Visa källa för EKG

{{För|EKG (olika betydelser)}}
[[File:ECGbasic.svg|mini|Stiliserad normal EKG-kurva.]]
'''Elektrokardiografi (EKG)''' är en [[elektrofysiologi]]sk undersökningsmetod av [[hjärtat]] där hjärtats elektriska aktivitet registreras av [[elektrod]]er som ansluts till en [[EKG-apparat]]. Apparaten omvandlar i sin tur de elektriska signalerna till en [[Linjediagram|graf]] som kan avläsas på en skärm eller på pappersutskrift. Genom att tolka grafens utseende kan hjärtats elektriska aktivitet bedömas, vilket kan användas för att diagnostisera olika [[hjärt- och kärlsjukdomar]] och vissa andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Den vanligaste undersökningen är [[vilo-EKG]] som registrerar hjärtats aktivitet med tio elektroder under en begränsad period, vanligen kortare än en minut. EKG kan dock även användas för långtidsregistrering av hjärtaktiviteten på bland annat [[intensivvårdsavdelning]]ar genom [[telemetri]] eller inom [[öppenvård]] med [[bandspelar-EKG]]. Vid dessa undersökningar används självhäftande elektroder som sätts på huden. Vid misstanke om vissa sjukdomar kan man behöva använda andra typer av elektroder, till exempel vid [[esofagus-EKG]] där elektroden förs ned i matstrupen med en ledare tills den når hjärthöjd.

Undersökning med olika typer av EKG möjliggör diagnostik och övervakning av patienter med bland annat [[hjärtinfarkt]], [[arrytmi]]er, [[retledningshinder]] och [[hjärtförstoring]].

== Bakgrund ==
[[Fil:ConductionsystemoftheheartwithoutHeart.svg|mini|[[Hjärtats retledningssystem]]: (1)&nbsp;[[sinusknuta]] (6)&nbsp;[[AV-nod]] (7)&nbsp;[[Hiska bunten]] (8)&nbsp;Höger skänkel (9)&nbsp;Vänster skänkel (12)&nbsp;[[purkinjefiber|purkinjefibrer]].]]
{{Se även|Hjärtcykeln}}
Hjärtat är beläget till vänster i bröstkorgen med hjärtspetsen pekande nedåt-framåt i kroppen.{{sfn|Jern|2012|p=10}} Hjärtats slag utgörs av [[muskelkontraktion]]er som komprimerar hjärtats hålrum för att pressa blodet vidare genom kroppen. [[Hjärtmuskulatur]]en drar ihop sig som respons på elektriska signaler som fortleds genom hjärtat enligt ett förutbestämt mönster.{{sfn|Jern|2012|p=11, 18}} De elektriska signalerna utgår från [[sinusknutan]] (SA-noden) i höger [[förmak]]. Därifrån fortleds de genom förmaken och ger upphov till en kontraktion av de båda förmaken, vilket bidrar till fyllnaden av [[Kammare (hjärta)|kamrarna]]. Passagen till kammarna blockeras av ett [[bindväv]]sskikt som förhindrar att de elektriska impulserna passerar direkt till kammarmuskulaturen. Den enda vägen vidare är genom [[AV-nod]]en där fortledningen fördröjs momentant för att medge att kamrarna fylls ordentligt.{{sfn|Lind|Lind|2010|p=14}}{{sfn|Jern|2012|p=18}} Efter fördröjningen fortleds den elektriska signalen genom [[Hiska bunten]] som delar upp sig i [[Skänkel (kardiologi)|två skänklar]] som sedan förgrenar sig i [[purkinjefiber|purkinjefibrer]]. Dessa efter AV-knutan följande strukturer är speciellt anpassade för att möjliggöra snabb fortledning av den elektriska [[Nervimpuls|impulsen]] så att kammarmuskulaturen kan kontrahera effektivt.
[[Fil:ECG principle slow.gif|miniatyr|240px|höger|Principen för hur ett EKG-diagram genereras av elektrisk spänning (markerad med röd färg) i hjärtat. Illustrationen visar något missvisande muskelrörelser.]]
Eftersom kroppens övriga [[cell]]er och vätskerum precis som hjärtat innehåller [[elektrolyt]]er sprider sig de elektriska impulserna från hjärtat genom kroppen i tillräcklig utsträckning för att mätas via elektroder som fästs på kroppsytan. Eftersom elektroderna enbart mäter elektrisk funktion ger de ingen direkt information om hjärtats kontraktioner,{{sfn|Jern|2012|p=18}} vid exempelvis [[hjärtstillestånd]] av typen [[pulslös elektrisk aktivitet]] kan den elektriska kurvan förefalla normal.

== Sjukdomar man kan upptäcka med EKG ==

När man undersöker med EKG kan man upptäcka ett flertal sjukdomar eller tillstånd.
Några exempel:
* [[Medfödda hjärtfel]].
* Onormalt snabb eller oregelbunden hjärtrytm.
* Onormala elektriska ledningssymptom i hjärtat.
* Förstadiet till och pågående [[hjärtinfarkt]]er.
* Effekter på hjärtat som uppstår på grund av olika hjärt-, lung- eller systemsjukdomar, exempelvis [[högt blodtryck]] och [[emfysem]].
* Förekomsten av onormala halter av blod[[elektrolyt]]er, till exempel [[kalium]], [[kalcium]], [[magnesium]].
* [[Hjärtsäcksinflammation]]
* [[Förmaksflimmer]]
* [[Hjärtsvikt]]
* [[Hjärtmuskelinflammation]]

== Historik ==
[[Fil:Willem Einthoven ECG.jpg|miniatyr|200px|höger|Einthovens EKG-apparat]]

Förlagan till den moderna EKG-apparaten uppfanns av [[Willem Einthoven]] år 1903. Apparaten skilde sig från dagens genom att patienten fick doppa ner två lemmar i saltlösning vilket ledde bort de elektriska impulserna från hjärtat (se bilden).

Einthoven namngav de olika vågorna i EKG-kurva till P, Q, R, S och T och beskrev EKG-utseendet vid en rad [[Hjärt- och kärlsjukdomar|kardiovaskulära sjukdomar]]. Han tilldelades 1924 års Nobelpris i medicin för sin upptäckt.<ref> Cooper J (1986). "Electrocardiography 100 years ago. Origins, pioneers, and contributors". N Engl J Med 315 (7): 461–4. {{PMID|3526152}}. </ref>

Dagens EKG-apparater skiljer sig från Einthovens 
* istället för saltbad fäster man elektroder eller sugproppar direkt på bröstet
* man har flera avledningar 
* man har digitaliserat avläsningen vilket gör att man kan lagra EKG elektroniskt och även göra datoriserade tolkningar. 
Den grundläggande principen är dock den samma.

==Elektroder och avledningar==
[[File:Electrode-skintact.jpg|miniatyr|En EKG-elektrod.]]
EKG:t registreras med hjälp av [[elektrod]]er som fästs på huden. Elektrodernas signaler kopplas sedan samman till det som kallas avledningar, och som är det som syns som en graf. Man använder totalt 10 elektroder, och de sätts enligt ett visst system på armar, ben och bröstet. Avledningarna, som är 12 till antalet, delas in i extremitetsavledningar och bröstavledningar (precordiala avledningar). Extremitetsavledningarna fås genom att jämföra elektroder medan en bröstavledning representeras av en elektrod. På det färdiga EKG:t avspeglar sedan de olika avledningarna hjärtats aktivitet sett från olika håll. Extremitetsavledningarna återspeglar aktiviteten i [[frontalplan]], och bröstavledningarna återspeglar [[transversal]]planet.<ref>Johnsson, B och Wollmer, P: "Klinisk fysiologi.", sidan 158. Liber, 2006</ref>

===Extremitetsavledningar===
[[Fil:ECG 12derivations.png|thumb|höger|Olika avledningar på en EKG-kurva.]]

Extremitetsavledningarna fås genom att jämföra elektroder. Elektroderna som jämförs är en på vardera arm och en på vänster ben. Dessutom fästs en elektrod på höger ben, men den används som jord. 

I Einthovens avledningar, även kallad bipolära avledningar<ref>{{webbref|titel=EKG|url=http://www.hu.liu.se/lakarprogr/t3/labbhandl/EKG/1.59472/EKGKOMPENDIE.pdf|verk=EKG|utgivare=Linköpings univeristet|hämtdatum=10 september 2012}}{{Död länk|datum=2018-10 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>, används en elektrod som explorerande och en annan som referens, det vill säga ena elektroden är positiv och den andre är negativ när man tittar på strömmen. Elektrisk aktivitet i hjärtat som rör sig från den negativa elektroden mot den explorerande, positiva, elektroden ger positivt utslag:

*Einthovens avledning I, vanligen bara I. (Vänster arm positiv-höger arm negativ elektrod)
*Einthovens avledning II, vanligen bara II. (Vänster ben positiv-höger arm negativ elektrod)
*Einthovens avledning III, vanligen bara III. (Vänster ben positiv-vänster arm negativ elektrod)

De så kallade unipolära avledningarna, ''augmented avledare'' är aVF, aVR och aVL, där en elektrod är explorerande. Som referens används istället en sammanvägning av två andra elektroder. Följande extremitetsavledningar registreras:

*aVR (höger arm positiv-vänster arm och ben negativ elektrod, blir negativt diagram)
*aVL (Vänster arm positiv-vänster ben och höger arm negativ elektrod)
*aVF (Vänster fot positiv-vänster arm och höger arm negativ elektrod)

===Bröstavledningar===
[[Fil:Precordial leads in ECG.png|thumb|höger|Bröstelektrodernas position.]]

Elektroderna som används i bröstavledningarna skickar sina signaler som registreras i en avledning. Här representeras alltså en avledning av en elektrod. Man har även här en referens, och det är en sammankoppling av elektroderna som sitter på armar och vänster ben, dessa är negativa. Höger ben är jord. 

Elektrodernas placering är på bestämda anatomiska positioner. 6 stycken avledningar registreras som benämns v1-v6. Avledningarna representerar olika delar av hjärtat och det utnyttjas diagnostiskt.
* v1-v2: Kallas högerkammaravledning. Detta då deras placering gör att de anatomiskt bäst representerar hjärtats högra kammare.
* v3-v4: Kallas anteriora. Representerar vänster kammares främre vägg samt septum, skiljeväggen mellan höger och vänster kammare. 
* v5-v6: Kallas laterala. Representerar vänster kammares laterala vägg.

Vid misstanke om hjärtinfarkt i hjärtats bakre vägg kan man även placera elektroder mot ryggen. Detta hör dock inte till rutin-EKG. Avledningarna som placeras på ryggen kallas då v7-v9, även om man i praktiken använder EKG-apparatens fjärde till sjätte elektrod för att mäta detta område.

== Vågor och intervall på EKG ==
[[Fil:SinusRhythmLabels.svg|thumb|höger|De olika vågorna på en normal EKG-kurva.]]

=== P-våg ===

P-vågen representerar [[förmak]]ens [[depolarisering]] från -80 mV till +20 mV, vilket leder till kontraktion i förmaken.
Om P-vågen genereras i [[sinusknutan]] så bör [[avledning]]arna II och -aVR vara positiva.
En förlängd P-våg (>0,12 s; vänsterförmaksförstoring; P-mitrale) eller en P-våg med för hög [[amplitud]] (> 3mm; högerförmaksförstoring; P-pulmonale) är ett tecken på förmaksdilatation.
Avsaknad av P-våg i kombination med variabel RR-tid är en indikation på [[förmaksflimmer]].
Vid [[förmaksfladder]] urskiljs ett flertal P-vågor mellan varje QRS komplex, vilket ger baslinjen ett utpräglat sågtandsmönster. 

=== PQ-tid ===

Tiden mellan P-vågens början och QRS-komplexet. Normalvärdet ligger mellan 120 och 210 [[sekund|ms]]. Förlängd PQ-tid kan bero på [[AV-block]]. För kort tid kan bero på accesorisk ledning förbi [[AV-knutan]], vilket ses vid till exempel [[Arytmi#Preexcitation, Wolff-Parkinson-White-syndromet, WPW-syndromet|Wolff-Parkinson-White-syndromet]] då man även ser en så kallad delta-våg i början på QRS-komplexet till följd av en för tidig depolarisation av kamrarna. På engelska kallas motsvarande sträcka ''PR-interval''.

=== QRS-komplex ===

QRS-komplexet representerar depolarisationen av hjärtats kammare med samma spänningar som för P-vågen. Under denna tiden sker även en repolarisation av förmaken, men den märks obetydligt på kurvan. Vänsterkammaren som är den kraftigaste har störst bidrag till kraftvektorn.
QRS-komplexet består normalt av tre vågor; Q-vågen, R-vågen och S-vågen.
Om QRS-komplexet inte har normalt utseende så används följande nomenklatur:
* Nedåtpekande våg före R-vågen benämns Q.
* Den första vågen som pekar uppåt benämns R.
* Den första nedåtpekande vågen efter R-vågen benämns S.
* Den andra uppåtpekande vågen benämns R' (''R prim'').
* Den andra nedåtpekande vågen efter R benämns S'
* J-punkten är där S-vågen övergår i ST-sträckan.
Ett breddökat QRS-komplex (>0,10 s) kan bero på degenerativa skador på ledningsfibrerna eller på att hjärtats [[pacemaker]] (rytmgivare) finns distalt om AV-knutan. Stora R-vågor och S-vågor (R > 27 mm /S > 30 mm) ses vid exempelvis förstorad vänsterkammare.

=== ST-sträcka ===

Sträckan mellan S-vågen och slutet av T-vågen.
En förhöjd ST-sträcka (kurvan är förskjuten i y-led i förhållande till baslinjen) ses vid till exempel [[hjärtinfarkt]]. ST-sträckan skall inte vara förhöjd mer än 1 mm från den isoelektriska baslinjen (i avledningarna V1 och V2 upp till 2 mm).

=== QT-tid ===

Avståndet mellan Q-vågen och T-vågens slut, det vill säga kamrarnas depolarisation och repolarisation.
En förlängd QT-tid har visats ge en ökad benägenhet för ventrikulära arytmier och plötslig död (ex. [[Långt QT-syndrom]]; LQTS)
QT-tiden är beroende av [[hjärtfrekvens]]en, vilket gör att vanligtvis används QTc som korrigerar för detta.

<math> QTc = \frac {QT}{\sqrt{RR}}</math>

QT = uppmätt QT tid
RR = uppmätt avstånd mellan två slag

Övre normalgräns för Qtc är 0,43 s hos män och 0,44 s hos kvinnor.

=== T-våg ===

T-vågen representerar repolarisationen av kamrarna tillbaka till -80 mV. Normalt sett har man t-vågor med samma polaritet som QRS-komplexet och dessa kallas [[Konkordans|konkordanta]]. Diskordanta (inverterade) t-vågor ses vid vissa [[patologi]]ska tillstånd.

=== U-våg ===

En smal U-våg kan ibland ses, ofta överlagrad i T-vågen, denna tros bero på repolarisationen av hjärtats papillarmuskler.

=== TP-tid ===
När hjärtrytmen ökar, exempelvis vid träning, minskar tiden mellan varje hjärtslag. Det mesta av denna minskning sker i intervallet mellan T-vågen och början av nästa P-våg. Även QT-tiden minskar lite, men inte lika signifikant.

== EKG och hjärtljud ==
[[Fil:Wiggers Diagram.svg|thumb|höger|[[Wiggersdiagram]].]]

Hjärtat avger sitt karakteristiska ljud när klaffarna slår igen, vilket läkaren brukar lyssna på genom ett [[stetoskop]]. Det första, lite dovare är när [[segelklaff]]arna mellan förmaken och kamrarna stängs och det lite högre ljudet när [[fickklaff]]arna som pumpar blodet ut ur hjärtat stängs. 

Stängningarna skall komma vid rätt tidpunkt för att hjärtat skall fungera korrekt. Dr. Carl J. Wiggers från USA skapade ett diagram, [[Wiggersdiagram]]met, som tydliggör förhållandet mellan de olika faserna i hjärtat och de mätbara attributen. I det ser man bland annat att förmaksstängningarna sker vid R-vågens topp medan kammarstängningarna sker vid T-vågens slut.

==Exempel==

<gallery>
Bild:Electrocardiogram of a healthy man, 21 years old.jpg|EKG-diagram från en frisk 21-årig man.
Bild:12 Lead EKG ST Elevation tracing color coded.jpg|ST-sänkningar och höjningar vid hjärtinfarkt.
Bild:12 lead ECG of a 26 year old male.jpg|EKG från en frisk 26-årig man.
</gallery>

== Se även ==
* [[Hjärtats retledningssystem]]
* [[Kardiologi]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
* {{bokref
|efternamn=Hampton
|förnamn=John
|efternamn2=Hampton
|förnamn2=Joanna
|titel=EKG på enkelt sätt
|utgåva=Upplaga 1
|år=2020
|origår=2019
|utgivare=[[Studentlitteratur]]
|utgivningsort=Lund
|isbn=9789144136097
|libris=8l37qwbt6vmckshb
}}
* {{bokref
|efternamn=Jern
|förnamn=Sverker
|författarlänk=Sverker Jern
|efternamn2=Jern
|förnamn2=Helene
|titel=Klinisk EKG-diagnostik 2.0
|utgåva=1. upplagan av version 2.0
|år=2012
|utgivare=Sverker Jern utbildning
|utgivningsort=Ljungskile
|isbn=9789163395857
|libris=13540451
|ref=CITEREFJern2012
}}
* {{bokref
|efternamn=Lind
|förnamn=Ylva
|efternamn2=Lind
|förnamn2=Lars
|titel=EKG-boken
|utgåva=1. upplagan
|år=2010
|utgivare=[[Liber (bokförlag)|Liber]]
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=9789147094141
|libris=11768540
}}
* {{bokref
|efternamn=Thaler
|förnamn=Malcolm S.
|titel=The Only EKG Book You'll Ever Need
|utgåva=Ninth edition.
|år=2019
|utgivare=[[Wolters Kluwer]]
|utgivningsort=Philadelphia
|språk=eng
|isbn=9781496377234
|libris=t3rf5rn5rnr63ds7
}}

== Externa länkar ==
* {{commonscat|ECG}}
* [https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/matningar/ekg/ Information om EKG-undersökning] på [[1177.se]]
* [https://www.hjart-lungfonden.se/forskning/stora-genombrott/ekg/ Kort historik om EKG] på [[Hjärt-Lungfonden]]s hemsida

[[Kategori:EKG| ]]