Visa källa för Dimer

En '''dimer''' är en [[oligomer]] som består av två [[monomer]]er sammanfogade av bindningar som kan vara antingen starka eller svaga, kovalenta eller intermolekylära.<ref>{{cite web |title=Dimer |url=https://www.chem.ucla.edu/~harding/IGOC/D/dimer.html |website=Illustrated Glossary of Organic Chemistry |publisher=UCLA |access-date=12 May 2022}}</ref> Dimerer har också stor betydelse i [[polymerkemi]], [[oorganisk kemi]] och [[biokemi]].
 
Termen homodimer används när de två molekylerna är identiska (till exempel A–A) och heterodimer när de inte är det (till exempel A–B). Det omvända till dimerisering kallas ofta [[Dissociation (kemi)|dissociation]]. När två motsatt laddade joner förenas till dimerer, kallas de Bjerrum-par,<ref>{{Cite journal|last1=Adar|first1=Ram M.|last2=Markovich|first2=Tomer|last3=Andelman|first3=David|date=2017-05-17|title=Bjerrum pairs in ionic solutions: A Poisson-Boltzmann approach|journal=The Journal of Chemical Physics|volume=146|issue=19|pages=194904|doi=10.1063/1.4982885|pmid=28527430|issn=0021-9606|arxiv=1702.04853|bibcode=2017JChPh.146s4904A|s2cid=12227786}}</ref> efter [[Niels Bjerrum]].

==Icke-kovalenta dimerer==
[[Bild:Carboxylic acid dimers.png|miniatyr|Dimerer av karboxylsyror finns ofta i ångfasen.]]
Vattenfria [[karboxylsyror]] bildar dimerer genom [[vätebindning]] av det sura [[väte]]t och karbonylsyran. Till exempel bildar ättiksyra en dimer i gasfasen, där monomerenheterna hålls samman av vätebindningar.<ref>{{Cite journal |last1=Karle |first1=J. |last2=Brockway |first2=L. O. |date=1944 |title=An Electron Diffraction Investigation of the Monomers and Dimers of Formic, Acetic and Trifluoroacetic Acids and the Dimer of Deuterium Acetate 1 |url=https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ja01232a022 |journal=Journal of the American Chemical Society |language=en |volume=66 |issue=4 |pages=574–584 |doi=10.1021/ja01232a022 |issn=0002-7863}}</ref> Under speciella förhållanden bildar de flesta OH-innehållande molekyler dimerer, till exempel vattendimeren.

Excimerer och exciplexer är exciterade strukturer med kort livslängd. [[Ädelgas]]er bildar till exempel inte stabila dimerer, men de bildar excimererna Ar<sub>2</sub>*, Kr<sub>2</sub>* och Xe<sub>2</sub>* under högt tryck och elektrisk stimulering.<ref>{{Cite journal |last=Birks |first=J B |date=1975-08-01 |title=Excimers |url=https://iopscience.iop.org/article/10.1088/0034-4885/38/8/001 |journal=Reports on Progress in Physics |volume=38 |issue=8 |pages=903–974 |doi=10.1088/0034-4885/38/8/001 |s2cid=240065177 |issn=0034-4885}}</ref> 

==Kovalenta dimerer==
[[Bild:Dicyclopentadiene structure.svg|miniatyr|100px|Dimeren av [[cyklopentadien]], även om detta kanske inte är uppenbart vid första anblicken.]]
[[Bild:1,2-dioxetane.png|miniatyr|100px|1,2-dioxetan, en av två formaldehyddimerer. Som framgår av denna molekyls bindningar är kovalenta dimerer vanligtvis inte lika i struktur som deras monomerer.]]
Molekylära dimerer bildas ofta genom reaktion av två identiska föreningar till exempel: 2A → A−A. I detta exempel sägs monomer "A" dimerisera för att ge dimeren "A−A ". Ett exempel är en diaminokarben, som dimeriserar för att ge en tetraaminoetylen:
:<chem>2 C(NR2)2  ->  (R2N)2C=C(NR2)2</chem>
Karbener är mycket reaktiva och bildar lätt bindningar.

Dicyklopentadien är en asymmetrisk dimer av två cyklopentadienmolekyler som har reagerat i en [[Diels-Alder-reaktion]] för att ge produkten. Vid uppvärmning "spricker" den (genomgår en retro-Diels-Alder-reaktion) för att ge identiska monomerer:
:<chem>C10H12 ->  2  C5H6</chem>

Många icke-metalliska grundämnen förekommer som dimerer: väte, [[kväve]], [[syre]] och [[halogen]]erna (det vill säga [[fluor]], [[klor]], [[brom]] och [[jod]]). Ädelgaser kan bilda dimerer kopplade av [[Van der Waals bindning|van der Waals-bindning]]ar, såsom dihelium eller diargon. [[Kvicksilver]] förekommer som en kvicksilver(I)katjon (Hg<sup>2+</sup><sub>2</sub> formellt en dimerjon. Andra metaller kan bilda en andel dimerer i sin ångfas. Kända metalliska dimerer inkluderar dilitium (Li<sub>2</sub>), dinatrium (Na<sub>2</sub>), dikalium (K<sub>2</sub>), dirubidium (Rb<sub>2</sub>) och dicesium (Cs<sub>2</sub>) . Sådana elementära dimerer är homonukleära diatomiska molekyler.

Många små organiska molekyler, framför allt [[formaldehyd]], bildar lätt dimerer. Dimeren av formaldehyd (CH<sub>2</sub>O) är dioxetan (C<sub>2</sub>H<sub>4</sub>O<sub>2</sub>) .

[[Boran]] (BH<sub>3</sub>) förekommer som dimer diboran (B<sub>2</sub>H<sub>6</sub>), på grund av den höga Lewis-surheten i borcentret.

==Polymerkemi==
I sammanhanget med polymerer hänvisar "dimer" också till polymerisationsgraden 2, oavsett [[stökiometri]] eller kondensationsreaktioner.

Ett fall där detta är tillämpligt är med [[disackarid]]er. Till exempel är [[cellobios]] en dimer av [[glukos]], även om bildningsreaktionen producerar vatten:
: <chem>2 C6H12O6 -> C12H22O11 + H2O</chem>
Här har den resulterande dimeren en stökiometri som skiljer sig från det initiala paret av monomerer.

Disackarider behöver inte vara sammansatta av samma monosackarider för att betraktas som dimerer. Ett exempel är [[sackaros]], en dimer av [[fruktos]] och glukos, som följer samma reaktionsekvation som presenterats ovan.

Aminosyror kan också bilda dimerer, som kallas [[dipeptid]]er. Ett exempel är glycylglycin, som består av två glycinmolekyler förenade med en [[peptidbindning]]. Andra exempel är [[aspartam]] och [[karnosin]].

==Oorganiska dimerer==
===Grupp 13 dimerer===
===Boraner===
[[Bild:Borane & Diborane.jpg|miniatyr|Boran och diboran.]]
Diboran (B2H6) är ett klassiskt exempel på en oorganisk dimer. Boran finns inte ensam som BH<sub>3</sub>, även om det ofta skrivs på det sättet. B<sub>2</sub>H<sub>6</sub> existerar som en struktur där två väteatomer överbryggar de två boratomerna. De överbryggande BH-bindningarna är lägre i bindningsordning än vad som skulle förväntas för en vanlig BH-bindning (de har lägre bindningsordning än de terminala BH-bindningarna). Detta förklaras av att bindningen har tre centra men bara två elektroner, "bananbindning", istället för den typiska enkelbindningen med två centra och två elektroner.<ref>{{Bokref|efternamn=Shriver |förnamn=Duward |titel=Inorganic Chemistry |utgivare=W.H. Freeman and Company |år=2014 |isbn=9781429299060 |upplaga=6th |sid=306–307 |språk=English}}</ref> 

====Aluminium====
[[Bild:Trimethylaluminium dimer.png|miniatyr|Trimetylaluminiumdimer.]]
Organoaluminiumkomplex kan existera som antingen monomerer eller dimerer baserat på den steriska massan av de bundna grupperna. Till exempel existerar [[Metylgrupp|metyl]] eller etylaluminium som en dimer, men när en mer skrymmande grupp tillsätts existerar komplexet som en monomer, såsom trimesitylaluminium.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Shriver |förnamn=Duward |titel=Inorganic Chemistry |utgivare=W.H. Freeman and Company |år=2014 |isbn=9781429299060 |upplaga=6th |sid=377–378 |språk=English}}</ref> 

==Biokemiska dimerer==
===Pyrimidindimerer===
[[Pyrimidin]]-dimerer (även kända som tymindimerer) bildas genom en fotokemisk reaktion från pyrimidin-DNA-baser när de utsätts för [[ultraviolett ljus]].<ref name=":0"/> Denna tvärbindning orsakar [[DNA]]-[[mutation]]er, som kan vara cancerframkallande och orsaka [[hudcancer]].<ref name=":0"/> När pyrimidindimerer är närvarande kan de blockera [[polymeras]]er, vilket minskar DNA-funktionaliteten tills den är reparerad.<ref name=":0"/>

===Proteindimerer===
[[Bild:Tubulin_dimer.png|miniatyr|Tubulindimer.]]
Proteindimerer uppstår från interaktionen mellan två [[protein]]er som kan interagera ytterligare för att bilda större och mer komplexa oligomerer.<ref name=":1">{{Cite journal |last1=Marianayagam |first1=Neelan J. |last2=Sunde |first2=Margaret |last3=Matthews |first3=Jacqueline M. |date=2004 |title=The power of two: protein dimerization in biology |url=http://dx.doi.org/10.1016/j.tibs.2004.09.006 |journal=Trends in Biochemical Sciences |volume=29 |issue=11 |pages=618–625 |doi=10.1016/j.tibs.2004.09.006 |pmid=15501681 |issn=0968-0004}}</ref> Till exempel bildas [[tubulin]] genom dimerisering av α-tubulin och β-tubulin och denna dimer kan sedan polymerisera ytterligare för att göra mikrotubuli.<ref>{{Cite journal |last=Cooper |first=Geoffrey M. |date=2000 |title=Microtubules |url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK9932/ |journal=The Cell: A Molecular Approach. 2nd Edition |language=en}}</ref> För symmetriska proteiner kan det större proteinkomplexet brytas ner i mindre identiska proteinsubenheter, som sedan dimeriseras för att minska den genetiska koden som krävs för att göra det funktionella proteinet.<ref name=":1" />

===G-proteinkopplade receptorer===
Som den största och mest mångsidiga familjen av receptorer inom det mänskliga genomet, har G-proteinkopplade receptorer (GPCR) studerats omfattande, med nya studier som stödjer deras förmåga att bilda dimerer.<ref>{{Citation |last1=Faron-Górecka |first1=Agata |title=Chapter 10 - Understanding GPCR dimerization |date=2019-01-01 |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091679X18301080 |journal=Methods in Cell Biology |volume=149 |pages=155–178 |editor-last=Shukla |editor-first=Arun K. |series=G Protein-Coupled Receptors, Part B |publisher=Academic Press |language=en |doi=10.1016/bs.mcb.2018.08.005 |access-date=2022-10-27 |last2=Szlachta |first2=Marta |last3=Kolasa |first3=Magdalena |last4=Solich |first4=Joanna |last5=Górecki |first5=Andrzej |last6=Kuśmider |first6=Maciej |last7=Żurawek |first7=Dariusz |last8=Dziedzicka-Wasylewska |first8=Marta|pmid=30616817 |isbn=9780128151075 |s2cid=58577416 }}</ref> GPCR-dimerer inkluderar både homodimerer och heterodimerer bildade från besläktade medlemmar av GPCR-familjen.<ref>{{Cite journal |last1=Rios |first1=C. D. |last2=Jordan |first2=B. A. |last3=Gomes |first3=I. |last4=Devi |first4=L. A. |date=2001-11-01 |title=G-protein-coupled receptor dimerization: modulation of receptor function |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0163725801001607 |journal=Pharmacology & Therapeutics |language=en |volume=92 |issue=2 |pages=71–87 |doi=10.1016/S0163-7258(01)00160-7 |pmid=11916530 |issn=0163-7258}}</ref> Även om det inte är alla, kräver vissa GPCR dimerisering för att fungera, såsom GABAB-receptor, vilket betonar vikten av dimerer i biologiska system.<ref>{{Cite journal |last=Lohse |first=Martin J |date=2010-02-01 |title=Dimerization in GPCR mobility and signaling |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1471489209001672 |journal=Current Opinion in Pharmacology |series=GPCR |language=en |volume=10 |issue=1 |pages=53–58 |doi=10.1016/j.coph.2009.10.007 |pmid=19910252 |issn=1471-4892}}</ref>
[[Bild:Receptor_Tyrosine_Kinase_Dimerization.jpg|miniatyr|Receptortyrosinkinasdimerisering.]]

===Receptortyrosinkinas===
Ungefär som för G-proteinkopplade receptorer är dimerisering väsentlig för att receptortyrosinkinaser (RTK) ska kunna utföra sin funktion i signaltransduktion, vilket påverkar många olika cellulära processer.<ref name=":2">{{Cite journal |last=Hubbard |first=Stevan R |date=1999-04-01 |title=Structural analysis of receptor tyrosine kinases |journal=Progress in Biophysics and Molecular Biology |language=en |volume=71 |issue=3 |pages=343–358 |doi=10.1016/S0079-6107(98)00047-9 |pmid=10354703 |issn=0079-6107|doi-access=free }}</ref> RTK existerar vanligtvis som monomerer, men genomgår en konformationsförändring vid ligandbindning, vilket gör att de kan dimerisera med närliggande RTK.<ref>{{Cite journal |last1=Lemmon |first1=Mark A. |last2=Schlessinger |first2=Joseph |date=2010-06-25 |title=Cell Signaling by Receptor Tyrosine Kinases |journal=Cell |language=English |volume=141 |issue=7 |pages=1117–1134 |doi=10.1016/j.cell.2010.06.011 |issn=0092-8674 |pmc=2914105 |pmid=20602996}}</ref><ref>{{Cite journal |last1=Lemmon |first1=Mark A. |last2=Schlessinger |first2=Joseph |last3=Ferguson |first3=Kathryn M. |date=2014-04-01 |title=The EGFR Family: Not So Prototypical Receptor Tyrosine Kinases |journal=Cold Spring Harbor Perspectives in Biology |language=en |volume=6 |issue=4 |pages=a020768 |doi=10.1101/cshperspect.a020768 |issn=1943-0264 |pmid=24691965|pmc=3970421 |doi-access=free }}</ref>  Dimeriseringen aktiverar de cytoplasmatiska kinasdomänerna vars uppgift är ytterligare signaltransduktion.<ref name=":2" /> 

== Se även ==
* [[Monomer]]
* [[Oligomer]]
* [[Polymer]]
* [[Trimer]] 

==Referenser==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Dimer_(chemistry)&oldid=1142615954 |artikel=Dimer (chemistry)| datum= 3 mars 2023}}

===Noter===
<references>
</references>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat WD}}

{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Dimerer]]
[[Kategori:Kemiska föreningar]]