Visa källa för Etanol

{{Omdirigering|Alkohol|alkohol som fordonsbränsle|Etanol (motorbränsle)|std}}
{{Kemibox
|Bild      = Ethanol-structure.svg
|Bildtext  = Planritad strukturformel
|Bildbredd = 
|Bild2     = Ethanol-3D-vdW.png
|Bild2text = Kalottmodell ger en bättre bild av molekylens form.
|Vardagligt namn  = Sprit, alkohol
|Systematiskt namn= Etanol
|Övriga namn  = Etylalkohol<br>Alkohol
|Kemisk formel= C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH
|Utseende     = 
|CAS-nummer   =  64-17-5
|SMILES       = 
|Molmassa     = 46,069
|Densitet     = 0,789
|Löslighet    =
|LöslighetTemp= 
|Smältpunkt   = –114,3
|Smältextra   = 
|Kokpunkt     =78,4
|Kokextra     = 
|Huvudfara    = Illamående, kräkningar,<br />[[Centrala nervsystemet|CNS]]-depression.<br />Död vid allvarliga fall. / Beroende, [[levercirros]].
|NFPA704      = 
|LD50         = 
}}
'''Etanol''' (även ''etylalkohol''), i dagligt tal "'''alkohol'''" eller "'''sprit'''", med den [[kemisk formel|kemiska formeln]] C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH. [[Hydroxigrupp|Hydroxylgruppen]] (−OH) medför att etanol klassificeras som en [[alkoholer|alkohol]]. Genom sin korta kolkedja och genom bildandet av [[vätebindning]]ar löser sig etanol relativt lätt i vatten till skillnad från alkoholer med fler kolatomer. Alla alkoholer har en viss giftverkan, men etanol är den minst giftiga av de envärda alkoholerna. Den kan i utspädd form och i tillräckligt små doser (upp till något eller några gram per kilogram kroppsvikt) förtäras utan livshotande konsekvenser.

Förtäring även av små doser medför på sikt att det [[limbiska systemet]] i hjärnan krymper något fortare hos alkoholbrukare, än vad det vanligtvis gör (som en konsekvens av åldrandet), hos en absolutist.<ref>[http://www.canada.com/topics/news/story.html?id=47fdab7d-2609-4097-bbc2-0bda597f3465 Moderate drinking could increase dementia risks: study] {{Wayback|url=http://www.canada.com/topics/news/story.html?id=47fdab7d-2609-4097-bbc2-0bda597f3465 |date=20120125234522 }}</ref><ref>[http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/abstract/56/4/356] Arch Gen psychiatry: Hippocampal Volume in Patients With Alcohol Dependence</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10684 |titel=Läkartidningen:Alkohol krymper hjärnan |hämtdatum=2011-02-25 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111120222430/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10684 |arkivdatum=2011-11-20 }}</ref>

Etanol utgör den [[berusning|rusframkallande]] komponenten i [[alkoholdrycker]] som [[öl]], [[vin]] och [[Spritdryck|sprit]]. Framställning sker oftast genom [[jäsning]] av sockerhaltiga vätskor från [[kolhydrat]]rika jordbruksprodukter såsom [[sockerrör]], [[majs]] och [[spannmål]]. Viss teknisk sprit för industriellt bruk kan vara gjord av [[petroleum]]. ''Bioetanol'' kallas av några tillverkare den etanol som är framställd av biomassa.

Etanol skall inte förväxlas med [[metanol]] (träsprit). Denna kan i små doser leda till blindhet och i högre doser ofta till döden.

Etanol omvandlas i kroppen av enzymet [[alkoholdehydrogenas]] till [[acetaldehyd]], som ofta ger brukaren en samling negativa effekter kallade "[[bakfylla]]", och sedan bryts ner av [[enzym]]et acetaldehyddehydrogenas (ALDH)<ref>{{Webbref |url=http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_artikel.jsp?articleID=18330 |titel=FASS.se - Produktfakta |hämtdatum=2010-12-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100831191749/http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_artikel.jsp?articleID=18330 |arkivdatum=2010-08-31 }}</ref> till [[ättiksyra]]. Den [[specifik energi|specifika energin]] ([[energivärde]]t) för etanol är {{nowrap|29 [[joule|kJ]]/g}} ({{nowrap|7 [[kcal]]/g}}),<ref>{{tidskriftsref | författare=Food and Agriculture Organization of the United Nations | rubrik=Food energy – methods of analysis and conversion factors | tidskrift=FAO Food and nutrition paper | volym=77 | sid=23, 29, 51, 60 | år=2003 | issn=0254-4725}}</ref><ref>{{bokref|redaktör=Gibney Michael J.|titel=Introduction to human nutrition|utgåva=2nd ed.|serie=Human nutrition textbook series|år=2009|utgivare=Blackwell|utgivningsort=Chichester, West Sussex, U.K.|språk=eng|isbn=978-1-4051-6807-6 (pbk. : alk. paper)|libris=11380943}}</ref> vilket kan jämföras med [[kolhydrat]]ernas och [[protein]]ernas {{nowrap|17 kJ/g}} ({{nowrap|4 kcal/g}}) och [[fett]]ets {{nowrap|38 kJ/g}} ({{nowrap|9 kcal/g}}).

Etanol används även som komponent i [[motorbränsle]], där den vanligaste blandningen är [[E85 (bränsle)|E85]].

== Historia ==
{{Se även|Sveriges alkoholhistoria}}
Etanol har använts som [[konserveringsmedel]] och ingrediens i drycker sedan lång tid tillbaka, och används även idag inom en mängd olika områden, som exempelvis [[industri]], [[medicin (vetenskap)|medicin]], [[forskning]] och i många olika [[dryck]]er.

Det var troligen [[Iran|persiska]] [[alkemist]]er, som [[Geber]] (721–776) och [[Al-Razi]] (864–930), som utvecklade [[destillering]]en och lyckades få fram relativt ren etanol. Ordet alkohol har arabiskt ursprung (''al-kuhl'' eller ''al-kohl'') och syftade ursprungligen på 'pulver av [[antimon]]'<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/alkohol|titel=alkohol|hämtdatum=2018-06-13|verk=ne.se|språk=}}</ref> eller 'fint pulver av [[blyglans]] och [[sot]]'.<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/saob/?id=A_0787-0327.Sp8D&pz=7|titel=alkohol (SAOB)|hämtdatum=2018-06-13|verk=svenska.se|språk=}}</ref>

I [[Gamla testamentet]] finns många varningar för missbruk av vin. Antika [[Grekland]]s och [[Romarriket|Roms]] lagstiftare instiftade straff för missbruk. [[Seneca d.y.]] beskriver [[alkoholism]]ens viktigaste symptom.

Konsten att bereda sprit (det vill säga mer koncentrerad etanol) uppfanns dock långt senare, under [[medeltiden]]. Etanol fick med tiden högt anseende som [[läkemedel]], vilket bland annat framgår av benämningen ''aqva vitae'' (livsvatten). På [[1500-talet]] hade etanol redan blivit ett välkänt dietiskt medel, som prisades som skyddsmedel mot alla möjliga sjukdomar.

Missbrukets följder började nu också att oftare visa sig, och alkoholismen i sina olika former började bli en allmänt förekommande sjukdom. Namnet alkoholism är emellertid av mycket yngre datum. Det infördes först av [[Magnus Huss (professor)|Magnus Huss]], vars avhandling ''Alcoholismus chronicus'' [[1851]] för första gången gav en vetenskaplig utredning av [[alkoholförgiftning]]ens verkningar.

{{Citat|[[Brännvin]]et är som en pisksläng för [[märr]]en – den rycker upp för stunden, men ökar ingalunda hästens krafter.|[[Carl von Linné]]|<ref>{{bokref |förnamn=Steffo |efternamn=Törnquist |förnamn2=Hélène |efternamn2=Tolstoy |titel=Sprit – boken om en destillerad värld |utgivare=Fischer &amp; co |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7054-878-1 |sid=14}}</ref>}}

I början av 1900-talet var missbruket av spritdrycker, och i samband därmed alkoholismen, spritt över hela världen. I och med [[Förbudstiden|alkoholförbudet]] i USA, kom dock under den här perioden inte bara alkoholmissbruket att ''öka'', utan även blandmissbruk av alkohol och andra [[drog]]er. Samtidigt blev smugglingen av alkohol i sig en multimiljonmarknad för den organiserade brottsligheten.

== Toxikologi ==
{{Fördjupning|Alkoholdryck|Alkoholkonsumtion och hälsa}}
Alkohol är en fysiskt beroendeframkallande drog och ett potent nervgift, som i människokroppen bryts ner till giftet [[acetaldehyd]]. Drogen och dess [[metabolit]]er kan i värsta fall orsaka andningsstillestånd, [[psykos]]er, koma, död, [[kräkas|kräkningar]], [[hjärnskada|hjärnskador]] och leverskador ([[skrumplever]]).

Etanol liknar andra sedativa sömnmedel, såsom [[barbiturater]] och [[bensodiazepiner]] både i dess effekt på GABA<sub>A</sub> receptorn, även om dess farmakologiska profil inte är identisk. Det har ångestdämpande, kramplösande, sömngivande och lugnande effekter som liknar många andra sedativa sömnmedel. Etanol är också [[korstolerant]] med bensodiazepiner och barbiturater.<ref>{{Bokref |efternamn1 = Galanter |förnamn1 = Marc |efternamn2 = Kleber |förnamn2 = Herbert D. |titel = The American Psychiatric Publishing Textbook of Substance Abuse Treatment |url = http://books.google.com/?id=6wdJgejlQzYC |upplaga = 4th |datum = 1 July 2008 |utgivare = American Psychiatric Publishing Inc |utgivningsort = United States of America |isbn = 978-1585622764 |sid = 114 |kapitel = |chapterurl =}}</ref>

Vid berusning med alkohol finns risken att råka ut för ett ''patologiskt rus'', vilket likställs med en allvarlig psykisk störning (se [[psykos]]). Det är en kraftig överreaktion på måttlig alkoholförtäring, för vilken det finns särskilda undantagsbestämelser i [[Brottsbalken]].<ref>[https://archive.is/20120524190827/http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=549 om patologiskt rus]</ref>.

Kraftiga alkoholrus kan ge upphov till någon minnesförlust, "black out" eller "snefylla" (se [[snedtripp]]) ofta med huvudvärk efter tillnyktringen.

Långvarigt missbruk kan ge upphov till [[hallucination]]er och psykiska problem, exempelvis [[delirium tremens]]. Biokemiskt är det den reaktiva etanolmetaboliten acetaldehyd som troligen är orsaken till skadorna. Några andra vanliga skador av [[alkoholmissbruk]] är högt blodtryck, [[depression]], [[dystymi]], [[impotens]], [[strupcancer]] och [[undernäring]].

Enligt ''Folkhälosrapport 2009'' är de positiva nettoeffekterna av måttlig alkoholkonsumtion mycket små och i princip endast från övre medelåldern och uppåt.<ref>{{Webbref|url=http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/11_Halsokonsekvenser.pdf|titel=Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk|hämtdatum=2019-04-10|utgivare=socialstyrelsen|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150916131546/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/11_Halsokonsekvenser.pdf|arkivdatum=2015-09-16}}</ref>

Alkohol är en [[karcinogen]] och vid konsumtion ökar således risken för cancer framförallt i munnen, [[esofagus]], [[pharynx]], [[larynx]] och [[levern]] hos män och kvinnor, och för bröstcancer hos kvinnor. I allmänhet så ökar dessa risker efter ungefär ett glas om dagen,<ref>Food Hospital del 7 sett i [[TLC (TV-kanal)|TLC]]</ref> samt vid stor engångskonsumtion. Risken för levercancer ökar markant om man dricker fem eller fler glas om dagen. Ett stort intag av alkohol ökar också risken för tarmcancer, samt till högre risk för de flesta alkoholrelaterade cancerformer <ref> {{Webbref |url=http://progressreport.cancer.gov/doc_detail.asp?pid%3D1%26did%3D2007%26chid%3D71%26coid%3D706%26mid%3D |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-05-25 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121216012546/http://progressreport.cancer.gov/doc_detail.asp?pid=1&did=2007&chid=71&coid=706&mid= |arkivdatum=2012-12-16 }} </ref>.Etanol är dock inte lika farligt som andra alkoholer, exempelvis [[metanol]], som ofta är dödliga eller mycket skadliga även i små doser.

== Etanolmolekylen ==
Etanol har molekylformeln C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH. I vardagligt tal används ordet alkohol vanligen för etanol eller drycker innehållande etanol. I [[kemi]]ska sammanhang betecknar ordet alkohol däremot en mängd olika ämnen, varav [[metanol]] och etanol är de enklaste.

Etanol är [[hydroxid|hydroxi]][[derivat]]et av [[etan]], eftersom det är detta ämne som erhålls byter en väteatom i etan (C<sub>2</sub>H<sub>6</sub>) mot en [[hydroxylgrupp]]. Etanol har enbart en [[Hydroxidjon|OH]]-grupp, och är därför en envärd [[alkoholer|alkohol]]. Det är OH-gruppen som är ämnets [[funktionell grupp|funktionella grupp]], det vill säga den grupp som avgör vilka egenskaper ämnet kommer att få. Etanol kan även ses som ett derivat av vatten, med en [[etyl]]grupp ersättande en av väteatomerna.

Alkoholer kan vara [[primär alkohol|primära]], [[sekundär alkohol|sekundära]] och [[tertiär alkohol|tertiära]] beroende på hur många kolatomer som binder den kolatom, som även binder [[hydroxylgrupp]]en. Etanol är primär eftersom dess funktionella grupp ([[hydroxylgrupp]]) endast binder till en [[kol]]atom.

== Egenskaper ==
Etanol är en brandfarlig, färglös, [[kemisk förening]]. Etanol är, precis som alla andra alkoholer, mer [[löslig]] i vatten än motsvarande [[kolväte]]. Anledningen till detta är att etanolen är [[Polär molekyl|polär]], precis som vatten. Eftersom både vatten och etanol innehåller OH-grupper kan det uppstå starka [[vätebindning]]ar mellan deras hydroxylgrupper.

Etanol förekommer oftast inte i högre koncentrationer än 96 %. Destillation till högre koncentration omöjliggörs av att etanol vid denna koncentration bildar en [[azeotrop]] med vatten, det vill säga ångan som bildas består av 96 % etanol och 4 % vatten. För att framställa högre koncentrationer måste man ta bort vattnet på andra sätt, antingen genom torkmedel (exempelvis kalciumsulfat)) eller genom att tillsätta ett annat ämne (exempelvis bensen) som bildar en azeotrop med vatten vid lägre temperatur än etanol. När man destillerar av det tillsatta ämnet följer vattnet med. Eftersom etanol är [[hygroskopisk]]t måste vattenfri etanol förvaras lufttätt för att inte åter suga upp vatten från luften. Det krävs även speciella metoder för att föra över den vattenfria etanolen från lagringskärlet till reaktionskärlet utan att det ska ta upp vatten.

Enligt ''[[lika löser lika]]''-regeln så är etanol ett bra [[lösningsmedel]] för andra polära ämnen (det kan till och med lösa vissa [[oorganisk kemi|oorganiska]] [[salter]]). Men etanol kan även lösa ämnen som är "olösliga" i vatten. Det beror på att etanols kolkedja kan binda till andra organiska molekylers kolkedjor. Eftersom kolkedjedelen i etanol är opolär kan det alltså lösa opolära ämnen, som exempelvis kolväten.

I etanol uppmuntrar OH-gruppen till löslighet i vatten, och kolkedjan motsätter sig det. Men eftersom kolkedjan är kort är etanol (samt metanol och propanol) fullständigt blandbara med vatten. Butanol och högre envärda alkoholer är inte fullständigt blandbara med vatten.

På grund av vätebindningarna har etanol en mycket högre kokpunkt än etan (i etan är ju vätebindningar ej möjliga). Etan är [[gas]] vid [[rumstemperatur]], medan etanol är [[vätska]]. Etanols [[smältpunkt]] är –114&nbsp;[[Grad Celsius|°C]] och dess kokpunkt 78&nbsp;°C.

Dess [[syrakonstanten|pK<sub>a</sub>]]-värde är 15,9. Att mäta pH värdet för ren etanol är inte möjligt med vanliga pH-metrar eller färgindikatorer. Ren etanol innehåller inga H<sub>3</sub>O<sup>+</sup> joner, och inte heller några OH<sup>-</sup> joner. Den elektriska ledningsförmågan är ytterst liten. Densiteten är 789 [[gram]] per [[liter]]. [[Brytningsindex]] vid rumstemperatur är 1,36.

== Framställning ==
Etanol framställs främst genom två processer, [[fermentering]] av [[socker]] och [[hydratisering (reaktion)|hydratisering]] av [[eten]]. Fermentering är den primära metoden för framställning av fordonsbränsle och [[alkoholdryck|alkoholhaltiga drycker]], medan hydratisering tillämpas i mindre volym inom den fossilgasbaserade kemiindustrin.

=== Fermentering ===
{{Huvudartikel|Fermentering}}
All etanol för drycker och fordonsbränslen och mycket av den etanol som används i industrin produceras genom fermentering av en mängd olika produkter, som exempelvis [[spannmål]], [[majs]], [[potatis]], [[frukt]] och socker. Fermentering är en biologisk process där [[mikroorganism]]er växer till och konsumerar näringsämnen i sin omgivning. Vid framställning av exempelvis [[vin]], sker detta genom att [[jäst]]svamp får växa i en lösning av sockerhaltig fruktsaft. Jästen förbrukar sockret och ger ifrån sig etanol och [[koldioxid]] samt en mängd andra ämnen som ger en speciell smak.

Ekvationen för fermentering av [[glukos]] (en [[sockerart]]) är:
:<math>C_6H_{12}O_6\rightarrow 2CH_3CH_2OH + 2CO_2</math>

I denna reaktion, som även kallas [[glykolys]], är det alltså jästen som omvandlar glukos till etanol och koldioxid.

Vid fermentering begränsas koncentrationen av vad jästsvamparna tål och man får en vattenlösning som även innehåller biprodukter och rester av råvarorna. Etanolen koncentreras sedan vanligen genom [[destillation]] men på grund av att vatten och etanol bildar en [[azeotrop]] når man inte mer än 96% koncentration utan specialmetoder.

=== Industriell produktion ===
Industriell etanol produceras främst genom [[syra]][[katalys]]erad [[hydratisering (reaktion)|hydratisering]] av eten. Anledningen till detta är att eten är relativt billig att införskaffa. Reaktionen ser (förenklat) ut så här:
:<math>C_2H_4(g) + H_2O(g) \rightarrow C_2H_5OH(l)</math>

Man kan även få etanol genom en omvänd [[esterreaktion]] och hydratisering (omvänd [[oxidering]]) av [[etanal]] och [[etansyra]] (se vidare under reaktioner). Detta är dock sällan eller aldrig aktuellt i industriella sammanhang (annat än lönnbränning) utan är mer att se som en laboratorieprocess.

====Denaturering====
För att minska behovet av strikt kontroll och höga skatter på industriellt producerad etanol görs den odrickbar (''denatureras'') genom tillsats av olika ämnen. Det finns en mängd olika sådana ämnen, och vilket som används beror på vad etanolen skall användas till. Ämnet ifråga kan ge en obehaglig smak, annorlunda färg eller till och med göra den livsfarlig att konsumera. Några av de ämnen som används för detta syfte är [[metanol]], [[terpentin]] och [[aceton]].

== Användningsområden ==
{{Dubbel bild|right|Ethanol Flasche.jpg|90|Beer wuerzburger hofbraue.jpg|90|De vanligaste användningsområdena för etanol är lösningsmedel och berusningsmedel. Till vänster 94-procentig [[denaturering|denaturerad]] etanol för hushållsbruk och till höger [[öl]], som vanligtvis har en etanolhalt på 3,5–5,5 procent. Ett växande användningsområde är som fordonsbränsle, se [[E85 (bränsle)|E85]].|}}

=== Etanol i industrin ===
Etanol är speciellt användbar inom industrin under namnet [[teknisk sprit]] på grund av bra egenskaper som [[lösningsmedel]]. Industriellt producerad etanol har många användningsområden, till exempel [[vattenbaserad]]e färger, [[läkemedel]], [[parfym]]er, [[rengöringsprodukt]]er, [[lack]]er och [[bläck]]. Denna sprit har gjorts mycket svår att använda som dryck genom att tillverkarna har [[denaturering|denaturerat]] spriten, det vill säga tillsatt ämnen som framkallar kräkning, smakar och luktar mycket illa, till exempel aceton. Se även [[T-Röd]].

=== Etanol som fordonsbränsle ===
{{Huvudartikel|Etanol (motorbränsle)}}{{se även|Etanolbil}}
Etanol kan användas i en förbränningsmotor på samma sätt som [[bensin]] och [[Dieselolja|diesel]]. Eftersom etanol har högre [[oktantal]] än bensin (104 ron) och brinner snabbare, kan motorn få högre verkningsgrad än vid bensindrift. Etanol har ett lägre energivärde per liter jämfört med bensin.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etanol|titel=etanol - Uppslagsverk - NE.se|hämtdatum=2018-01-28|verk=www.ne.se|språk=sv}}</ref> "Ren etanol" innehåller dock naturligt cirka 5 % vatten. Etanol som ska användas som fordonsbränsle (och som producerats genom jäsning) behöver både destilleras och absoluteras<ref>{{Webbref|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/absolut-alkohol|titel=absolut alkohol - Uppslagsverk - NE.se|hämtdatum=2018-01-28|verk=www.ne.se|språk=sv}}</ref> så att den blir minst 99.5 viktprocent etanol, näst intill vattenfri.

Så kallad [[E85 (bränsle)|E85]], en blandning av 85 % etanol och 15 % bensin<ref name=":0" />, finns på nästan varje mack i Sverige. På vintern ökas andelen bensin till 25 % för att underlätta kallstarter.<ref>{{Webbref|titel=Etanolbil {{!}} Miljöfordon|url=https://www.miljofordon.se/bilar/etanolbil/|verk=www.miljofordon.se|hämtdatum=2021-03-15|språk=sv}}</ref> I Sverige används också [[ED95]] för upp till 95 % etanol i bränslet för tung trafik som traditionellt skulle använda diesel. Användningen har minskat kraftigt, bland annat till följd av förändrade skatteregler<ref>{{Tidningsref|rubrik=Dödsstöten för svenska etanolsatsningen|url=https://www.nyteknik.se/nyheter/dodsstoten-for-svenska-etanolsatsningen-6343299|tidning=Ny Teknik|hämtdatum=2018-01-29|språk=sv}}</ref>.

All bensin som säljs i Sverige sedan början av 2000-talet innehåller minst 5 volymprocent etanol<ref>{{Webbref|url=https://spbi.se/uppslagsverk/fakta/drivmedel/bensin/etanol-i-bensin/|titel=Etanol i bensin {{!}} Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet|hämtdatum=2018-01-29|verk=spbi.se|språk=sv-SE|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200429014012/https://spbi.se/uppslagsverk/fakta/drivmedel/bensin/etanol-i-bensin/|arkivdatum=2020-04-29}}</ref> (ofta benämnd E5). Det gör att 166&nbsp;000&nbsp;kubikmeter etanol per år förbrukas i vanliga bensinfordon, att jämföra med 97 000 kubikmeter E85 och ED95<ref>{{Webbref|url=http://spbi.se/statistik/volymer/fornybara-drivmedel/etanol/|titel=Etanol {{!}} Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet|hämtdatum=2018-01-29|verk=spbi.se|språk=sv-SE|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180129081552/http://spbi.se/statistik/volymer/fornybara-drivmedel/etanol/|arkivdatum=2018-01-29}}</ref>. 
I många länder är det dock vanligt att blanda in ännu mera etanol i bensinen. Standarden E10 (upp till 10 % etanol) i 95-oktanig bensin är utbredd i flertalet EU-länder såsom Danmark, Finland, Frankrike och Tyskland .<ref>{{Webbref|titel=Vad är E10-bränsle - och klarar din bil bensinen? Se här!|url=https://www.autobutler.se/blog/vad-er-e10-bensin|verk=autobutler.se|hämtdatum=2021-03-15|språk=sv}}</ref>
Den 1 augusti 2021 infördes E10 som standard för 95-oktanig bensin även i Sverige medan 98-oktanig bensin fortfarande har E5 som standard.

En motorer optimerad för ren etanol, E100, ger alltså en betydligt högre verkningsgrad, vilket betyder lägre bränsleförbrukning. Saab visade t.ex. upp en sådan prototyp 2007 <ref>{{Tidningsref|rubrik=Saab visar E100-motor på Genèvesalongen!|url=http://teknikensvarld.se/saab-visar-e100-motor-pa-genevesalongen-132430/|tidning=Teknikens Värld|datum=2007-02-15|hämtdatum=2018-01-28|språk=sv-SE}}</ref>. E100 är dock inte tillåtet i Sverige eftersom den denaturering som används till etanol som fordonsbränsle ännu inte har godkänts som så kallade "fullständig denaturering", vilket gör att den inte får säljas utan alkoholskatt om den inte dessutom blandas med bensin<ref>{{Tidningsref|rubrik=Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat — Folkhälsomyndigheten|url=https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/alkoholtillsyn/teknisk-sprit-och-alkoholhaltiga-preparat/|hämtdatum=2018-01-28|språk=sv}}</ref>.

Avgaserna från etanoldrift är relativt ofarliga. Avgaser från blandbränslen, exempelvis E85 kan dock innehålla en relativt stor andel kolväten från bensinen. Ren etanol orsakar inte några skadliga kolväteutsläpp.

Etanol innehåller inte svavel eller cykliska kolväten, till exempel [[bensen]]. Inget sot bildas i en etanolmotor eftersom det vid ofullständig förbränning endast bildas [[acetaldehyd]] och en mycket liten mängd [[formaldehyd]]. Den allra största andelen (cirka 90 %) av de oförbrända ämnena är dock ren etanol som även finns med i det naturliga kretsloppet och därför i dessa sammanhang är försumbart. Bilar som kan köras på både bensin och etanol (E85) kallas FFV vilket står för Flexi Fuel Vehicle. Det är möjligt att konvertera bensindrivna bilar till att gå på E85 och E100. Det är dock inte tillåtet att konvertera till E100.

=== Etanol i drycker ===
{{Fördjupning|Alkoholdrycker|Alkoholmetabolisering|Alkoholkonsumtion och hälsa}}
Etanol är en drog som förekommer i alkoholhaltiga drycker. Andelen ren etanol i dessa drycker varierar kraftigt: från 2,25 % för [[cider]] till 80 % för [[starksprit]].

=== Övriga användningsområden ===
Etanol kan även användas inom vården, så kallad ''[[läkarsprit]]''.

Etanol används även i antifrysprodukter och som köldbärare i [[Bergvärme|bergvärmesystem]] för dess låga fryspunkt och för att eventuella läckage vanligen inte innebär något större miljöproblem då etanolen naturligt oxiderar och bryts ner av mikroorganismer till ättiksyra.

Lösningar med 70-85 % etanol används ofta i desinficeringsmedel.

== Reaktioner ==
[[Fil:Etyloxoniumjon.png|miniatyr|höger|En etyloxoniumjon. En extra proton binds vid syret med kovalent bindning, varvid den sammansatta jonen blir positivt laddad i den änden.]]
Etanol kan [[oxidering|oxideras]] till aldehyd eller syra beroende på oxidationsmedel. 

OH-gruppen är inte en bra [[lämnande grupp]] för [[nukleofil]]a [[substitutionsreaktion]]er, så neutrala alkoholer reagerar ej i sådana reaktioner. Men om syret först blir [[protonering|protonerat]] för att skapa C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH<sub>2</sub><sup>+</sup> är den lämnande gruppen mycket mer stabil och nukleofil substitution kan inträffa. Etanol är själv nukleofil, så C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH<sub>2</sub><sup>+</sup> kan reagera med C<sub>2</sub>H<sub>5</sub>OH för att producera [[eter (kemikalie)|dietyleter]] ("vanlig eter") och vatten (se nedan).

Etanol och etansyra (ättiksyra) kan, med svavelsyra (H<sub>2</sub>SO<sub>4</sub>) som katalysator, bilda en [[estrar|ester]]:

:Etansyra + Etanol <math>\Leftrightarrow</math> Etyletanoat + Vatten

Estern som bildas kallas [[etylacetat]] eller etyletanoat och ingår i [[salubrin]]. Detta ämne har en låg kokpunkt, och är betydligt flyktigare än etansyran. Det beror på att estermolekylerna, i motsats till syra- och alkoholmolekylerna, inte har några OH-grupper som kan ge vätebindningar. Den är även mer svårlöslig i vatten än syran den bildades av. Även detta beror på att vätebindningar ej är möjliga. Etylacetat används som lösningsmedel.

När etanol upphettas tillsammans med koncentrerad [[svavelsyra]] kan det bildas eten, C<sub>2</sub>H<sub>4</sub>. Ett sätt att beskriva detta är att säga att väteatomen och OH-gruppen har eliminerats, därför är det en [[eliminationsreaktion]]. Denna reaktion är för övrigt den motsatta mot den som används för att framställa etanol inom industrin (se vidare under framställning).

Om reaktionen sker vid lägre temperaturer (140–150&nbsp;°C) tas väteatomen och hydroxylgruppen från två olika etanolmolekyler. Detta är en [[kondensationsreaktion]]. Vid en kondensationsreaktion kopplas två eller flera molekyler ihop samtidigt som det [[spjälka (kemi)|spjälkas av]] en eller flera molekyer, ofta vattenmolekyler. Produkten i denna reaktion kallas dietyleter (eller ''vanlig eter'') och är en [[etrar|eter]]. Den har en mycket lägre kokpunkt än etanol (på grund av att den inte har någon hydroxylgrupp) och är även mindre reaktiv. Den är även svårlöslig i vatten.

== Källhänvisningar ==
<references>
</references>
----
*{{bokref|titel=Nationalencyklopedin 5|år=1989|utgivare=Bra Böcker|isbn=91-7024-621-1|sid=622}}
*{{bokref|name="Life and Science-Chemistry Today"|efternamn=Sherwood|förnamn=Martin|titel=Kemin, Grundämnen & föreningar|år=1990|utgivare=Bonniers|isbn=91-34-50893-7|sid=80}}
*[https://www.1177.se/Tema/alkohol/ 1177.se - Tema: Alkohol]
*[https://web.archive.org/web/20100821013504/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=11996 Läkartidningen:Bilder av hjärnan – ett stöd i utredningen av demens]

== Externa länkar ==
* {{Commons|Ethanol}}
*[http://webbook.nist.gov/cgi/cbook.cgi?ID=C64175&Units=SI NIST WebBook]

{{Alkohol och hälsa}}
{{Alkoholdrycker}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Alkoholer]]
[[Kategori:Fossila bränslen]]
[[Kategori:Lösningsmedel]]
[[Kategori:Anxiolytika]]
[[Kategori:Desinfektionsmedel]]
[[Kategori:Läkemedel]]
[[Kategori:NMDA-receptorantagonister]]
[[Kategori:Raketbränslen]]
[[Kategori:Teratogener]]
[[Kategori:Alkohol| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]