Visa källa för Erwin Schrödinger

{{omdirigering|Schrödinger|andra betydelser|Schrödinger (olika betydelser)}}
{{Infobox forskare
| namn = Erwin Schrödinger {{Nobelmedalj|fysik|1933}}
| bild = Erwin Schrödinger (1933).jpg
| bildstorlek = 
| beskrivning = Erwin Schrödinger det år han tilldelades Nobelpriset
| födelsedatum = [[12 augusti]] [[1887]]
| födelseplats = [[Wien]], [[Österrike-Ungern]]
| dödsdatum = {{Död datum och ålder|1961|01|04|1887|08|12}}
| dödsplats = [[Wien]], [[Österrike]]
| boende = 
| medborgarskap = {{flaggbild|Österrike}} [[Österrike]]<br>{{flaggbild|Tyskland}} [[Tyskland]]<br>{{flaggbild|Irland}} [[Irland]]
| nationalitet = {{flaggbild|Österrike}} [[Österrike|Österrikisk]]
| område = [[Fysik]]
| institutioner = [[Universitetet i Wrocław|Breslaus universitet]]<br />[[Zürichs universitet]]<br />[[Humboldt-Universität zu Berlin]]<br />[[Oxfords universitet]]<br />[[Universität Graz]]<br />[[Dublin Institute for Advanced Studies]]<br />[[Universitet i Gent]]
| alma_mater = [[Wiens universitet]]
| rådgivare = [[Friedrich Hasenöhrl]]<br />[[Franz S. Exner]]
| studenter = [[Linus Pauling]]<br>[[Felix Bloch]]
| känd_för = [[Schrödingerekvationen]]<br />[[Schrödingers katt]]<br />[[Schrödingermetoden]]
| influenser = [[Arthur Schopenhauer]]
| influerat = 
| priser = [[Nobelpriset i fysik]] (1933)
| religion = 
| namnteckning = [[File:Erwin_Schrödinger_signature.svg|150px]]
| fotnoter = 
| maka = Annemarie Bertel (1920–1961)
}}

'''Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger''' ({{IPA-de|ˈɛɐ̯viːn ˈʃʁøːdɪŋɐ|lang|De-Schrödinger.ogg}}), född [[12 augusti]] [[1887]] i [[Wien]], död [[4 januari]] [[1961]] i [[Wien]], var en österrikisk [[teoretisk fysik]]er, som bidrog till utvecklandet av [[kvantmekanik]]en och speciellt vågteorin inom densamma.

[[Schrödingerekvationen]] har fått sitt namn efter Schrödinger. Han fick [[Nobelpriset i fysik]] 1933 tillsammans med [[Paul Dirac]] för upptäckten av nya produktiva former av [[atomteorin]].

1935 föreslog han tankeexperimentet [[Schrödingers katt]].

År 1944 skrev han boken ''What is Life?'' som innehåller en diskussion av [[negentropi]] (motsatsen till [[entropi]]) och konceptet om en komplex [[molekyl]] med den genetiska koden för levande [[Organism|organismer]]. Enligt [[James Watson]]s memoarer, ''DNA, The Secret of Life'', var det Schrödingers bok som gav Watson inspiration att utforska [[gen]]en vilket ledde till upptäckten av [[DNA]]:s struktur.

== Biografi ==
=== Tidiga åren ===
1887 föddes Schrödinger i [[Wien]] i [[Österrike]]. Son till Rudolf Schrödinger ([[botaniker]]) och Georgine Emilia Brenda (dotter till Alexander Bauer, [[kemi]]professor vid [[Technische Universität Wien]]). Hans mor var halvösterrikisk och halvengelsk; den engelska delen av familjen kom från [[Leamington Spa]]. Schrödinger lärde sig engelska och tyska samtidigt då båda språken talades i familjen. Hans far var [[katolik]] och hans mor var [[lutheran]]. År 1898 började han på Akademisches Gymnasium. Mellan 1906 och 1910 studerade Schrödinger under Franz Serafin Exner (1849–1926) och Friedrich Hasenöhrl (1874–1915). Han utförde även experiment tillsammans med Karl Wilhelm Friedrich Kohlrausch.<ref>{{Webbref |författare = Karl Grandin, ed.|titel = Erwin Schrödinger Biography|url = https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1933/schrodinger/biographical/|verk = Les Prix Nobel|utgivare = The Nobel Foundation|datum = 1933|hämtdatum = 29 juli 2008}}</ref> 1911 blev Schrödinger assistent till Exner. Redan i unga år blev Schrödinger starkt influerad av [[Arthur Schopenhauer]].<ref>{{bokref |förnamn=Walter J. |efternamn=Moore |titel=A Life of Erwin Schrödinger |utgivare=Cambridge University Press |upplaga= |år=1994 |isbn=978-0-521-46934-0 }}. Kapitel 4 ''From Vienna to Zurich''</ref> Som ett resultat av hans stora intresse för Schopenhauers verk blev han djupt intresserad av färgteori, [[filosofi]], [[perception]] och religioner från öst, speciellt [[Vedanta]].<ref>{{Bokref |titel=Vad är liv? |efternamn=Schrödinger |förnamn=Erwin  |år=2019 |isbn=978-91-88589-39-2 |sid=216 |citat=''År 1918 […] Jag hade just upptäckt Schopenhauer, och genom honom kommit i kontakt med teorin om enhet i [[upanishaderna]]''. }}</ref>

=== Medelåldern ===
År 1914 uppnådde Erwin Schrödinger [[habilitation]] (''venia legendi''). Mellan 1914 och 1918 deltog han i krigsarbetet som en officer i det österrikiska artilleriet ([[Gorizia]], [[Duino]], [[Sistiana]], [[Prosecco]], [[Wien]]). 6 april 1920 gifte Schrödinger sig med Annemarie Bertel. Samma år blev han assistent hos Max Wien i [[Jena]], och i september 1920 fick han positionen [[e.o.]] professor (''Ausserordentlicher Professor''), i [[Stuttgart]]. 1921 blev han [[ordinarie]] professor (''Ordentlicher Professor'', det vill säga riktig professor), i Breslau (nu [[Wrocław]], [[Polen]]).

1921 flyttade han till [[Zürichs universitet]]. I januari 1926 publicerade Schrödinger sin uppsats ''Kvantisering som ett [[egenvärde (matematik)|egenvärde]]sproblem'' ([[tyska|ty.]] ''Quantisierung als Eigenwertproblem'')  i [[Annalen der Physik]]. Uppsatsen handlade om vågmekanik och vad som nu är känt som [[Schrödingerekvationen]]. I denna uppsats gav han en "härledning" av vågekvationen för tidsbundna system och visade att den gav korrekta energiegenvärden för vätelika atomer. Uppsatsen har hyllats som ett av de viktigaste framstegen under 1900-talet och skapade en revolution inom [[kvantmekanik]]en, och även fysik och kemi.

Schrödinger efterträdde [[Max Planck]] som professor vid [[Humboldt-Universität zu Berlin|Humbolduniversitetet]] i Berlin 1927, men lämnade Tyskland för England som protest mot [[antisemitism]]en 
när nazisterna tog över 1933.<ref name="sci">{{webref|url=https://www.physicsoftheuniverse.com/scientists_schrodinger.html|titel=Erwin Schrödinger|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-16}}</ref>

År 1936 flyttade han till Österrike och en tjänst på [[Universität Graz]] men tvingades fly till Italien och senare Irland tre år senare när Österrike [[Annexion|annekterades]] av Tyskland. I [[Dublin]] blev han rektor för [[Dublin Institute for Advanced Studies|School of Theoretical Physics]], en tjänst han upprätthöll till sin pensionering 1955. Året efter flyttade han åter till Österrike och [[Wien]].<ref name="sci"/>

=== Anklagelser om sexuella övergrepp ===
Schrödinger förde anteckningar om sitt sexliv, inklusive barn som han kan ha begått [[sexuella övergrepp]] mot, i en dagbok kallad ''Ephemeridae'', där han hävdar en "böjelse för tonårsflickor med hänvisning till att deras oskuldsfullhet passade hans naturliga geni perfekt".<ref name ="Humphreys">{{webbref |efternamn=Humphreys |förnamn=Joe |titel=How Erwin Schrödinger indulged his 'Lolita complex' in Ireland |url=https://www.irishtimes.com/life-and-style/people/how-erwin-schr%C3%B6dinger-indulged-his-lolita-complex-in-ireland-1.4749204 |datum=2021-12-11 |hämtdatum=2022-01-25 |verk=[[The Irish Times]] |språk=en}}</ref>

John Gribbin skriver i sin biografi över Schrödinger att han som 39-åring uppvaktade den då 14-åriga eleven "Ithi" Junger, och att privatlektionerna omfattade utöver matematiken även tafsande, och Schrödinger kom att se sig som förälskad i Ithi.<ref>{{bokref |titel=Erwin Schrödinger and the Quantum Revolution |url=https://books.google.com/books?id=L0zc32HdrN4C |efternamn=Gribbin |förnamn=John |författare-link=John Gribbin |år=2012 |utgivare=Transworld |isbn=978-1-4464-6571-4 |sid=131–132 |hämtdatum=16 mars 2022}}</ref> Junger blev gravid med Schrödinger vid 17 års ålder, och han kom efter en tid att avsluta sin uppvaktning för att istället uppvakta andra unga flickor.<ref>{{tidningsref |efternamn=Teresi |förnamn=Dick |datum=1990-01-07 |titel=The Lone Ranger of Quantum Mechanics |språk=en-US |verk=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/1990/01/07/books/the-lone-ranger-of-quantum-mechanics.html |hämtdatum=2022-02-07 |issn=0362-4331}}</ref>

[[Carlo Rovelli]] skriver i sin bok ''Helgoland'' att Schrödinger alltid hade flera relationer pågående samtidigt, och att han inte dolde sin fascination av mycket unga flickor. Enligt Rovelli hade han barn med två olika studenter.<ref>{{bokref |efternamn=Rovelli |förnamn=Carlo |författarlänk=Carlo Rovelli |url= |titel=Helgoland: Making Sense of the Quantum Revolution |år=2021 |medförfattare=översättning Erica Segre och Simon Carnell |sid=20 |isbn=978-0-593-32888-0 |utgivare=Riverhead Books |utgivningsort=New York |oclc=1202306074}}</ref> Bernard Biggar kom i samband med släktforskning att upptäcka beskrivningar av hur Schrödinger groomade hans mor Barbara MacEntee när hon endast var 12 år gammal.<ref name ="Humphreys" /> Hennes morbror, matematikern och prästen Pádraig de Brún, hade uppmanat Schrödinger att sluta uppvakta henne.<ref>{{webbref |titel=Erwin Schrödinger: Missbrauchstäter und/oder Rufmordopfer? |url=https://www.derstandard.at/story/2000132657725/erwin-schroedinger-missbrauchstaeter-undoder-rufmordopfer |hämtdatum=2022-02-02 |verk=[[Der Standard]] |språk=de-AT}}</ref> Schrödinger kom senare att skriva om henne som en av sina "obesvarade kärlekar".<ref>{{webbref |titel=Physics Staff to Call for Schrödinger Theatre to be Renamed |url=https://universitytimes.ie/2022/01/physics-staff-to-call-for-schrodinger-theatre-to-be-renamed/ |hämtdatum=2022-02-07 |förnamn=Jody |efternamn=Druce |datum=2022-01-11 |verk=The University Times |språk=en-US}}</ref> Anklagelserna framkom först efter MacEntees död 1995.<ref>{{tidningsref |efternamn=Sotscheck |förnamn=Ralf |datum=2022-01-04 |titel=Missbrauch und Missachtung: Nicht zu relativieren |språk=de |tidning=[[Die tageszeitung]] |verk=taz.de |url=https://taz.de/!5823374/ |hämtdatum=2022-02-07 |issn=0931-9085}}</ref>

Walter Moore beskriver i sin biografi Schrödingers förhållande till kvinnor som "essentially that of a male supremacist".<ref>{{bokref |efternamn=Moore |förnamn=Walter John |url= |titel=Schrödinger, life and thought |år=1989 |utgivare=Cambridge University Press |isbn=0-521-35434-X |utgivningsort=Cambridge |oclc=18463423}}</ref>

I samband med en artikel i ''[[The Irish Times]]'' 2021 identifierade tidningen Schrödingers beteende med ett mönster av sexuella övergrepp som "beteende som passar profilen för en pedofil i den allmänt vedertagna definitionen av begreppet".<ref name ="Humphreys" /> Som en reaktion kom fysikinstitutionen vid [[Trinity College Dublin]] att i januari 2022 byta namn på den föreläsningssal som sedan 1990-talet burit Schrödingers namn.<ref>{{tidningsref |efternamn=Corr |förnamn=Julieanne |titel=Trinity to drop Schrödinger lecture theatre name over sex abuse |språk=en |url=https://www.thetimes.co.uk/article/trinity-to-drop-schroedinger-lecture-theatre-name-over-sex-abuse-52t3v06vq |verk=[[The Times]] |datum=2022-01-25 |hämtdatum=2022-02-07 |issn=0140-0460}}</ref>

== Minnesmärken  ==
[[Fil:Grave Schroedinger (detail).png|miniatyr|Schrödingers grav på [[Alpbach]]s kyrkogård, med [[Schrödingerekvationen]].]]

Schrödinger och hans hustru Annemarie Bertel begravdes på kyrkogården i byn [[Alpbach]] i [[Tyrolen]], där han levde under sina sista år. På hans gravkors finns hans [[Kvantmekanik|kvantmekaniska]] [[vågekvation]], ''[[Schrödingerekvationen]],'' inskriven.<ref>{{Bokref|efternamn=Pilemalm|förnamn=Robert K. M.|titel=Theoretical and experimental studies of ternary and quaternary nitrides for machining and thermoelectrical materials|år=2019|sid=27-28|utgivare=LiU-Tryck|utgivningsort=Linköping|isbn=978-91-7685-114-2}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Schrödinger: Life and Thought|år=1992|utgivare=Cambridge University Press|isbn=9780521437677|sid=482|författare=Walter J. Moore}}</ref> Ekvationen skrivs ofta:

:[[Schrödingerekvationen|<math>i\hbar\dot{\Psi}=H\Psi</math>]]

[[Nedslagskrater|Månkratern]] ''[[Schrödinger (månkrater)|Schrödinger]]'' och [[asteroid]]en [[13092 Schrödinger]] är uppkallade efter honom.<ref>{{Webbref |url=https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5381 |titel=Schrödinger on Moon |hämtdatum=20230513 |datum=20101018 |utgivare=International Astronomical Union |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13092 |titel=Minor Planet Center 13092 Schrödinger |utgivare=Minor Planet Center |språk=engelska |hämtdatum=20230513}}</ref>

== Publicerade verk (urval) ==
* [http://www.zbp.univie.ac.at/schrodinger/ebibliographie/publications.htm Lista över Erwin Schrödingers publicerade verk], sammanställd av Auguste Dick, Gabriele Kerber, Wolfgang Kerber och Karl von Meyenn.
* ''Science and the human temperament (''[[Allen & Unwin]]; 1935), översatt av James Murphy, med förord av [[Ernest Rutherford]].
* ''Nature and the Greeks'' och ''Science and Humanism'' (Cambridge University Press; 1996): {{ISBN|0-521-57550-8}}.
* ''The interpretation of Quantum Mechanics'' (Ox Bow Press; 1995): {{ISBN|1-881987-09-4}}.
* ''Statistical Thermodynamics'' (Dover Publications; 1989): {{ISBN|0-486-66101-6}}.
* ''Collected papers'' Friedr. (Vieweg & Sohn; 1984): {{ISBN|3-7001-0573-8}}.
* ''My View of the World'' (Ox Bow Press; 1983): {{ISBN|0-918024-30-7}}.
* ''Expanding Universes'' (Cambridge University Press; 1956).
* [https://books.google.com/books/about/Space_Time_Structure.html?id=XDDeVD_QZfcC ''Space-Time Structure''] (Cambridge University Press; 1950): {{ISBN|0-521-31520-4}}.<ref>{{tidskriftsref |författare=Taub, A. H. |titel=Review: ''Space-time structure'' by Erwin Schrödinger |tidskrift=Bull. Amer. Math. Soc. |år=1951 |volym=57 |nummer=3 |sid=205–206 |url=http://www.ams.org/journals/bull/1951-57-03/S0002-9904-1951-09494-X/S0002-9904-1951-09494-X.pdf |doi=10.1090/s0002-9904-1951-09494-x}}</ref>
* ''[[What Is Life?]]'' (Macmillan; 1944).
* ''What Is Life? & Mind and Matter'' (Cambridge University Press; 1974): {{ISBN|0-521-09397-X}}.
**{{Bokref |titel=Vad är liv? – Ett fysikaliskt perspektiv på den levande cellen |efternamn=Schrödinger |förnamn=Erwin |författarlänk= |medförfattare=Sjösten Lisa (översättning) |år=2019 |utgivare=[[Fri Tanke]] i samarbete med [[Kungliga Vetenskapsakademien|KVA]] |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-88589-39-2 |libris=7j7kljvx5p7n7b46 }} Inkluderar ''Medvetande och materia'' och ''Självbiografiska skisser''.

== Referenser ==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Erwin_Schrödinger&oldid=386330058|artikel=Erwin Schrödinger|datum=22 september 2010}}
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commons|Erwin Schrödinger}}
* [https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1933/summary/ Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1933]
* [https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1933/schrodinger/biographical/ Nobelprize.org, Erwin Schrödinger – Biografi]

{{Nobelpristagare i fysik}}
{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Schrödinger, Erwin}}

[[Kategori:Födda 1887]]
[[Kategori:Avlidna 1961]]
[[Kategori:Österrikiska fysiker]]
[[Kategori:Nobelpristagare i fysik]]
[[Kategori:Österrikiska nobelpristagare]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Österrikiska eponymer]]
[[Kategori:Kvantfysiker]]
[[Kategori:Alumner från Wiens universitet]]
[[Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Wien]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Stuttgarts universitet]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Jena universitet]]
[[Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Zürich]]
[[Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Graz]]
[[Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Wrocław]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Oxfords universitet]]
[[Kategori:Alumner från Oxfords universitet]]
[[Kategori:Ledamöter av Royal Society]]
[[Kategori:Ledamöter av Bayerische Akademie der Wissenschaften]]
[[Kategori:Ledamöter av American Academy of Arts and Sciences]]
[[Kategori:Ledamöter av Rysslands Vetenskapsakademi]]
[[Kategori:Ledamöter av Preussiska vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Mottagare av Matteuccimedaljen]]
[[Kategori:Mottagare av Max Planck-medaljen]]
[[Kategori:Mottagare av Pour le Mérite]]