk=svenska |libris=8197938 }}
* {{bokref |efternamn= Hartman |förnamn= Lars |kapitel= Nytestamentlig isagogik |sid = 11–132|redaktör= [[Birger Gerhardsson]] |titel=En bok om Nya testamentet |utgåva=5., [rev. och utök.] uppl. |år=1989 |utgivare=Liber |utgivningsort=Malmö |författarlänk= Lars Hartman |språk=svenska |isbn=91-40-61019-5 |libris=7272298 }}
* {{bokref |efternamn=Kümmel |förnamn=Werner Georg |titel=Introduction to the New Testament |utgåva=Rev. ed. |år=1975 |utgivare=SCM Press |utgivningsort=London |språk=engelska |isbn=0-334-00705-4 |libris=4839475 }} 
* {{bokref |efternamn= Lockett |förnamn= Darian R. |titel= Letters from the Pillar Apostles: The Formation of the Catholic Epistles as a Canonical Collection |år=2016 |utgivare= Pickwick Publications |utgivningsort= Eugene, Or. |språk=engelska |isbn=978-1620327562 |libris=}} 
* {{bokref |efternamn=Mack |förnamn=Burton L. |författarlänk=Burton L. Mack |titel=Who wrote the New Testament?: the making of the Christian myth |år=1995 |utgivare=HarperSan Francisco |utgivningsort=San Francisco, Ca. |språk=engelska |isbn=0-06-065517-8 |libris=4490331 }}
* {{bokref |efternamn= Murray |förnamn= Michele |kapitel= The First Letter of John |sid = 448–449|redaktör=Levine Amy-Jill, Brettler Marc Zvi |titel=The Jewish annotated New Testament: New Revised Standard Version Bible translation |år=2011 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=Oxford |språk=engelska |isbn=978-0-19-529770-6 |libris=13325474 }} 
* {{bokref |efternamn=Olsson |förnamn=Birger |författarlänk=Birger Olsson |titel=Johannesbreven |serie=Kommentar till Nya testamentet, 99-0313035-X ; 19 |år=2008 |utgivare=EFS-förlaget |utgivningsort=Stockholm |språk=svenska |isbn=978-91-7085-104-9 |libris=11061059 }} 
* {{bokref|efternamn= Painter |förnamn= John|titel= 1, 2, and 3 John |redaktör= Daniel J. Harrington |år=2002|författarlänk= |utgivare= The Liturgical Press |utgivningsort= Collegeville/Minnesota |språk=engelska |isbn= 9780814659731}}
* {{bokref |efternamn= Perkins |förnamn= Pheme|kapitel= The Johannine Epistles|sid = 986–995|redaktör= Raymond E. Brown; Joseph A. Fitzmyer; Roland E. Murphy|titel=The New Jerome Biblical commentary |utgåva=[2. ed.] |år=1989 |utgivare=G. Chapman |utgivningsort=London |språk=engelska |isbn=0-225-66588-3 |libris=4715543 }}
* {{bokref |efternamn=Powell |förnamn=Mark Allan |titel=Introducing the New Testament: a historical, literary, and theological survey |år=2009 |utgivare=Baker Academic |utgivningsort=Grand Rapids, Mich. |språk=engelska |isbn=9780801028687 |libris=11832198 }}
* {{bokref |efternamn=Schnelle |förnamn=Udo |titel=The History and Theology of the New Testament Writings |år=1998 |utgivare=Fortress Press |utgivningsort=Minneapolis, MN |språk=engelska |isbn=0-8006-2952-3 |libris=5666575 }}
* {{bokref |efternamn= van der Watt |förnamn= Jan G. |kapitel= 1, 2 and 3 John |sid = 1:472–477|redaktör=Coogan Michael David |titel=The Oxford Encyclopedia of the Books of the Bible |Vol=1|år=2011 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=New York |språk=engelska |isbn=9780195377378 |libris=14795941 }}

=== Internetkällor ===
* {{Citation |last= [[Nationalencyklopedin]]s|first = |year =nätupplaga|title = [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannesbreven Johannesbreven]}} Läst 1 december 2017

=== Citat ===
==== på grekiska ====
<references group="gr"/>

==Externa länkar==
* {{wikisource|Kategori:Första Johannesbrevet}}

{{Nya Testamentet}}
{{Katolska breven}}

{{Rekommenderad}}
{{utmärkt artikelserie|huvudartikel=nej|serie=Katolska breven}}

[[Kategori:Nya testamentet|Johannesbrevet 1]]
[[Kategori:Johannes (apostel)]]