Visa källa för Albert Einstein

{{omdirigering|Einstein}}
{{Infobox forskare
|område            = [[Fysik]]
|studenter         = 
|priser            = [[Fil:Nobel prize medal.svg|20px]] [[Nobelpriset i fysik]] (1921) <br /> [[Copleymedaljen]] (1925) <br /> [[Max Planck-medaljen]] (1929)
|namn              = Albert Einstein {{nobelmedalj|fysik|1921}}
|bild              = Einstein 1921 by F Schmutzer - restoration.jpg
|beskrivning       = Albert Einstein, 1921.
|födelsedatum      = [[14 mars]] [[1879]]
|födelseplats      = [[Ulm]], [[Kungariket Württemberg|Württemberg]], [[Kejsardömet Tyskland|Tyskland]]
|dödsdatum         = {{Död datum och ålder|1955|4|18|1879|3|14}}
|dödsplats         = [[Princeton, New Jersey|Princeton]], [[New Jersey]], [[USA]]
|boende            = [[Tyskland]] <br /> [[Italien]] <br /> [[Schweiz]] <br /> [[USA]] <br /> [[Serbien]] (dåv. [[Österrike-Ungern|Ungern]])
|medborgarskap     = Tyskt (1879–1896, 1914–1933)<br /> Schweiziskt (1901–1955)<br /> Amerikanskt (1940–1955)
|nationalitet      =  
|institutioner     = Schweiziska [[patentverket]] <br /> [[Zürichs universitet]] <br /> [[Karlsuniversitetet i Prag]] <br /> [[Preussiska vetenskapsakademien]] <br /> [[Kaiser Wilhelm-sällskapet]] <br /> [[Universitetet i Leiden]] <br /> [[Institute for Advanced Study]]
|alma_mater        = [[Eidgenössische Technische Hochschule Zürich|ETH Zürich]]
|rådgivare         = [[Alfred Kleiner]]
|känd_för          = [[Allmänna relativitetsteorin]] <br /> [[Speciella relativitetsteorin]] <br /> [[Brownsk rörelse]] <br /> [[Fotoelektrisk effekt]] <br /> [[E = mc²]] <br /> [[Gravitationsvågor]] <br /> [[EPR-paradoxen]]
|influenser        = 
|influerat         = 
|namnteckning = [[Fil:Albert_Einstein_signature_1934.svg|150px]]
|fotnoter         = 
|religion          = 
}}
'''Albert Einstein''' ({{IPA-de|ˈalbɛʁt ˈʔaɪnʃtaɪn|lang|De-Albert Einstein.oga}}), född [[14 mars]] [[1879]] i [[Ulm]] i [[Kejsardömet Tyskland|Tyskland]], död [[18 april]] [[1955]] i [[Princeton, New Jersey|Princeton]] i [[USA]], var en [[Tyskland|tysk]]-[[USA|amerikansk]] [[Teoretisk fysik|teoretisk]] [[fysiker]] av [[Judar|judisk]] börd.<ref name=nobbio>[https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1921/einstein/biographical/ "Albert Einstein – Biographical".] Nobelprize.org. Läst 23 september 2013. {{en}}</ref> Han är mest känd för att ha utvecklat [[relativitetsteori]]erna, vilka medförde en revolution inom fysiken.<ref>{{Webbref|titel = Albert Einstein: Before and After Relativity|url = http://www.space.com/25729-albert-einstein-before-after-relativity.html|verk = Space.com|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref> Einstein räknas som en av fäderna till den [[Modern fysik|moderna fysiken]] och anses av många ha haft ett av de mest kreativa [[Intelligens|intellekten]] någonsin.<ref>{{Webbref|titel = The amazing life of Albert Einstein, an underestimated genius whose childhood nickname was 'the dopey one'|url = http://uk.businessinsider.com/albert-einstein-biography|verk = Business Insider|hämtdatum = 2016-02-12|förnamn = Jessica Orwig and Amanda|efternamn = Macias|förnamn2 = 2015|efternamn2 = Sep. 30|arkivurl = https://web.archive.org/web/20160113220927/http://uk.businessinsider.com/albert-einstein-biography|arkivdatum = 2016-01-13}}</ref> Han förutsåg bland annat [[Gravitationsvåg|gravitationsvågor]]s existens 1916,<ref>{{Webbref|titel = LIGO {{!}} MIT|url = http://space.mit.edu/LIGO/more.html|verk = space.mit.edu|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref> vilket forskare publicerade direkta bevis för först hundra år senare.<ref>{{Webbref|titel = Bekräftar Einsteins gravitationsteori|url = http://www.expressen.se/nyheter/bekraftar-einsteins-gravitationsteori/|verk = Expressen|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref><ref>{{Tidningsref|tidning = The Economist |rubrik = Gravitational waves have been detected for the first time |url = http://www.economist.com/news/science-and-technology/21692851-gravitational-waves-at-LIGO-century-after-Albert-Einstein-predicted-them|hämtdatum = 2016-02-12|issn = 0013-0613}}</ref><ref>{{Webbref|titel = Scientists make first direct detection of gravitational waves|url = http://news.mit.edu/2016/ligo-first-detection-gravitational-waves-0211|verk = MIT News|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref><ref>{{Webbref|titel = Einstein's gravitational waves 'seen' from black holes – BBC News|url = http://www.bbc.com/news/science-environment-35524440|verk = BBC News|hämtdatum = 2016-02-12|språk = en-GB}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik = The New York Times|url = http://www.nytimes.com/2016/02/12/science/ligo-gravitational-waves-black-holes-einstein.html|datum = 2016-02-11|hämtdatum = 2016-02-12|issn = 0362-4331|förnamn = Dennis|efternamn = Overbye}}</ref> Han fick 1921 års [[Nobelpriset i fysik|Nobelpris i fysik]] för sin upptäckt av lagen för den [[Fotoelektrisk effekt|fotoelektriska effekten]].<ref>{{Webbref|titel = The Nobel Prize in Physics 1921|url = https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1921/summary/ |verk = www.nobelprize.org|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref>

Einstein är en av 1900-talets mest framträdande gestalter.<ref>{{Tidningsref|rubrik = Time|url = http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,993017,00.html|datum = 1999-12-31|hämtdatum = 2016-02-12|issn = 0040-718X|förnamn = Frederic|efternamn = Golden}}</ref> Han har kommit att personifiera vetenskaplig genialitet.<ref>{{Bokref|titel = Einstein as Myth and Muse|url = https://books.google.com/books?id=Np44AAAAIAAJ|utgivare = CUP Archive|datum = 1989-04-13|hämtdatum = 2016-02-12|isbn = 9780521379632|språk = en|förnamn = Alan J.|efternamn = Friedman}}</ref> 
Under sin livstid erhöll han såväl [[Schweiziskt medborgarskap|schweiziskt]] som [[amerikanskt medborgarskap]].<ref>{{Webbref|titel = Albert Einstein – Biographical|url = https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1921/einstein/biographical/|verk = www.nobelprize.org|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref>

Många av Einsteins verk brändes under [[Bokbål i Nazityskland|bokbålen]] runt om i [[Nazityskland]] 1933.<ref>{{Webbref|titel = Här bränner nazister upp den "otyska" litteraturen – Avgörande ögonblick|url = http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=5527044|hämtdatum = 2016-02-12}}</ref>

== Biografi ==

=== Bakgrund ===
Albert Einstein var son till Hermann och Pauline Einstein, vilka var icke-religiösa [[Ashkenazer|ashkenaziska judar]] och tillhörde [[medelklassen]], och hade en yngre syster, Maria "Maja" (1881–1951). Fadern var försäljare och drev senare en elektroteknisk fabrik. Familjen bosatte sig 1880 i [[München]] där Einstein gick i en katolsk skola. Mängder av myter cirkulerar om Albert Einsteins person. En av dessa är att han som barn skulle ha haft svårigheter med [[matematik]], vilket dock motsägs av faktumet att han fick högsta möjliga betyg i ämnet.<ref>{{tidningsref |författare=Harrison, Dick |rubrik=Myten om Albert Einsteins skolprestationer |url=https://pedagogiskamagasinet.se/myten-om-albert-einsteins-skolprestationer/ |tidning=[[Pedagogiska magasinet]] |datum=15 maj 2017 |hämtdatum=2019-03-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190517084433/https://pedagogiskamagasinet.se/myten-om-albert-einsteins-skolprestationer/ |arkivdatum=2019-05-17 }}</ref><ref>{{Webbref|titel=Here is the report card of Albert Einstein which proves he was excellent in mathematics|url=https://www.thestatesman.com/world/here-is-the-report-card-of-albert-einstein-which-proves-he-was-excellent-in-mathematics-1502609002.html|verk=The Statesman|datum=2018-03-26|hämtdatum=2023-07-31|språk=en|författare=SNS}}</ref> Han nämnde ofta senare att han inte trivdes i skolan på grund av dess pedagogik. Att Albert Einstein skulle vara släkt med musikvetaren [[Alfred Einstein]] är ett, ofta framfört, obevisat påstående. Alfred Einsteins dotter Eva har framhållit att något sådant släktskap inte existerar.<ref>Catherine Dower: Alfred Einstein on music: Selected music criticisms, page 22: "According to Eva Einstein, Alfred and Albert Einstein were not related. Alfred's name does not appear on the Albert Einstein family tree."</ref>

För att slippa militärtjänsten flyttade Einstein till [[Milano]]. Efter två år i [[Aarau]], Schweiz, där han avlade [[studentexamen]], började han 1896 studera vid ''[[Eidgenössische Technische Hochschule]]'' i [[Zürich]]. Han hade då avsagt sig sitt tyska [[medborgarskap]], men fick schweiziskt medborgarskap först 1901, och var således statslös under några år. Einstein lämnade sin högskola år 1900 som lärare i matematik och fysik. År 1902 började han efter två år som gymnasielärare arbeta på patentverket i [[Bern]] i [[Schweiz]], där han var verksam till 1909 då han blev biträdande professor vid [[universitetet i Zürich]]. Einstein gifte sig 1903 med matematikern [[Mileva Marić]] och levde ett tag i [[Novi Sad]], [[Serbien]] (dåv. [[Österrike-Ungern|Ungern]]). Paret fick en dotter, Lieserl (1902–1903), och två söner, Hans Albert (1904–1973) och Eduard (1910–1965). Den sistnämnde visade sig lida av schizofreni.<ref>{{Webbref|titel = Albert Einstein Letter to Eduard Tete, Schizophrenic Son {{!}} Shapell Manuscript Foundation|url = http://www.shapell.org/manuscript/einstein-writes-encouragement-to-schizophrenic-son|verk = www.shapell.org|hämtdatum = 2016-02-13|arkivurl = https://web.archive.org/web/20160304232133/http://www.shapell.org/manuscript/einstein-writes-encouragement-to-schizophrenic-son|arkivdatum = 2016-03-04}}</ref> De skilde sig 1919. I brev mellan de båda framkommer att Mileva var en viktig samtalspart i Einsteins arbete under denna tid men det är osäkert till hur stor del hon bidrog till hans forskning.

Efter en kort period som professor i [[Prag]] 1911 blev han professor vid ETH och 1914 professor vid [[Humboldt-Universität zu Berlin]]. Samtidigt blev Einstein tysk medborgare än en gång.<ref name=nobbio/> Under åren 1929–1932 tillbringade familjen somrarna i det sommarhus som Einstein låtit bygga i [[Caputh]] utanför Berlin, det nuvarande [[Einsteinhaus Caputh]]. När [[Adolf Hitler]] kom till makten 1933 lämnade Einstein [[Berlin]] och knöts till [[Institute for Advanced Study]] i [[Princeton, New Jersey|Princeton]]. År 1940 fick han amerikanskt medborgarskap, men behöll samtidigt sitt schweiziska.

=== Vetenskaplig gärning ===
[[File:Albert Einstein Head.jpg|thumb|Albert Einstein 1947.]]
Under sitt [[annus mirabilis]], 1905, då han var anställd vid patentverket i Bern publicerade han fem arbeten: sin doktorsavhandling och fyra artiklar i fysiktidskriften ''[[Annalen der Physik]]''.  

Den första artikeln beskrev ljusets kvantisering och förklarar den [[fotoelektrisk effekt|fotoelektriska effekten]], för vilken han senare fick 1921 års [[Nobelpriset i fysik|Nobelpris i fysik]].  Den andra var ett arbete om den [[brownsk rörelse|brownska rörelsen]], som i praktiken bevisade [[atom]]ernas (och [[molekyl]]ernas) existens, vilket Einstein också arbetade med i sin doktorsavhandling. Det tredje var den [[speciella relativitetsteorin]] 1905, för vilken han är mest känd. Artikeln utgår från Maxwells ekvationer och kommer fram till sambanden mellan rums- och tidskoordinaterna för två [[inertialsystem]] som befinner sig i rörelse relativt varandra.  Detta lägger grunden till att vi numera kan se rum och tid som förenade i en fyrdimensionell [[rumtid]],<ref>{{Bokref|efternamn=Greene|förnamn=Brian|titel=The fabric of the cosmos:  Space, time and the texture of reality|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Knopf|sid=}}</ref> vilket klargjordes några år senare av [[Hermann Minkowski|Minkowski]]. Den fjärde artikeln, om ekvivalensen mellan massa och energi, innehöll den berömda formeln 
:[[E = mc²|<math>E = m c^2</math>]]

där ''E'' betecknar energin, ''m'' massan och ''c'' [[ljusets hastighet]] i [[vakuum]].  Denna formel tolkas ofta som en förutsägelse om vilka energimängder som kan utvinnas ur materia.<ref>{{Bokref|efternamn=Bodanis|förnamn=David|titel=E=mc2:  historien om världens mest kända ekvation|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Norstedt|utgivningsort=Stockholm|sid=}}</ref>  Einstein använde ofta så kallade [[tankeexperiment]] för att härleda sina teoretiska resultat.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Hossenfelder, Sabine|redaktör=|rubrik=Head Trip|år=2015|tidskrift=Scientific American|nummer=September}}</ref> 

1906 publicerade Einstein också en berömd artikel om [[värmekapacitivitet|specifik värme]] för fasta kroppar. Detta var den första tillämpningen någonsin av [[kvantteori]]n på fasta kroppar.

Under åren 1907–1916 utvecklade Einstein den [[allmänna relativitetsteorin]], vilken kunde klarlägga de orsaker till planetrörelserna som [[Isaac Newton]]s [[Klassisk mekanik|klassiska mekanik]] inte kunde förklara.

En intressant konsekvens av den allmänna relativitetsteorin var att [[ljus]] påverkas av [[gravitation]]en, vilket bekräftades vid en [[solförmörkelse]] 1919.<ref name=elz10>Elzinga 2003, s. 10</ref> Man kunde då mäta att stjärnor i närheten av solens rand, som då kunde observeras, skenbart ändrat sin position. Att ljuset kröks av gravitationen är enligt den allmänna relativitetsteorin en konsekvens av att rummets geometri påverkas av materians massa – det krökta universum. Einstein hade redan tidigare börjat bli ett namn inom vetenskapliga kretsar, men uppmärksamheten i samband med solförmörkelsen gjorde Einstein känd för den stora allmänheten. Einsteins populära bok om relativitetsteorin<ref>{{bokref |efternamn=Einstein |förnamn=Albert |titel=Den speciella och den allmänna relativitetsteorin |origår=1917 |format=pocket |upplaga=2. uppl. |år=1997 |utgivare=Daidalos |utgivningsort=Göteborg |språk=svenska |isbn=9789171730862 |libris=7615223 }}</ref> översattes under 1920 och 1921 till ett antal språk, och vid hans besök i New York 1921 var de stora banderollerna framdragna. Einstein var flitigt ute på föreläsningsturné åren 1920–1923, och under denna "Einsteinfeber" nämndes hans namn parallellt med moderna begrepp som [[kubism]], [[ryska revolutionen]], [[sexualupplysning]], [[barnbegränsning]] och [[jazz]].<ref name=elz10/>

Från att ha varit en pionjär inom [[kvantfysik]]en började Einstein från mitten av 1920-talet kritisera [[kvantmekanik]]en. Einstein vände sig mot att kvantmekaniken endast tycktes kunna förutsäga sannolikheten för olika händelser, och menade att fysiken i princip måste vara [[Determinism|deterministisk]], så att man i princip kan förutsäga exakt vad som händer om man har den fullständiga informationen om utgångstillståndet. Hans diskussioner med [[Niels Bohr]] är berömda. Ett känt citat som rör hans motstånd mot kvantmekaniken är ”Gud kastar inte tärning”. Bohr svarade: ”Du ska inte tala om för Gud vad han ska göra”. En annan forskare som delvis instämde i Einsteins kritik var [[Erwin Schrödinger]].<ref>{{Bokref|efternamn=Halpern|förnamn=Paul|titel=Einstein's dice and schrödinger's cat|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Basic Books|utgivningsort=New York|sid=|kapitel=Chapter three.  Matter waves and quantum jumps}}</ref> Schrödinger hade utvecklat [[Schrödingerekvationen]] som ger vågfunktionen för ett kvantmekaniskt tillstånd.  Schrödinger-ekvationen är en [[differentialekvation]] som i sig själv är fullständigt deteministisk, men vågfunktionen, som är dess lösning, är inte direkt mätbar. Det man kan göra är att använda vågfunktionen för att till exempel beräkna sannolikheten att en elektron i en atom ska befinna sig inom ett visst avstånd från sin atomkärna, eller beräkna olika medelvärden för utfallen av de fysikaliska mätningar man kan göra, och i detta steget förlorar man alltså determinismens tvärsäkra slutsatser. Schrödinger formulerade sitt tankeexperiment om [[Schrödingers katt]], för att illustrera detta problem att man kan få en vågfunktion som beskriver två diametralt motsatta utfall av ett experiment, en död katt eller en levande katt, och frågan är då när experimentet antar det ena eller andra utfallet. Einstein å sin sida formulerade senare ett tankeexperiment med [[Nathan Rosen]] och Boris Podolsky, EPR-experimentet, där två sammanflätade partiklar på avstånd tycks påverka varandras [[Polarisation (optik)|polarisation]] om de är [[foton]]er, eller [[spinn]] om de är elektroner.<ref>{{Bokref|efternamn=Halpern|förnamn=Paul|titel=Einstein's Dice and Schrödinger's Cat|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Basic Books|isbn=978-0-465-07571-3|sid=|kapitel=Chapter five.  Spooky connections and zombie cats}}</ref>   Utfallet av experimentet visar att partiklarnas polarisations- eller spinntillstånd inte är fastlagda när de sänds ut, utan bestäms först i det ögonblick då mätningen på den ena partikeln sker, och att tillståndet för den andra partikeln också bestäms i det ögonblicket, så att kvantmekaniken tycks kräva en form av spöklik växelverkan mellan partiklarna.  Tankeexperimentet analyserades senare i detalj av [[John Stewart Bell|John S. Bell]], som kommer fram till att inte någon form av lokal teori kan förklara det kvantmekaniska utfallet av experimentet.  Flera forskare,  främst [[Alain Aspect]], visar senare på 1970- och  80-talen experimentellt att utfallet av experimentet stämmer med kvantmekaniken.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Albert, David Z. & Galchen, Rivka|rubrik=A quantum threat to special relativity|år=2009|tidskrift=Scientific American|nummer=March|sid=26–33}}</ref>

Mot slutet av sitt liv arbetade Einstein på att hitta en teori som förenade alla naturkrafterna, men arbetet ledde aldrig till några definitiva resultat. Däremot råkade han under detta arbete hamna i en prioritetskonflikt med Schrödinger som arbetade med samma problem.<ref>{{Bokref|efternamn=Halpern|förnamn=Paul|medförfattare=|titel=Einstein's dice and Schrödinger's cat|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Basic Books|isbn=978-0-465-07571-3|sid=|kapitel=Chapter seven.  Physics by public relations}}</ref> I våra dagar så siktar till exempel [[strängteori]]n och [[loopkvantgravitation]] mot samma mål.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Greene, Brian|rubrik=The future of string theory.  A conversation with Brian Greene|år=2003|tidskrift=Scientific American|nummer=November|sid=48–53}}</ref>  En utmaning för dessa teorier är att förklara vad som händer med informationen i ett [[svart hål]], som är en lösning till Einsteins allmänna relativitetsteori, då det svarta hålet avdunstar som en effekt av kvantmekaniken.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Susskind, Leonard|rubrik=Black holes and the information paradox|år=1997|tidskrift=Scientific American|nummer=April|sid=40–45}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Polchinski, Joseph|rubrik=Burning rings of fire|år=2015|tidskrift=Scientific American|nummer=April}}</ref>

Albert Einstein tillhör den lilla skara som har fått ett grundämne uppkallat efter sig: [[einsteinium]] med atomnummer 99.

En mindre känd upptäckt av Einstein, tillsammans med [[Satyendra Nath Bose]], är att gaspartiklar kan gå samman i större monoatomer, så kallat [[Bose–Einstein-kondensat]], då de utsätts för extremt låga temperaturer i närheten av [[absoluta nollpunkten]]. Detta bekräftades experimentellt 1995. På Universitetet i Leiden har man hittat originalmanuskript om Einsteins tes angående detta.<ref>[http://www.lorentz.leidenuniv.nl/history/Einstein_archive/ Universitet Leiden – Einstein archive]</ref>

=== Politiska engagemang ===
Einsteins politiska engagemang började under [[första världskriget]]. Han blev medlem i föreningen [[Bund Neues Vaterland]] (senare kallad Deutsche Liga für Menschenrechte) som arbetade för en snabb fred utan territoriella anspråk. Målet var också att skapa en internationell organisation som skulle undvika framtida krig.

1918 tillhörde han de första i partiet [[Deutsche Demokratische Partei]]. Han var medlem av en kommission i [[Nationernas förbund]].

På 1920-talet fick den växande [[antisemitism]]en honom att engagera sig för [[sionism]]en. Han tog samtidigt avstånd från [[nationalism]] och tycks ha förespråkat att [[judar]] och [[araber]] skulle leva i fredlig samexistens i samma land.

Internationellt känd blev Einsteins korrespondens med till exempel [[Sigmund Freud]] och [[Heinrich Mann]]. Där visade han en [[pacifism|pacifistisk]] grundinställning.

Einsteins pacifistiska inställning och hans brist på respekt för auktoriteter väckte också starka antipatier från vissa håll, inte minst i USA dit han hade emigrerat i december 1932. I [[FBI]]:s öppna arkiv finns en mängd tidigare hemligstämplad brevväxling om Einstein, brev från bekymrade sheriffer, militärer och vanliga medborgare och svar från FBI, ibland från chefen [[J. Edgar Hoover]] personligen. 

I ett långt brev som inleder arkivet skriver [[The Woman Patriot Organization]] i Washington DC om Einsteins revolutionära sympatier och betecknar honom som farligare än [[Leo Trotskij]]. Brevet avsändes dagen innan Einstein lämnade Tyskland. Vid den tiden föreföll det vara en kortare föreläsningsturné och hans avresa sågs inte som början på hans emigration. I brevet framställs Einstein som en samhällsomstörtare och avsändarna var människor ur Washingtons elit. Det tycks ha varit Einsteins stöd, med pengar och ord, till pacifism och civil olydnad som upprörde dem mest. Liksom i Sovjetunionen vid samma tid tolkade man relativitetsteorin som en (kultur)relativistisk filosofi enligt vilken alla tankar är lika mycket värda. 
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).jpg|miniatyr|Einstein, 1921.]]
Brevet från kvinnoklubben bevarades på FBI:s kontor, och när en ledande underrättelseman, generalmajor Sherman Miles, som kort därefter blev chef för arméns underrättelsetjänst, 1940 hörde av sig till Hoover och frågade om Einsteins kommunistsympatier, skickade Hoover honom en kopia av brevet med tillägget att man inte ansåg sig kunna "vara säker på värdet av denna information".

På uppmaning av bland andra [[Leo Szilard]] undertecknade Einstein i augusti 1939 [[Einstein-Szilárdbrevet]] till president [[Franklin D. Roosevelt|Roosevelt]] där man informerade om att kärnklyvning troligen kunde utnyttjas i nya mycket kraftiga vapen. Enligt brevet var det möjligt att Hitler redan hade inlett forskning, varför det borde vara angeläget för USA att öka sina kunskaper inom området. Även tillgång till uran var betydelsefullt. Roosevelt vidarebefordrade brevet till sina tjänstemän men först i slutet av 1941 nådde det personer som insåg dess betydelse, vilket ledde till [[Manhattanprojektet]].

[[Politikåret 1949|1949]] publicerade Einstein artikeln ”Why Socialism?” i tidskriften ''[[Monthly Review]]''. I artikeln skriver han:

{{citat|Detta förlamande av individer anser jag vara kapitalismens värsta ondska. Hela vårt utbildningssystem lider av denna ondska. En överdriven tävlingsattityd inpräntas i studenten, som är tränad till att avguda behovet av materiell framgång som en förberedelse för sin framtida karriär. Jag är övertygad om att det enbart finns en väg att eliminera denna grava ondska, nämligen genom upprättandet av en socialistisk ekonomi, åtföljt av ett utbildningssystem som är orienterat mot sociala mål.|Albert Einstein, 1949<ref>[http://www.marxistarkiv.se/klassiker/einstein/einstein-varfor_socialism.pdf svensk översättning av artikeln] i ''[[Zenit (tidskrift)]]'' 2-3 1989. '''Originalcitat:''' ”This crippling of individuals I consider the worst evil of capitalism. Our whole educational system suffers from this evil. An exaggerated competitive attitude is inculcated into the student, who is trained to worship acquisitive success as a preparation for his future career. I am convinced there is only one way to eliminate these grave evils, namely through the establishment of a socialist economy, accompanied by an educational system which would be oriented toward social goals.”</ref>}}

1952 blev han erbjuden att bli president i [[Israel]]. Han tackade dock nej med motiveringen ”equations are more important to me because politics is for the present, but an equation is something for eternity", på svenska ungefär "Ekvationer är viktigare för mig än politik. Politik är för nuet men ekvationer är för evigt".

== Albert Einstein i Sverige ==
[[Fil:Einstein foto.gif|miniatyr|Einstein håller sin föreläsning i Göteborg 1923. På bilden syns kung [[Gustaf V]], [[Gustaf Ekman (företagsledare)|Gustaf Ekman]] och [[Svante Arrhenius]].]]
[[Fil:AlbertEinsteinStatue-InIsraelAcademyOfSciencesAndHumanities-ByRobertBerks.JPG|miniatyr|Staty av Albert Einstein i [[Israel Academy of Sciences and Humanities]].]]

Albert Einstein tilldelades år 1921 Nobelpriset i fysik, vilket tillkännagavs hösten 1922.<ref>[https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1921/summary/ "The Nobel Prize in Physics 1921".] Nobelprize.org. Läst 22 september 2013. {{en}}</ref> Vid prisutdelningen i december 1922 var Einstein dock i Japan och kunde inte ta emot priset.<ref name=elz11>Elzinga 2003, s. 11</ref> Priset och diplomet fick han motta i Berlin under 1923. Själva penningsumman – vilken gick direkt till hans före detta hustru [[Mileva Marić]] som han skilt sig från 1919<ref name=elz11/> – som vidhängde Nobelpriset kunde dock utbetalas först när Einstein hållit sin Nobelföreläsning.

Albert Einstein bjöds in till [[Göteborg]] av fysikern och kemisten [[Svante Arrhenius]] – som satt i Nobelkommittén – och han skulle föreläsa under det 17:e Skandinaviska Naturforskarmötet, som sammanföll med [[Göteborgs jubileumsutställning]] 1923. Einstein kom till Göteborg under en världsturné som startat i [[Berlin]] och som tagit honom till [[Nederländerna]], [[Storbritannien]], [[USA]], [[Frankrike]], [[Palestinamandatet|Palestina]], [[Spanien]] och [[Japan]]. Han skulle ha hållit föreläsningen den 9 juli i kongresshallen på Liseberg men dök då inte upp. Först två dagar senare, den 11 juli,<ref name=elz11/> hölls föreläsningen inför en fullsatt kongresshall (1000 personer<ref name=elz11/>). Men i stället för att hålla en föreläsning om den fotoelektriska effekt han fått priset för föreläste han om [[Speciella relativitetsteorin|relativitetsteorin]], förmodligen på allmän begäran. Relativitetsteorin var det han under senaste åren främst blivit berömd för. Nobelpriskommittén ville dock inte belöna en så teoretisk insats, trots att även den vetenskapliga världen insåg teorins betydelse; av det femtiotalet Nobelprisnomineringar Einstein fått sedan 1910 hade endast två berört den fotoelektriska effekten.<ref name=elz11/>

Under sitt besök i Göteborg bodde Einstein i det så kallade [[Chalmerska huset]] på Södra Hamngatan 11 hos [[Gustaf Ekman (företagsledare)|Gustaf Ekman]], som var god vän till Arrhenius.<ref>{{bokref |efternamn=Brodin |förnamn=Louis |år=2006 |titel=Göteborgsutställningen 1923: Hågkomster och framtidsspår |utgivare=Warne förlag |id={{ISBN|91-85597-02-3}}}}</ref>

Einstein invaldes 1928 som utländsk ledamot av [[Kungliga Vetenskapsakademien]].

== Hedersbetygelser ==
* 12 november 1919 blev han [[hedersdoktor]] vid [[Rostocks universitet]].
* 1921 tilldelades Albert Einstein [[Matteuccimedaljen]].
* 1922 tilldelades Albert Einstein 1921 års [[nobelpriset i fysik|Nobelpris i fysik]].
* 1925 tilldelades han [[Copleymedaljen]].
* 1926 tilldelades Einstein [[Royal Astronomical Societys guldmedalj]].
* 1929 tilldelades han [[Max Planck-medaljen]].
* 1931 tilldelades han [[Jules Janssens pris]].
* 1935 tilldelades han [[Franklinmedaljen]].
* 1964 uppkallades en krater på månen efter Einstein.<ref>[https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1745 Einstein], [[Internationella astronomiska unionen|IAU]]. Läst den 27 april 2019.</ref>
* 1999 – [[TIME Magazine]] utnämner honom till Århundradets person.
* [[Asteroid]]en [[2001 Einstein]] är uppkallad efter honom.<ref name="MP2Einstein">{{webbref |url=https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2001 |titel=Minor Planet Center 2001 Einstein |utgivare=Minor Planet Center |språk=engelska |hämtdatum=20 februari 2018}}</ref>
* 2005 firades det att det var 100 år sedan relativitetsteorin presenterades. I Tyskland utropades till exempel hela året till ett jubileum till Einsteins minne. Även i Sverige fanns det utställningar för att hylla Einstein och hans upptäckter.
* Museer och permanenta utställningar till Einsteins minne finns bland annat i [[Caputh]] i Tyskland (se ''[[Einsteinhaus Caputh]]'') och i [[Bern]] i Schweiz.  Ett nytt Einsteinmuseum planeras även i [[Jerusalem]] i Israel.  Ett minnesmärke över Einstein finns vid platsen för hans födelsehus i [[Ulm]], Tyskland.
* [[Europeiska rymdorganisationen|ESA:s]] [[Automated transfer vehicle]] [[ATV-004 Albert Einstein]] var uppkallad efter honom.
* Efter honom finns [[Albert Einstein Peace Prize|"Albert Einsteins fredspris"]].
* Grundämnet [[einsteinium]] fick namnet efter honom.

== Se även ==
* [[Allmänna relativitetsteorin]]
* [[Speciella relativitetsteorin]]
* [[E = mc²]]
* [[Albert Einsteins hjärna]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
* {{bokref |efternamn=Pais |förnamn=Abraham |författarlänk=Abraham Pais |titel='Subtle is the Lord...' The Science and life of Albert Einstein |utgivare=Oxford University Press |år=1982 |isbn=0-19-853907-X}}
* {{bokref |efternamn=Einstein |förnamn=Albert |titel=Den speciella och den allmänna relativitetsteorin |origår=1917 |format=pocket |upplaga=2. uppl. |år=1997 |utgivare=Daidalos |utgivningsort=Göteborg |språk=svenska |isbn=9789171730862 |libris=7615223 }}
* Elzinga, Aant (februari 2003): [http://www.fysikersamfundet.se/wp-content/uploads/2003_1.pdf "Einstein i Sverige".] ''Fysikaktuellt'' 1/2003, sid 9–12.
* Greene, Brian (2015), ''Why he matters'', Scientific American, September

==Vidare läsning==
* {{bokref |efternamn=Rydholm |förnamn=Claes |titel=Göteborgsadresser med betydelse – i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid |serie=TNF-bok 186 |år=2015 |utgivare=Trafik-Nostalgiska Förlaget |utgivningsort=[Stockholm] |språk=swe |isbn=9789186853907 |libris=17831487 |sid=90–91 }}

== Externa länkar ==
* {{Commonscat WD}}
* {{Wikiquote}}
* [http://www.aip.org/history/einstein/ Om Albert Einstein hos American Institute of Physics]
* [http://www.faktoider.nu/dyslexi.html#einstein Angående Einsteins betyg]
* [https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1921/summary/ Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1921]
* [https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1921/einstein/biographical/ Nobelprize.org, Albert Einstein – biografi]
* [http://www.atomicarchive.com/Docs/Begin/Einstein.shtml Einsteins och Szilards brev till president Roosevelt 1939]
* [http://www.monthlyreview.org/598einst.htm Einsteins artikel 'Why Socialism' från 1949 ][https://web.archive.org/web/20080410220712/http://www.amnh.org/exhibitions/einstein/global/popups/socialism.php Original artikel ]
* [https://web.archive.org/web/20011212045731/http://foia.fbi.gov/einstein/einstein1a.pdf FBI:s "Einstein file", första mappen] – citerad ovan apropå anklagelser om Einstein som en samhällsupplösande person
* [[:en:Alfred Einstein#Relationship to Albert|Albert Einstein's Relationship to Alfred Einstein]], engelska Wikipedia
* {{Libris namn|Einstein|Albert|år=1879-1955|auth=184709}}
* [http://physics.gu.se/~f3aamp/VVV/Albert/Albert.htm Albert Einstein]
* [http://www.marxists.org/svenska/socialism/einstein/1949/varfor-socialism.htm Varför socialism?] (1949)

{{Nobelpristagare i fysik}}
{{Copleymedaljörer 1901–1950}}
{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Einstein, Albert}}
[[Kategori:Albert Einstein| ]]
[[Kategori:Kosmologer]]
[[Kategori:Tyska professorer i fysik]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin]]
[[Kategori:Tyska nobelpristagare]]
[[Kategori:Nobelpristagare i fysik]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Rostocks universitet|Einstein]]
[[Kategori:Mottagare av Copleymedaljen]]
[[Kategori:Mottagare av Royal Astronomical Societys guldmedalj]]
[[Kategori:Mottagare av Jules Janssens pris]]
[[Kategori:Mottagare av Matteuccimedaljen]]
[[Kategori:Mottagare av Max Planck-medaljen]]
[[Kategori:Mottagare av Franklinmedaljen]]
[[Kategori:Tyska socialister]]
[[Kategori:Fysiker under 1900-talet]]
[[Kategori:Tyska forskare under 1900-talet]]
[[Kategori:Walhalla]]
[[Kategori:Tyska eponymer]]
[[Kategori:Relativitetsteori]]
[[Kategori:Alumner från ETH Zürich]]
[[Kategori:Personer från Ulm]]
[[Kategori:Födda 1879]]
[[Kategori:Avlidna 1955]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Institute for Advanced Study]]
[[Kategori:Alumner från Zürichs universitet]]